Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 AMM Rapport nr 24/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Anna Oudin Kristina Jakobsson

2 Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Ungefär människor drabbas av stroke varje år i Sverige. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna, och för dem som överlever ger sjukdomen ofta allvarliga men for livet. Det har beräknats att stroke kostar samhället sa mycket som en halv procent av BNP. Det är alltså viktigt, både ur ett samhällsperspektiv och ur individens perspektiv, att ha god kunskap om faktorer som påverkar risken att få stroke, så att sjukdomsfall ska kunna förebyggas. Det finns flera kända riskfaktorer för stroke, däribland ärftlighet, rökning, diabetes, högt blodtryck, förmaksflimmer och brist på motion. Risk att få stroke är till stor del en klassfråga, och kan till stor del förklaras av olika livsbetingelser under uppväxt och vuxenliv. Risken att drabbas av stroke är högre bland arbetslösa, lågutbildade och låginkomsttagare. Under senare år har luftföroreningar uppmärksammats som ytterligare en riskfaktor for stroke. Man har sett att insjuknandet i stroke ökar under dagar då halterna av luftföroreningar är höga, och även ett par dagar efteråt en korttidseffekt av luftföroreningar. Det är mer osäkert om det också finns en långtidseffekt, det vill säga om risken ökar när man är bosatt i ett område där halterna av luftföroreningar ständigt är högre än genomsnittet. Man tror att det kan vara så, men det är svårt att bevisa i en vetenskaplig studie, eftersom det finns många felkällor vid sådan forskning. Exempelvis kan bostadsområden med olika halter av luftföroreningar också skilja sig åt på många andra sätt, vilket försvårar jämförelser av risker mellan dessa områden. Inom ramen för ett avhandlingsarbete vid Arbets- och miljömedicin har sambanden mellan risk att få stroke och exponering för luftföroreningar i Skåne studerats. Avhandling: Anna Oudin (2010). Short-term and Long-term Exposure to Air Pollution and Stroke risk. Exploring methodological aspects. Även om luftföroreningshalterna i Skåne är högre än i Sverige i allmänhet är de internationellt sett låga. Det är därför av särskilt intresse att studera om även Skånes relativt låga halter medför en ökad risk för stroke. Befolkningens exponering för luftföroreningar är väl kartlagd.

3 Det finns nämligen en skånsk databas där alla emissioner (utsläpp) av luftföroreningar är registrerade. Med hjälp av den och avancerade geografiska informationssystem har halterna av kväveoxider (bland annat kvävedioxid) beräknats för hela Skåne med en hög noggrannhet både i tid och rum. Kvävedioxid anses vara en bra indikator for luftföroreningar i allmänhet, särskilt de som orsakas av trafik. Det finns också mycket mätdata över luftföroreningar från mätstationer på olika orter i Skåne. Genom personnummer kan data från befolkningsregistret och sjukvårdens register kopplas samman, och i sin tur kopplas till geografiska koordinater, och exponeringsdata. Långtidseffekt Information om stroke-fall som vårdats på sjukhus i Skåne under åren hämtades från det nationella kvalitetsregistret for stroke-sjukvård, Riks-stroke. I Riks-stroke finns också viss information om individuella riskfaktorer. Sammanlagt 4905 fall av förstagångs-stroke, födda mellan 1923 och 1965 inkluderades i studien. Från SCB hämtades information om hela Skånes befolkning 2003, med ungefärlig bostadsadress (för att det inte skulle gå att identifiera enskilda individer), utbildningsnivå, kön, födelseår, inkomst och födelseland. Detta datamaterial användes som kontrollmaterial for att studera långtidseffekter av luftföroreningar. Årsmedelvärden av kvävedioxid utanför bostaden för personerna med stroke jämfördes med årsmedelvärden i kontrollgruppen. For att kunna ta hänsyn till kända riskfaktorer i analyserna (rökning, diabetes och högt blodtryck) användes också data från Folkhälsoenkät 2004 i Skåne i en så kallad två-stegsanalys. I studien kunde man inte påvisa att en högre halt av kvävedioxid utanför bostaden, beräknat som årsmedelvärde, ökade risken för att få stroke. Oudin A, Stroh E, Strömberg U, Jakobsson K, Björk J. Long-term exposure to air pollution and hospital admissions for ischemic stroke. A register-based casecontrol study using modelled NO(x) as exposure proxy. BMC Public Health Aug 19;9:301. Informationen om individuella riskfaktorer var begränsad i denna registerbaserade studie. I nästa studie ville man därför ha fördjupad information, både från fall med stroke, och från en kontrollgrupp. En omfattande enkät sändes till 7244 personer med förstagångs- ischemiskt stroke, och till lika många personer i befolkningen med motsvarande ålders- och

4 könsfördelning, som inte fått stroke. I enkäten fanns frågor om boendemiljö, ärftlighet och livsstilsfaktorer. Sedan jämfördes halten av kvävedioxid (årsmedelvärde) vid bostaden mellan personer som fått och inte fått stroke, samtidigt som man i analyserna tog hänsyn till de kända riskfaktorerna. Inte heller i denna fördjupade studien kunde man påvisa att en högre halt av kvävedioxid utanför bostaden ökade risken för att få stroke, allmänt sett. Däremot sågs en tydligt ökad risk för att få stroke om luftföroreningshalterna vid bostaden var höga bland dem med diabetes således identifierades en grupp som kan vara känsligare än andra för luftföroreningarnas skadliga effekt. Oudin A, Strömberg U, Jakobsson K, Stroh E, Lindgren AG, Norrving B, Pessah-Rasmussen H, Engström G, Björk J. Hospital admissions for ischemic stroke: does long-term exposure to air pollution interact with major risk factors? Cerebrovasc Dis. 2011;31(3): Epub 2010 Dec 22. Korttidseffekt I en så kallad tidsseriestudie undersöktes om det fanns ett samband mellan antalet inträffade strokefall i Skåne och halter av luftföroreningar dagen, eller dagarna innan. I studien ingick personer som insjuknat med ischemiskt stroke ( blodpropp i hjärnan ) och 1681 fall med hemorragiskt stroke ( hjärnblödning ) under perioden Det fanns ett tydligt samband mellan förhöjda halter av partiklar i luften och följande dags antal strokefall i Skåne. Efter dagar med partikelhalter, mätt som PM10, som översteg 30 μg/m 3, inträffade 13% fler fall av ischemiskt stroke (konfidensintervall 4-22 %), jämfört med efter dagar med halter under 15 μg/m 3. Mönstret var likartat för hemorragiskt stroke. Ingen effekt sågs av höga ozonhalter eller höga halter av kväveoxider. Liknande resultat har sett i flera tidigare studier. Det bör dock särskilt noteras att man i denna studie kunde påvisa skadliga effekter av partiklar i utomhusluft i Skåne, ett område där halterna av PM10 i urban bakgrundsluft överskrider WHOs luftkvalitetsnorm (dygnsmedelvärde 50 μg/m 3 ) endast under ca 3% av årets dagar. Intressant var också att det föreföll finnas en tydlig relation mellan temperatur och stroke. Risken var 12% lägre under dagar då dygnstemperaturen översteg 16 C jämfört med dagar

5 med temperatur under 2.5 C. Att insjuknanderisk kan variera med temperatur är välkänt för hjärtinfarkt, men mindre studerat för stroke. Oudin A, Strömberg U, Jakobsson K, Stroh E, Björk J. Estimation of short-term effects of air pollution on stroke hospital admissions in southern Sweden. Neuroepidemiology. 2010;34(3): Fortsatt forskning om stroke i Skåne En tredjedel av alla som insjuknar med stroke har tidigare haft stroke. I korttidsstudien föreföll det som om personer som tidigare haft stroke var mest känsliga för förhöjda partikelhalter. I nästa studie undersöktes därför detta mer noggrant. Det visade sig då att enbart personer som tidigare haft stroke hade en ökad risk efter dagar då luftföroreningshalterna var högre än vanligt. En höjning med ca 10 μg/m 3 medförde att risken för stroke ökade med 4%. Också i denna studie visades således att det kan finnas grupper i befolkningen som är extra känsliga för den skadliga effekten av luftföroreningar. Oudin A Jakobsson K. Partikulära luftföroreningar ger ökad risk för ischemisk stroke, men bara för personer som haft stroke tidigare. Svenska Läkaresällskapets riksstämma, 2011 I enkätstudien fanns också frågor om fiskkonsumtion. Man fann att både män och kvinnor som uppgav att de sällan eller aldrig åt fet fisk under åren innan de fick stroke hade ökad risk för ischemiskt stroke, jämfört med dem som åt fet fisk åtminstone någon gång i månaden eller oftare. Detta stämmer väl med tidigare kunskap om att särskilt fet fisk innehåller speciella fettsyror, som anses vara nyttiga för hjärt-kärlsystemet. Kvinnor som uppgav att de sällan åt mager fisk hade å andra sidan minskad risk att få ischemiskt stroke, medan männens risk för ischemiskt stroke inte alls påverkades av deras självrapporterade intag av mager fisk. Studiens resultat är således inte så lätt tolkade beträffande mager fisk. Oudin A, Wennberg M. Fish Consumption and Ischemic Stroke in Southern Sweden International Society for Environmental Epidemiology Conference, 2011.

6 Spridning av resultat De epidemiologiska studiernas resultat har redovisats i Bulletin från Arbets- och miljömedicin (2010:1) samt i Medlemstidningen för Svensk epidemiologisk förening (Svepet), Nr Resultat presenterades också vid Forskningens Dag i Lund och Malmö år Information om luftföroreningarna hälsoeffekter har också getts i samband med en rad olika populärvetenskapliga föreläsningar i regionen. Resultaten har spritts genom vetenskapliga publikationer, och redovisats vid internationella vetenskapliga kongresser samt vid Svenska Läkaresällskapets Riksstämma och vid Arbets-och Miljömedicinska utbildningsdagarna i Örebro 2011.

7 Även om luftföroreningshalterna i Skåne är högre än i Sverige i allmänhet är de internationellt sett låga. Ändå ser man tydligt att antalet stroke-fall ökar efter dagar då de upp mätta partikelhalterna i utomhusluften varit ovanligt höga. Den ökade risken gäller främst dem, som tidigare haft ett stroke. För stroke i allmänhet sågs inte långtidseffekter av luftföroreningar, mätt som beräknat årsmedelvärde för kvävedioxider utanför bostaden. Däremot föreföll det som om personer med diabetes skulle kunna vara känsligare än andra bland dem fanns ökad risk för stroke då luftföroreningshalterna var förhöjda.