JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det är en stor skillnad från tidigare utvecklingsprojekt vi varit med i det här är mycket mer konkret.

Transkript

1 JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA-OMRÅDET NOVEMBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning, social ställning och bostadsort. Så lyder visionen i projekt Jämlik Strokevård som drog igång i november 2014 i Skaraborg. Sedan dess har projekt genomförts i Södra Älvsborg, Göteborg och nu i SIMBA området och Fyrbodal. Det finns många utmaningar och en rad förbättringsområden i dagens strokevård, personer med stroke har försämrad förmåga att söka och få rätt vård och rehabilitering. De är en utsatt grupp som behöver vård och stöd av personer med särskild strokekompetens. Det är en stor skillnad från tidigare utvecklingsprojekt vi varit med i det här är mycket mer konkret. Projektet leds av Kunskapscentrum för Jämlik vård och sjukvårdsstrategiska teamet på uppdrag av Regionala strokerådet med målet fortsatt införande av Nationella riktlinjer för strokevårdens hela vårdkedja. I utvecklingsarbetet ges möjlighet för kommun, sjukvård och primärvård att tillsammans delta i ett Styrkebaserat genombrottsprogram. Metoden bygger på tydliga patientfokuserade mål, enkla mått och mätmetoder samt att testa många små förändringar i liten skala. Boka in Spridningskonferens 31 januari 2017, Stenungsbaden Yacht Club Stenungsbaden Yacht Club

2 Lärandeseminarium 2 på Lökeberg Den 15 november var det äntligen dags för Lärandeseminarium 2, den här gången möttes vi på Lökebergs konferenshotell. Deltagarna fick bilda team med sina kollegor och arbeta fram målformuleringar för sina verksamheter, samt förslag på konkreta förändringar. Grupperna hade mängder med idéer. En del var sig likt grupperna emellan, annat skilde sig åt. Inspirationen flödade! Strokevården ur ett patientperspektiv Rolf Sossna drabbades av en stroke för en tid sedan. För åhörarna beskrev han skillnaden mellan det trygga omhändertagandet i sjukhusmiljön och den efterföljande känslan av ensamhet och förvirring efter att han blev utskriven. När Rolf på egen hand sökte sig till en rehabmottagning fick han höra att han var för frisk för rehabilitering. Hur gör vi för att patienter inte ska falla mellan stolarna på det sättet? En grupp tar hjälp av utvecklingsledaren Mikael Bengtsson Vad kan vi i vården lära oss av Rolfs berättelse? Vilka rutiner krävs för att alla strokepatienter ska få en jämlik vård? Det behövs en strokespindel både för patienten och professionen. En spindel med ett mycket bra nät! Vi gör fel i syfte att vara snälla. Det behövs utbildning för omvårdnadspersonalen inom hemtjänsten. Rolf Sossna berättar om sina upplevelser

3 Det är inte VAD som är det stora problemet utan HUR och VEM som har pengapåsen. Deltagarna från FysioRehab arbetar med sina målformuleringar Uppgift 1: Målformulering Utdrag ur målformuleringarna: Se till att alla patienter får en strokepärm under vårdtiden, där all viktig information för både patienten och professionen finns. Förbättra samarbetet med hemtjänst/ kommun/biståndshandläggare. Tillhandahåll grundläggande strokeutbildning för omvårdnadspersonalen. Genomför en teamträff med patienten inom tre dagar efter akutvården där rehabplanering och målformuleringar görs tillsammans med patienten. Öka patienten och de närståendes delaktighet. Vid det förra lärandeseminariet påbörjade grupperna arbetet med sina målformuleringar, baserade på de styrkor, framgångsfaktorer och önskvärda lägen de identifierat i sina verksamheter. På dagens seminarium utvecklade de sina tankar i den egna gruppen och bollade idéer med de andra teamen när frågetecken uppstod. En av svårigheterna var att inte bli för konkret i det här läget. Deltagarna hjälpte varandra att hitta tillbaka till den röda tråden i uppgiften. Det var vad och inte hur som var utmaningen i det här skedet. Förbättra kommunikationskanalerna i hela vårdkedjan. Tydliga mål underlättar förändringsarbetet

4 Utdrag ur designformuleringarna: Ställ öppna frågor kring patientens behov vid första mötet. Lyssna in helhetsbehovet och ge tid. Bjud in hemtjänstpersonal/personlig assistent att närvara vid patientens träning/förflyttning/adl-situation. Deltagarna inspirerades av varandras designformuleringar Uppgift 2: Designformulering Här låg utmaningen i att bryta ner målen och visionerna till något konkret och genomförbart. Det är deltagarna själva som måste skapa förändringen, på sina arbetsplatser, varje dag. Nästan alla grupper var överens om behovet av en strokepärm men vilken färg skulle den ha? Skulle den kunna integreras med hemtjänstpärmen? Vilka papper skulle ingå i pärmen? Dagen avslutades med att alla grupper fick presentera sina idéer och det blev många givande diskussioner. Vi har redan nu infört rutiner för att säkerställa att vi får rätt information. Det handlar om att söka pengar och få förståelse från chefer att det måste få kosta. Etablera en oberoende strokekoordinator för personal, patient och närstående. Bjud in Anhörigstöd till temaeftermiddag tillsammans med biståndshandläggare, rehabenhet och sjuksköterskor. Komplettera strokepärmen löpande. Broschyrer ska finnas på olika språk och i lättläst form. Informera samtliga strokepatienter om patient och närståendeutbildning under vårdtiden. Placera inbjudan i strokepärmen. Genomför strokeutbildning en gång per termin. Säkerställ kompetens i vardagsrehab för baspersonalen. Visionen är en studiecirkel med aktuella patientfall på tematräffarna. Aktualisera och följ upp rehabplanerna, ta vara på resurser inom kommunens rehab. Fånga upp behovet av anhörigstöd. Kontaktperson = trygghet! Välformulerat!

5 TESTA, TESTA, TESTA Förankring Upplevelser, erfarenheter, delaktighet Nu skall deltagarna tillsammans med kollegor fundera över hur de i sin verksamhet blir en del utav de målformuleringar som skapats. De skall också förankra processen hemma i den egna arbetsgruppen, vad de kommit fram till, vad som är viktigt och gemensamt. Det är dags att gå från ord till handling. Vad behöver vi göra mer av? Vad behöver vi ändra på, göra mindre av eller helt enkelt sluta göra? Hur formar vi vår verksamhet för att nå den framtida bild vi skapar utifrån målbeskrivningen? Vem eller vilka andra behöver vi samarbeta med? Vad kan vi göra redan i morgon för att möjliggöra det? Vilka data behöver vi? Hur kan vi mäta för att veta att det leder till en förbättring? Vilken kunskap behöver vi? Det är dags att testa olika arbetssätt för att se om de leder till en bättre sammanhållen vård, stöd, information och rehabilitering för strokepatienter. Den 31 januari kommer ni att få presentera era tankar, idéer, tester och resultat för varandra, chefer och verksamhetsföreträdare. Fundera därför på vilka chefer som behöver bjudas in till spridningskonferensen i januari. Lycka till där hemma och glöm inte att processen har bara startat, att hålla i och hålla ut är viktigt, allt lyckas inte med en gång. T veka inte att höra av er om ni behöver vårt stöd eller hjälp. Hälsningar Agneta, Mikael, Mats TIPS! Observationer: avsätt några timmar där du kan se och uppleva din verksamhet med nya ögon. Gärna civilklädd. Det kan gå till så att du står intill och följer en aktivitet och noterar vad du ser. T.ex. vid vårdplanering eller utskrivning osv. Man kan också skugga en patient, helt enkelt följa med som en skugga för att se vad patienten är med om. Dagbok/anteckningar. Be patienter/närstående skriva ner vad de är med om eller deras tankar och frågor. Medarbetarna kan också under en dag notera hur arbetet och samarbetet med patient och närstående fungerar. Boka in Spridningskonferens 31 januari 2017, Stenungsbaden Yacht Club Stenungsbaden Yacht Club