Resultat från Strokevården i Stockholms län

Transkript

1 Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box Stockolm Tfn

2 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas varje år. Stockholms läns landsting jobbar kontinuerligt för att förbättra insatserna för dem som drabbas av stroke. Som en del i det arbetet har en rapport tagits fram som beskriver vårdkedjorna i länet. Rapporten bygger till stor del på registerdata om produktion som rapporterats in från slutenvårdsverksamheterna till förvaltningen. I uppföljning av vården sker även rapportering exempelvis från vården av vissa utvalda kvalitetsresultat. Vården rapporterar även till kvalitetsregister, där Strokeregistret är ett sådant exempel. Avsikten med rapporten vårdkedjeanalys av strokevården är inte att spegla en total bild av kvaliteten inom strokesjukvården, utan just vårdkedjan. Vid tolkning av resultaten bör hänsyn tas till att statistiken kan vara missvisande exempelvis beroende på varierande kvalitet i inrapportering. Några kvalitetsresultat lyfts dock fram. I öppna jämförelser av hälso- och sjukvården som årligen publiceras av Socialstyrelsen tillsammans med SKL används kvalitetsregister som datakällor, men även andra register. För att komplettera bilden som ges i vårdkedjeanalysen finns nedan en kort beskrivning av hur resultaten i öppna jämförelser förändrats över tid. Vid jämförelser mellan åren bör dock tas i beaktande att inrapporteringsgraden är olika mellan sjukhusen och att graden av sjukdom varierar. Exempelvis så vårdas de svårast sjuka patienterna vid universitetssjukhus. Resultaten i öppna jämförelser kan vara hämtade från olika mätperioder, varför beskrivningen nedan utgår från publiceringsår av Öppna jämförelser. Vård vid strokeenhet Det finns ett starkt kunskapsunderlag för att vård på väl fungerande stokeenheter minskar dödligheten, funktionsnedsättning och behovet av institutionsboende. Riksstroke har en pågående diskussion kring särskilda förutsättningar på universitetssjukhus eftersom en del av strokepatienterna vårdas vid andra avdelningar, exempelvis neuro-intensivvårdsavdelningar. Vård på en strokeenhet har i de nationella riktlinjerna givits högsta prioritet och målet är att mer än 90 procent vårdas vid strokeenhet. Andelen patienter som vårdats vid strokeenhet har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 81,4% för kvinnor jämfört med 71,6% år 2007 och männen 81,8% år 2010 jämfört med 76,5% år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett sämre resultat totalt för båda könen med 81,6% år 2010 jämfört med riket 86,5%. Resultatet för de olika sjukhusen varierar mellan % i öppna jämförelser Dessa resultat speglar patienter som vårdats år Förvaltningen följer även upp vård vid strokeenhet i avtalen. Kravet är att minst 80% skall vårdas vid strokeenhet och målet är 90%. Resultaten som sjukhusen själva rapporterat för år 2010 visar på att alla sjukhus klarar 80%. I detta resultat har patienter som vårdats vid exempelvis intensivvårdsavdelningar exkluderats från universitetssjukhuset. Vård vid intensivvårdsavdelning innebär en mer avancerad vård, vilket en del patienter behöver på grund av sjukdomens svårighetsgrad. För dessa patienter är inte våd vid strokenehet tillräcklig.

3 Trombolysbehandling efter stroke I cirka 85 procent av strokefallen är orsaken en blodpropp i hjärnan, hjärninfarkt, medan orsaken i de resterande fallen är en blödning. Vid hjärninfarkter har intravenös trombolysbehandling, använd enligt de gällande kriterierna, en mycket gynnsam effekt på utfallet för en del av patienterna som får behandlingen. Risken för död och funktionsnedsättning minskar. Trombolysbehandling har därför en hög prioritet i de nationella riktlinjerna för stroke. År 2009 redovisades trombolysbehandling efter stroke första gången i öppna jämförelser. Andelen patienter som fått trombolysbehandling har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 11,0 % för båda könen jämfört med 9,4% år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett bättre resultat för båda könen med 11,0 % år 2010 jämfört med riket 8,3 %. Blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer Ungefär en procent av befolkningen bedöms ha hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer. Detta är också en av de vanligaste orsakerna till stroke. Förmaksflimmer är därmed också en viktig riskfaktor för återinsjuknande i stroke. Behandling med warfarin efter stroke och vid förmaksflimmer medför en betydligt lägre risk för att patienten ska återinsjukna i stroke eller annan hjärt-kärlsjukdom. Andelen patienter som behandlas med blodförtunnande medel vid förmaksflimmer har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 63,8 % för kvinnor jämfört med 32,4 % år 2007 och männen 57,7 % år 2010 jämfört med 44,4 % år Det skedde en liten försämring för män mellan åren 2009 och Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett något sämre resultat totalt för båda könen med 60,2 % år 2010 jämfört med riket 63,7 %. Funktionsförmåga efter stroke Patienter som överlever stroke återfår i olika grad den funktion man hade före insjuknandet. I Riks-Stroke samlas data om strokepatienternas beroende av andra för sin personliga ADL, i en uppföljning efter tre månader. ADL står för Aktiviteter i Dagligt Liv. Med personlig ADL avses aktiviteterna förflyttning, toalettbesök samt av- och påklädning. Som kvalitetsindikator speglar måttet sjukvårdsinsatserna både i akutfasen och i den fortsatta rehabiliteringen efter utskrivning från akutsjukhus. Andelen patienter som var ADL-oberoende har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 82,4 % för kvinnor jämfört med 79,2 % år 2009 och männen 82,5 % år 2010 jämfört med 82,1 % år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett något bättre resultat totalt för båda könen med 82,3 % år 2010 jämfört med riket 82,2 %.

4 Nöjdhet med sjukhusvård År 2010 redovisades patienters nöjdhet med sjukhusvård vid stroke första gången i öppna jämförelser. Andelen patienter som svarat att de är mycket nöjda eller nöjda med den vård de fått på akutsjukhuset 3 månader efter vistelsen var år 2010 var 89,2 % för båda könen. Jämfört med rikets genomsnittliga resultat 90,3 % så hade Stockholm ett sämre resultat. Återinsjuknande efter stroke Andel återinskrivningar på sjukhus efter stroke kan utgöra ett mått på effekterna av de sekundärpreventiva insatserna efter första strokeinsjuknandet. Sekundärpreventiva åtgärder omfattar bland annat påverkan av livsstilsfaktorer genom exempelvis rökavvänjning, kostrådgivning och hjälp till fysisk aktivitet. Andra åtgärder är läkemedelsbehandling (blodtryck, blodfetter, blodproppsförebyggande behandling) och karotiskirurgi vid förträngning av halspulsådern. Återinsjuknande utgör också, jämsides med överlevnad och återgång till ett vardagligt liv, ett centralt resultatmått för strokesjukvården. Andelen patienter som återinsjuknar i stroke har i öppna jämförelser försämrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 11,2 % för kvinnor jämfört med 10,9 år 2009 och männen 11,7 % år 2010 jämfört med 10,7 år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett sämre resultat totalt för båda könen med 11,4 % år 2010 jämfört med riket 9,6 %. Dödlighet vid stroke I öppna jämförelser redovisas två mått på dödlighet efter stroke. Måttet dödlighet efter förstagångsstroke avser att mäta kvaliteten i hela vårdkedjan från den förebyggande verksamheten till ambulansverksamheten, det akuta omhändertagandet och efterföljande vård. Måttet dödligheten inom 28 och 90 dagar efter sjukhusvård för stroke syftar till att mäta kvaliteten i det akuta omhändertagandet och i den efterföljande vården utanför sjukhus. Andelen patienter som avlider efter förstagångsstroke har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 21,0 % för kvinnor jämfört med 21,9 år 2007 och männen 21,4 % år 2010 jämfört med 22,2 år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett bättre resultat totalt för båda könen med 21,1 % år 2010 jämfört med riket 22,3 %. Andelen patienter som avlider inom 28 och 90 dagar efter sjukhusvård för stroke har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 13,6 % för kvinnor jämfört med 14,2 % år 2007 och männen 14,5 % år 2010 jämfört med 15,3 % år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett bättre resultat totalt för båda könen med 13,9 % år 2010 jämfört med riket 14,5 %.

5 Tabell 1: Resultat hämtade ur öppna jämförelser av hälso- och sjukvården år Resultat finns inte för alla år eftersom mätningarna förändrats och utvecklats över tid Mått Vård vid strokeenhet SLL kvinnor 71,6 68,0 70,9 81,4 män 76,5 75,2 78,3 81,8 totalt 74,6 81,6 Riket kvinnor 80,2 80,7 82,5 85,7 män 83,0 84,0 84,9 87,3 totalt 83,7 86,5 Trombolysbehandling efter stroke SLL kvinnor 9,4 10,7 män 9,3 11,3 totalt 9,4 11,0 Riket kvinnor 7,4 8,2 män 7,4 8,4 totalt 7,4 8,3 Blodförtunnande behandling vid flimmer SLL kvinnor 32,4 60,4 63,8 män 44,4 58,0 57,7 totalt 59,0 60,2 Riket kvinnor 40,8 63,8 65,8 män 50,2 61,7 62,2 totalt 62,6 63,7 Funktionsförmåga efter stroke SLL kvinnor 79,2 82,2 män 82,1 82,5 totalt 80,8 80,7 82,3 Riket kvinnor 77,0 82,0 män 81,4 82,4 totalt 79,1 79,3 82,2 Nöjdhet med sjukhusvård SLL kvinnor 86,7 89,1 män 89,7 89,2 totalt 88,2 89,2 Riket kvinnor 88,5 89,1 män 91,3 91,4 totalt 90,0 90,3 Återinsjuknande efter stroke SLL kvinnor 10,9 11,2 män 10,7 11,7 totalt 10,4 10,8 11,4 Riket kvinnor 9,4 9,4 män 9,9 9,8 totalt 9,6 9,6 9,6 Dödlighet vid stroke SLL kvinnor 21,9 21,7 21,3 21,0 män 22,2 22,1 21,7 21,4 totalt 21,4 21,1 Riket kvinnor 23,4 22,7 22,5 22,6 män 22,8 22,0 21,8 21,7 totalt 22,3 22,3 Dödlighet efter sjukhusvård vid stroke SLL kvinnor 14,2 14,0 14,2 13,6 män 15,3 15,3 15,2 14,5 totalt 14,5 13,9 Riket kvinnor 14,7 14,7 14,7 14,6 män 14,8 14,7 14,6 14,5 totalt 14,6 14,5