JÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning
|
|
- Ann-Christin Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning
2 Projektplan Jämlik strokevård - sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning Inledning Årligen drabbas cirka 6000 personer i regionen av stroke. Sammantaget berörs många fler såsom närstående, släkt, vänner och professionella inom vård och omsorg. För dem som drabbas och överlever är vägen tillbaka ofta lång och mödosam. Många blir aldrig återställda och får leva med olika grad av funktionsnedsättningar livet ut. Risken att insjukna med stroke ökar kraftigt med stigande ålder och det är därför rimligt att förvänta att samhällets börda för stroke kommer att öka framöver. Dessutom visar forskning att stroke ökar i åldrarna under 45. Det finns flera samverkande strategier som kan motverka stroke eller konsekvenser av stroke. Inte minst god strokeenhetsvård som kommer alla patienter till godo under tidig mobilisering och rehabilitering. Kunskap om riskfaktorer och livsstil som kan påverka risken för insjuknande och forskning som är inriktad på förbättrad behandling är av betydelse. Akuta insatserna efter TIA och stroke och vetskapen om att personer med stroke har försämrad förmåga att söka och få rätt vård och behandling har också ett stort inflytande. Studier, både i Sverige och internationellt visar att en intensiv sammanhållen rehabilitering är det mest effektiva sättet att träna och bättre upprätthålla funktioner efter stroke. En komplett hälso- och vårdkedja för stroke omfattar främjande och förebyggande åtgärder baserade på kända riskfaktorer för stroke, akuta insatser inklusive klinisk bedömning och diagnostik, behandling vid olika typer av stroke och sekundärprevention samt neurologisk rehabilitering. I de nationella riktlinjerna har rehabilitering i hemmet fått mycket hög prioritet. Detta under förutsättning att verksamheten sköts av ett multidisciplinärt team med särskild strokekompetens, inklusive tillgång till läkare. Detta kunde också visas i en utredning av understödd hemgång som beskrev bl.a. tryggheten i att vistas i hemmiljö, förbättrad samordning och rehabilitering utan glapp i skarven mellan region och kommun samt bättre möjlighet att upptäcka och omhänderta kognitiva svårigheter var viktiga. Strokerådets långsiktiga arbete med att förbättra strokevårdkedjan är avstämt med VästKom och lyfts som ett angeläget område med ett fortsatt samarbete med de regionala vårdsamverkansgrupperna. Bakgrund I Västra Götalandsregionen har förbättringsarbeten inom den akuta strokevårdkedjan lett till ökat antal trombolysbehandlingar, kortare ledtider, snabbare bedömning och åtgärd med karotiskirurgi och ökat antal vårdade på strokeenhet. Som ett ytterligare resultat av detta arbete har också skillnader mellan kön och ålder minskat inom dessa områden. I hospitala delen av den regionala strokevårdkedjan har fyra viktiga kvalitetsindikatorer följts: 1. andel behandlade med trombolys, 2. andel som vårdas på strokeenhet 3. täckningsgrad för Riksstroke 4. andel patienter blodförtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer. Uppsatta mål är på väg att nås inom samtliga dessa områden. Därtill finns det ett stort behov att belysas strokevårdkedjan efter slutenvårdtiden när rehabilitering och vård sker inom kommun eller primärvård. För närvarande sker rehabilitering på olika sätt i skilda primärvårdsområden och kommuner vilket i sig ger skillnader i resultat som kan medföra ojämlikhet. Det finns därför ett stort behov av en kartläggning av vilka resurser som erbjuds för rehabilitering. Rehabiliteringsinsatser som benämns olika: hemrehabilitering, dagrehabilitering, tvärdisciplinära team, hemsjukvård, träning med sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped mm. 1
3 Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska landstinget erbjuda sina invånare rehabilitering när det behövs. Detta betyder bland annat att landstinget ska tillhandahålla sjukgymnastik, arbetsterapi och kuratorstöd. Sjukvården är även skyldig att upprätta en rehabiliteringsplan tillsammans med den som fått en sjukdom eller skada. Planen ska beskriva vad som ska uppnås, hur det ska uppnås och vilka insatser som krävs för att nå målet. Lagen säger: Rehabiliteringens mål är att uppnå bästa möjliga funktionsförmåga, självständighet och delaktighet socialt och i samhället. Trots att rätten till rehabilitering är lagstadgad fungerar den dåligt i praktiken. Att erbjuda sammanhållen rehabilitering är en bra investering för samhället eftersom rehabilitering leder till minskade vårdkostnader. Jämlik strokevård Hälso- och sjukvården, ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen ge vård på samma villkor för hela befolkningen med respekt för alla människors lika värde. Det är fina ord men verkligheten är ibland en annan. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska vara lika bra för alla oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning, och oavsett kombinationer av dessa. Att jämlik vård är svår att uppnå beror också på var och ens personliga livsstil, hur vi sköter oss och vilka risker vi tar. Vilken ekonomi vi har, möjligheter till meningsfull sysselsättning och fritid samt hur våra sociala nätverk ser ut vilket också påverkar vår hälsa. Det handlar också om var och ens förmåga att ta till sig och förstå hälso- och sjukvårdsinformation. Finns det normer i vården som gör att man som personal har svårt att ge vård på ett jämlikt sätt, trots att man har viljan och ambitionen att behandla alla likvärdigt? Vi som arbetar inom sjukvården, oberoende av yrke, behöver se att vi har makt att bestämma och tolka verkligheten. Mycket av vårdandet är samtal och dialog. Vård är i mycket en kommunikativ verksamhet. Om individen känner sig sedd och lyssnad till öppnar det för större delaktighet, eget ansvar och möjlighet till förändring och utveckling. Med ökad medvetenheten och att ifrågasätta makt- och kompetensförhållandena inom vården, kan vi skapa en strokevård som utgår från individens perspektiv. Professionen är experter på att diagnostisera och behandla, patienten/vårdtagaren är expert på att leva med sin stroke och närstående på att leva med en som har drabbats av stroke. Genom att se patient/vårdtagare och närstående som resurser kan vi få kunskap och förståelse för vårdtagarens förutsättningar och livsvillkor för att kunna ge en god vård och ett gott bemötande. Utmaningen ligger i att se när behandlingen ska vara lika och när den ska vara olika. Alla behöver inte lika mycket tid eller information för att förstå sin sjukdom, vård och rehabilitering. Nedan nämns vissa skillnader som finns: I Anhörigrapport Stroke visades att nästan hälften av de anhöriga inte visste vem de skulle kontakta inom vården för att få råd eller stöd som anhörig till en person med stroke. Behovet av anhörigstöd är stort ett år efter stroke. Vid kartläggning av rehabiliteringsresurser inom kommun och primärvård i Västra Götaland belystes geografiska skillnader. Vad gäller tillgång och efterfrågan av rehabilitering hos strokedrabbade är det troligt att det även finns skillnader utifrån andra perspektiv. Det är mycket vanligt att personer som haft stroke tycker att de behöver mer rehabilitering än de faktiskt får. Detta gäller särskilt äldre personer. 2
4 Alla får inte multidisciplinär rehabilitering. Rehabilitering efter sjukhusvård kan som tidigare sagts benämnas olika. Vad är skillnaden och vilka konsekvenser får det? Hur sker fördelning av olika insatser? Vård på strokeenhet omfattar både bedömning, initial behandling och rehabilitering, men det finns stor risk att rehabilitering inte hinner påbörjas om vårdtiden är kort. Hur påverkar det den fortsatta rehabiliteringen efter sjukhusvistelsen? Patienters upplevda nöjdhet med vården på sjukhus är 80-95%. För vård och rehabilitering i det längre perspektivet, då patient skrivits ut från sjukhuset är den lägre, ca 40-50%. Om vi ser till hela vårdkedjan och nöjdhet är det en markant skillnad mellan sjukhusvård och rehabilitering utanför sjukhuset. Vad beror det på? Finns det skillnader utifrån andra perspektiv? Som andra tydliga skillnader kan nämnas: Andel personer med smärta och nedstämdhet var högre bland kvinnor än män. En tredjedel av de personer som haft stroke har inte besökt tandvården. Andel utan tandvårdskontakt var särskilt hög bland äldre kvinnor. Intressant är att fundera över hur normer, värderingar och bemötande också påverkar vilken information, råd, stöd och rehabilitering som ges till patienter och närstående vid och efter utskrivning? Det finns alltså många utmaningar och en rad förbättringsområden. Ett av dem är att skapa bättre arbetssätt att samarbeta över gränser för de tre huvudmän som ansvarar för vård, stöd, information och rehabilitering. Det andra är att det finns skillnader i kompetenser och kunskaper inom de olika områdena. Ett tredje och mycket viktigt är att personer med stroke har försämrad förmåga att söka och få rätt vård och rehabilitering. De är en utsatt grupp som behöver vård och stöd av personer med särskild strokekompetens. Vision Västra Götaland ska vara ledande i att driva och utveckla en utmärkt strokevård i en stabil sammanhållen vårdkedja utifrån individens behov och delaktighet. Syfte Alla invånare i Västra Götaland skall ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja. Syftet är också att hitta nya indikatorer för att belysa och arbeta med området jämlik strokevård. Mål Ökad kompetens hos personal, patient/vårdtagare och närstående genom utbildning och Genombrottsprogram. Tydlig och strukturerad modell för utskrivning där personer med stroke och behov av stöd, vård och rehabilitering ska mötas av kompetens och delaktighet som bygger på samarbete mellan vårdgivare. Genomförande och arbetssätt Kunskapscentrum för Jämlik vård har i uppdrag att i samarbete med strokerådet leda och genomföra projektet. Ansvariga är Agneta Patriksson, projektledare och Mikael Bengtsson, utvecklingsledare. Styrgrupp består av ordförande Lars Rosengren, ordförande i Strokerådet och representanter från arbetsgruppen Strokevårdkedjan. Fortsatta åtgärder i det långa perspektivet har påbörjat sitt arbete. Ytterligare representanter från de två huvudmännen kommer att utses till lokala styrgrupper. Genomförandet sker med 3
5 riktade utbildningsinsatser till primärvård och kommun och Genombrottsprogram med Lärandeseminarier där varje område medverkar med team från respektive sjukhus-strokeenhet, primärvård och kommun. Under varje lärandeseminarier kommer metod för styrkebaserad teamutveckling och patientinvolvering att användas. a) Genombrottsprogram: Varje sjukhusområde erbjuds fyra lärandeseminarier som vardera omfattar två dagar med internat och mellanliggande teamarbete. Medverkande personer kommer att arbeta i team som representerar en sammanhållen vårdkedja/enhet. Ett expertmöte i syfte att beskriva de lokala förutsättningar och det gap mellan vad vi kan göra och vad vi faktiskt gör genomförs för varje sjukhusområde. Programmet kommer att fokusera på jämlik vård och normmedvetenhet inom följande förbättringsområden: Samarbete - omfattar samverkan och samarbete över huvudmannagränser, mellan organisationer, verksamheter, professioner, team, inom team och med patient och närstående m.m. Vårdplanering - på strokeenhet i nära samarbete med patient, närstående, primärvård och kommun. Utskrivning - vid utskrivning på strokeenhet används utskrivningskriterier för att säkerställa planering och fortsatt vård, stöd, information och rehabilitering Stöd och Information - Utveckla arbetssättet för stöd och information med respekt för individens kunskap och erfarenheter. Patient/vårdtagare och närståendes upplevelser av att använda strokevården är en viktig resurs för att utveckla stöd i hela vårdkedjan. Möjlighet att välja mellan olika rehabiliteringsmetoder Rehabilitering - Understödd hemgång från alla strokeenheter. Multidisciplinärt rehabteam. Läkarkontakt för strokeuppföljning Programmet vänder sig till ansvariga för organisation och genomförande samt de som utför vård, stöd och rehabilitering. Under programmet kommer arbetet att fokusera på: Samarbete-Vårdplanering-Utskrivning- Stöd-Information-Rehabilitering b) Utbildningsinsatser kommer att omfatta: Riktad strokeutbildning för primärvård och kommun. Patient- och närståendeutbildning En samverkansutbildning för att stimulera samarbete, vårdplanering och kunskapsspridning i vårdkedjan. Avancerad strokeutbildning med högskolepoäng Det är viktigt att reflektera över de värderingarna och normer som finns inom gruppen, på arbetsplatsen och som styr arbetet varje dag. Genomgående teman för hela projektet är; Kunskap Strokeutbildning och samverkansutbildning för att öka strokekompetensen genom hela strokevårdkedjan. Patientutbildning med patient/vårdtagare som utbildare. Patient/vårdtagare och närståendes erfarenheter och upplevelser av strokevården är en stor kunskapskälla. Att tillvarata individens kunskap om sin sjukdom och situation ger bästa förutsättningar för vårdplanering, information och stöd. Forskning och FoU-arbeten tas tillvara. Nöjdhet Patient/vårdtagare och närståendes upplevelser av vård, information, stöd och behandling är viktig fakta för att förstå hur en väl fungerande strokevårdkedja bör fungera. Patient/vårdtagare, närstående och personals nöjdhet är ett viktigt mått för att förstå hur verksamheten bedrivs och för att utvärdera projektet. Delaktighet Patient/vårdtagare och personals delaktighet är prioriterad. Att se det som en viktig resurs är mer ett förhållningssätt än aktivitet. Delaktighet ska möjliggöras på flera nivåer och områden 4
6 såsom i den direkta vården men också i att utveckla hela vårdkedjan. Delaktighet är en förutsättning för kommunikation på individens villkor. Vårdplanering, information och stöd genomförs med största möjliga delaktighet från patient/vårdtagare och närstående. Målgrupp Chefer, ledare, samt alla berörda professioner inom sjukhus, primärvård och kommun som är direkt eller indirekt berörda av strokevårdkedjan. Samverkanspartners Regionala Strokerådet Regionens fem samverkansgrupper Primärvården Vårdval-Rehab Kommunerna Hälso- och sjukvårdsavdelningen Projekt med Regional vårdkedja Handlingsplan Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götalandsregionen Tandvårdsenheten VGPV HSNK Patient/vårdtagar-medverkan Patient/vårdtagare och närstående är viktiga målgrupper där deras erfarenheter, upplevelser av och uppfattning om strokesjukvården är viktiga resurser i projektet. Tidplan och budget Start hösten Avslutas juni Under hösten 2014 kommer en till två sjukhusgrupper med primärvård och kommun erbjudas deltagande i Genombrottsprogram med fyra lärandeseminarier. Under 2015 pågår genombrottsprogram för tre grupper och 2016 för två grupper. Utbildningar kommer att planeras och erbjudas under/efter respektive genomförande. Ett Genombrottsprogram omfattar ca 6-8 månader. Preliminärt genomförande per område: Område Start Avslut Skaraborg Kungälv Oktober 2014 November 2014 April 2015 Maj 2015 Göteborg Juni 2015 December 2015 SÄS September 2015 April 2016 NÄL Februari 2016 Juni 2016 Åtgärd Kostnad per år Strokekompetensutbildning 1,8 mnkr Genombrottsprogram 4,3 mnkr 5
7 Måltal Samtliga måltal redovisas efter ålder, kön, bostadsort och utbildningsnivå Resultatmål Andel personer med stroke som har ADL-oberoende efter 12 månader Resultatmått: mer än 80 % Andel personer med stroke som är helt oberoende av hjälp/stöd av anhörig/närstående helt efter 12 månader Resultatmått: mer än 50 % Andel personer med stroke som har ett allmänt hälsotillstånd som är skattat som gott eller ganska gott efter 12 månader Resultatmått: mer än 80 % Andel personer med stroke som haft uppföljning hos läkare 0-12 mån efter utskrivningen. Resultatmått: 100 % Andel personer med stroke som har tillgodosedda behov av rehabilitering efter utskrivning/12 mån. Resultatmått: 80 % Processmål Andel personer som fått strokekompetensutbildning: Processmått: 85 % Andel personer med stroke och/eller deras närstående som, har insatser från flera huvudmän och, erhållit en fast vårdkontakt för samordning: Processmått: 100 % Andel personer med stroke som har behov av och erhållit rehabilitering av multidisciplinärt team med strokekompetens: Processmått: 100 % Andel kommuner och primärvårdsområden som har minst en utbildad nyckelperson för att utbilda i strokekompetens Processmått: 100 % Andel verksamheter inom kommun, primärvård och sjukvård som genomför patientutbildning enligt KPUmodellen (Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning) Processmått 90 % 6
8 Spridning I genombrottsprogrammet kommer varje sjukhusområde skapa samarbetsvägar mellan olika vårdgivare. Lokala handledare kommer att engageras för att kunna erbjuda fortsatt stöd i förbättringsarbetet. Under respektive Genombrottsprogram kommer sjukhus/strokeenhet, rehabiliteringsresurser inom kommun och primärvård, tillsammans utarbeta en strategi för spridning och genomföra en lokal spridningskonferens. Efter avslutat genombrottsprogram inbjuds till en regional spridningskonferens. Utvärdering Projektet kommer att utvärderas med hjälp av uppsatta måltal, regional kvalitetsindikatorer för strokesjukvården och resultat från RiksStroke. För en ökad förståelse och lärande föreslås att efter projektet genomföra ett antal Triangelrevisioner av strokevården inom kommun och primärvård. Med de utvärderingar som genomförs med Triangelrevision av regionens nio strokeenheterna innebär att enheter utvärderar varandras enheter. Ett utvärderingsteam studera, analysera och beskriva arbetssätt och resultat utifrån de tio kriterier för strokeenhet som finns i de regionala riktlinjerna för strokesjukvården. Med den kunskapen ges en samlad bild av processen som omfattar utskrivning, vård, stöd, information och rehabilitering - det vill säga en sammanhållen vård. Agneta Patriksson Mikael Bengtsson Projektledare Utvecklingsledare agneta.patriksson@vgregion.se mikael.bengtsson@vgregion.se Kunskapscentrum för Jämlik vård Kunskapscentrum för Jämlik vård Hälso- och sjukvårdsavdelningen Hälso- och sjukvårdsavdelningen 7
9 Bilaga 1. Handlingsplan 2014 September Oktober November December 2015 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 2016 Januari Februari Mars April Maj Juni 8
10 9
Startskott för Skaraborg
jämlik strokevård Sammanhållen vård, stöd, information och rehabilitering Nyhetsbrev Nr 1, Januari 2015 Lärandeseminarium 1 Skaraborg Startskott för Skaraborg Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs merChecklista - förbättringsarbete
Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när?
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL 26/1 2017 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs merVad vården gör för individen och inte vad den är!
Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det är en stor skillnad från tidigare utvecklingsprojekt vi varit med i det här är mycket mer konkret.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA-OMRÅDET NOVEMBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merVad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt
Läs merStroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling
Stroke vårdkedja Före stroke Stroke Uppföljning Aktivt liv Hereditet Riskfaktorer Primärprofylax Strokeenhets behandling Rehabilitering Sekundärprofylax Det finns skillnader Riksstroke 2013 20 av 100 följts
Läs merTriangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.
Enhet C reviderar enhet A Enhet A reviderar enhet B Revisionsteam möter ledning och verksamhetsteam och med ett framtaget kunskapsunderlag sker en utvärdering i dialog, reflektion och lärande Återkoppling
Läs merUnderstödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11
Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merTriangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.
Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merTriangelrevisioner Strokevård
Triangelrevisioner Strokevård VGR 2012, 2014, 2016 30 genomförda 2016-17 28 intresserade genomföra 2018 Claes Gustafsson Nationell projektledare Triangelrevision i kunskapsstyrning Patienten Triangelrevision
Läs merFrågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.
Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär 1 har frågor under varje kriterie som avser att spegla följsamheten
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merResultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Läs merUppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke
Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke Ta fram ett systematiskt kvalitetssäkringssystem som syftar till att ge en kunskapsbaserad, jämlik och högkvalitativ vård för
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merTriangelrevision 2018
Triangelrevision 2018 Anpassade till nya Nationella riktlinjerna för stroke Ger kunskap om följsamhet Fokus på lärande, dialog och förbättring Tvärprofessionellt team från en verksamhet utvärderar verksamheten
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merImplementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram
Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Syfte Att förbättra STROKE - sjukvården inom prehospital- och akut strokesjukvård för alla patienter
Läs merSyftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården
Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merNeuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Läs merHandlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet
Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet 2011-2013 Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Bakgrund I december 2009 träffade regeringen och Sveriges kommuner och landsting,
Läs merTematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering
Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merSTROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.
STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning. STROKE-Riksförbundet är en ideell, partipolitisk obunden intresseorganisation
Läs merFunktionshinderplan, region Norrbotten
Styrande måldokument Plan Sida 1 (7) Funktionshinderplan, region Norrbotten Sida 2 (7) Bakgrund En arbetsgrupp med representanter från funktionsrätt Norrbotten och personal med kompetens inom funktionshinderområdet
Läs merFör en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)
För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor
Läs merVerksamhetsrapport 2005 Programberedningen
Verksamhetsrapport 2005 Programberedningen Programberedningens uppgift är att utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll: Öka kunskapen om patienters/närståendes behov. Verka
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merÅrsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Stroke Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Signild Åsberg, ordförande Erika Keller, samordnare Sammanfattning/Slutsats Stroke
Läs merGöran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Göran Karlström, Anna Boman Sörebö 2018-06-01 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid stroke Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för sjukvårdsregionen
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merÄldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merVERKSAMHETS- BERÄTTELSE
VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Kontaktperson Charlotte Bliesener Falkenström Avgränsning: Genomförandeplanen
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Socialstyrelsens enkät till kommuner, 2018 Bilaga 2 NATIONELLA RIKTLINJER UTVÄRDERING VÅRD VID STROKE SOCIALSTYRELSEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merMinnesanteckningar Det goda livet workshop Vårdsamverkan SIMBA
Minnesanteckningar Det goda livet workshop 151117 Vårdsamverkan SIMBA Närvarande: Susanne Turesson Kungälvs sjukhus Birgitta Berghänkel Sikberger Brukarrepresentant Elisabeth Olsson Stenungsunds kommun
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merInspirationsseminarie Stroke och forskning
Inspirationsseminarie Stroke och forskning Strokeprocessen i det längre perspektivet i samband med och efter utskrivning från slutenvården Lena Arvidsson, processledare Temagrupp Mitt i livet Bakgrund
Läs merÅrsrapport
Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet Årsrapport 2015 www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Mölndal stad, Partille kommun
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merGap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz
Gap-analys F14, F15 F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning Anneli Schwarz Arbetsgången Representanter från de olika sjukhusen samlades i juni månad för diskussion om; Resurser
Läs merNärvårdsutveckling som utgår från medborgarna
Närvårdsutveckling som utgår från medborgarna Nätverkskonferens Göteborg 8 februari 2012 Tinna Cars-Björling, Närvårdsstrateg Landstinget i Uppsala län Uppsala län i Sverige Åtta kommuner i tre länsdelar
Läs merVårdval Rehab
Vårdval Rehab 150121 Bakgrund Rapport 2010 02 18 Utgångspunkter Beskriva former och omfattning av hur sjukgymnastik och arbetsterapi kan ingå i ett valfrihetssystem för primärvård. Rapport 2010 06 30 Riskanalys
Läs merFörbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013
Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,
Läs merAtt följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete
Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merTrepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg
Trepartskonferens Vårdsamverkan Skaraborg Malin Camper Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR 2016-11-25 Överblick kring vad som sker på länsnivå Samverkan i Västra Götaland: från LiSA-gruppen till Vårdsamverkan
Läs merRiksstrokes nyhetsbrev juni 2018
Riksstrokes nyhetsbrev juni 2018 Bäste Riksstroke-vänner! Midsommar och högsommaren närmar sig, och vi hoppas att alla vackert-väder-dagar inte har förbrukats redan, utan att sommaren 2018 skall bli ihågkommen
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merMobil Närvård Skaraborg
Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas
Läs mer1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merTemagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Läs merStrokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus
Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering
Läs merÄldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merRapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år
Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka
Läs merSTÖD FORSKNING OM STROKE
STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Läs merSynpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part
28 MARS 2019 HANDLINGSPLANER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN HÄLSO-OCH SJUKVÅRD Förslag på åtgärder utifrån av workshop 31 januari 2019 Bakgrund Lagen om samverkan vid utskrivning från
Läs merDärför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård
Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator
Läs mer