Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om

Transkript

1 Informationsmöte om SIP (Samordnad individuell plan) - Inspiration, implementering och Röster om Kommunfullmäktigehuset Borås, 30 september 2015

2 SIP spar tid! Anna-Karin Johansson, vårdenhetschef på Vuxenpsykiatrisk mottagning på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås, ser att god närvårdssamverkan är avgörande vid implementering av SIP (Samordnad individuell plan), och att chefer ska vara drivande. Som dåvarande vårdenhetschef för Vuxenpsykiatrisk mottagning i Ulricehamn, startade Anna-Karin Johansson 2011, upp implementering av SIP (Samordnad individuell plan). Ett samarbete som hon beskriver som en stor utmaning och en fantastiskt rolig erfarenhet. Vinster och fortsatt närvårdssamverkan SIP Centralt i arbetet med SIP är vem som gör vad, när och hur. Patienterna upplever att det blir smidigare. Vi spar tid med SIP, slår Anna-Karin fast. Hon skickar med oss alla att på webben för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg finns mycket matnyttigt som är till hjälp i arbetet med SIP. Det finns ett stort behov av att träffas runt patienten i våra olika organisationer! I det fortsatta planerna finns utbildningsdag för Bollebygd och Tranemo och för Vårgårdas del har den redan ägt rum. Med glädje avslutar Anna-Karin: Tack för att jag fick komma och fungera som inspiration till er alla här idag och framåt! Inspiration närvårdssamverkan SIP Hon berättar att vid starten för närvårdssamverkan SIP 2011 i Ulricehamn, bjöds chefer, handläggare och sjuksköterskor in till en informationsdag om SIP i syfte att starta upp arbetet. Vi chefer behöver vara drivande, och vi har en viktig roll att sporra verksamheten, säger Anna- Karin. Ambitioner i arbetet var och är, ett ge och ett ta, en vilja att lära av varandra, få förståelse för allas regelverk och strukturer och att kommunicera för att nå överenskommelser. Läs och lär mer: Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Text och foto: Anne Liljenbäck Kontakt: Anna-Karin Johansson, vårdenhetschef, Vuxenpsykiatrisk mottagning, Södra Älvsborg Sjukhus, Borås anna-carin.johansson@vgregion.se Närvårdssamverkan är avgörande, betonar Anna-Karin. Vikten av att olika verksamheter har samma förutsättningar, poängterar hon. Att blanketter förstås likaså. Vi behöver hela tiden följa upp vårt arbete, säger Anna-Karin med eftertryck.

3 Att möjliggöra närvårdssamverkan SIP För Malin Camper, samordnare i den länsgemensamma arbetsgruppen för SIP (Samordnad individuell plan) som genomförs på uppdrag av LiSA (Ledningruppen för samverkan i Västra Götaland), är SIP ett gemensamt dokument för samtliga aktörer som ger insatser och det har ett tydligt fokus på vem som gör vad. Sedan 1 januari 2010 finns i SoL (Socialtjänstlagen) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) bestämmelser om att kommun och landsting ska upprätta en SIP (Samordnad individuell plan) när en person har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. SIP är ett samverkansverktyg och av planen ska framgå vilka insatser och åtgärder som behövs, vad respektive huvudman ansvarar för samt vem som har det övergripande ansvaret för planen. Detta för att säkerställa att brukaren/patienten får sina behov tillgodosedda när flera vårdgivare ansvarar för insatser. Hur ska närvårdssamverkansarbetet med SIP kunna möjliggöras? Frågan väcktes 2013 då FoU Sjuhärad Välfärds rapport Individuell plan enligt SoL och HSL - Till nytta för brukarna?, visade att verksamheter inom Västra Götaland har kommit olika långt i sitt arbete med SIP. LiSA (Ledningsgruppen för samverkan i Västra Götaland) gav i april 2014, Malin Camper som dåvarande länssamordnare på VästKom tillsammans med Regionkansliet och en brett representerad arbetsgrupp, där även brukarföreträdare ingår, uppdraget att samordna arbetet med SIP. Detta för att ta fram förslag på länsgemensam rutin, mall och avvikelsehantering. Många, både verksamheter och brukare, behöver ta del av det material vi tagit fram och fortsättningsvis kommer att ta fram! Länsgemensam SIP-riktlinje Malin berättar att lagstiftarens intention med SIP är att flytta makten till den enskilde brukaren genom att stärka personens delaktighet och inflytande i vården och att detta varit en del i arbetsgruppens utgångspunkt. SIP ägs av den enskilde brukaren, poängterar Malin. Hon betonar att därför ska de dokument som har tagits fram vara tilltalande och lättillgängliga för den enskilde. Hen ska känna igen sig oavsett var den befinner sig geografiskt i möten med de olika verksamheterna. Malin trycker vidare på att det material som tagits fram ska bidra till ökad kännedom om lagstiftningens intentioner. SIP är inte fritt valt arbete, säger hon. För personalens del ska inte det material vi tagit fram, säger Malin, upplevas vara för omfattande eller krångligt. Med glädje berättar hon: Den 5 februari i år beslutade LiSA att rekommendera huvudmännen att den länsgemensamma riktlinjen ska implementeras. Arbetsgruppen fick också ett fortsatt uppdrag att ta fram länsgemensamt implementeringsstöd och patient- och brukarinformation. Implementering SIP Kommuner och landsting är skyldiga genom lagstiftning att ta fram många planer. Malin klargör att arbetsgruppens ambitioner med den länsgemensamma riktlinjen är att tydliggöra vad en SIP är. SIP är ett övergripande dokument. Oavsett behovsgrupp ska SIP leverera en helhet kring individens behov och målsättning. Genom lokal närvårdssamverkan och i respektive huvudmans detaljplanering, konkretiseras genomförandet,

4 förklarar Malin. Arbetsgruppen har analyserat verksamheternas hinder för ett bra arbete med SIP, så som resurser, organisationskultur, kunskap, ansvar och brukare, och de ser ett omfattande behov av implementeringsinsatser. Den länsgemensamma riktlinjen har stöd i lagstiftningen och bör på så sätt ha stärkt legitimitet för ett utvecklat närvårdssamverkansarbetssätt, fastslår Malin. Hon betonar att det är viktigt att förutsättningar skapas delregionalt och i de samverkansforum som finns för att verksamheterna ska kunna arbeta gemensamt med SIP. Läs och lär mer: VästKoms informationsmaterial till både verksamheter och brukare FoU Sjuhärad Välfärds rapport Individuell plan enligt SoL och HSL - Till nytta för brukaren? Text och foto: Anne Liljenbäck Kontakt: Malin Camper, Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR, Koncernstab Hälso- och sjukvård, Västra Götalandsregionen. malin.camper@vgregion.se Bygg vidare på det som är bra! Utbildning behövs. Likaså har ni som verksamheternas chefer ett stort ansvar i att stötta på ledningsnivå, uppmuntrar Malin. Arbetsgruppen ser att SIP bidrar till möjligheter genom att verksamheter förs närmare varandra och får en ökad förståelse och möjlighet till gemensam uppföljning av resultat både kring SIP och samverkan. Inte minst understryker arbetsgruppen att det också är mycket betydelsefullt att informera den i länet enskilde medborgaren om SIP. I det fortsatta arbetet som pågår, tas en webbutbildning fram och att informationen för patienter och brukare ska finnas på fler språk. Detta kommer under hösten Allt material vi har tagit fram, både för verksamheter och för brukare, finns på VästKoms webb, informerar och avslutar Malin. Att göra en SIP 1 Bedöm behov 2 Få samtycke 3 Förbered 4 Bjud in till SIP-möte 5 Upprätta SIP 6 Följ upp 7 Avsluta Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

5 Röster om SIP-informationsmötet Vad har SIP-informationsmötet gett dig och vad tar du med dig till din vardagsverklighet och verksamhet? Helen Nordling Områdeschef, Närhälsan Solhem Rehabmottagning Majvy Gustafsson Enhetschef, Hemsjukvården, Borås Stad Calle Larsson Avdelningschef, Vuxenpsykiatrisk klinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Förmiddagen har gett mig information om att det är SIP vi ska arbeta med och inte Plan för samordnad rehabilitering och habilitering, som jag tidigare trodde gällde. Därför ska jag i första hand informera mina enhetschefer, därefter all personal. Jag ska se till att vi har rutiner för att arbeta med SIP. Ska också ta upp frågan i Närvårdssamverkan, då min farhåga är att Rehab kan glömmas bort när någon aktör kallar till SIP. Utökad kunskap och mycket bra med ett exempel hur någon arbetar med SIP i vardagen. Efter informationen tillfället tar jag med mig hur viktigt det är att jag som medmänniska ses som helhet och att vi i verksamheten samordnar arbetet med berörda partners för en medmänniska som önskar och behöver hjälp. Vikten av att samarbeta för att nå patient-/brukarnytta, vikten av att systematisera samarbetet genom att upprätta SIP för att tydliggöra behov och ansvar. Ett intryck av att alla är intresserade och engagerade, vilket är förutsättningen för att SIP ska fungera. Foton: Anne Liljenbäck

6 SIP-informationen har gett mig en tydligare bild av vad som krävs av oss när det gäller samordnandet av insatserna för våra patienter. Jag tar med mig informationen kring användandet av SIP för att stärka patientens delaktighet och att minimera antalet kontakter kring en patient. Finns ett stort behov av att belysa ansvarsfrågan kring de olika behoven/insatserna en patient har för att det inte skall falla mellan stolarna. Jessica Engkvist Medicinskt ansvarig för rehabilitering Borås Stad Det är, blir tydligt, att en implementering tar lång tid, och därför bra att på ett kortfattat och lättillgängligt sätt, återigen bli påmind om syftet med SIP. Erhöll även användbara och konkreta tips att förmedla och återigen informera medarbetarna om SIP, både syfte och praktisk tillämpning. Förtydligandet att SIP är lagtstyrt och det handlar om att tydliggöra det övergripande samordningsansvaret för den enskildes bästa. Att användandet av SIP inte behöver ta socialsekreterarnas tid i anspråk, utan bör effektivisera handläggningen, där vi arbetar med rätt saker, och får en ökad tydlighet, både för de olika verksamheterna, men självklart för den enskilde. Sara Jönsson Enhetschef IFO Borås Stad - Stadsdelsförvaltning Norr - IFO Barn och Familj