Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

Transkript

1

2 Bakgrund Överenskommelsen mellan regeringen och SKL om Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Syftar till att stärka kommuner och regioner att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska psykisk ohälsa Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram regionala handlingsplaner Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

3 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland

4 Utgångspunkter Den mänskliga rättigheten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa gäller för alla människor som bor, verkar och vistas i Västra Götaland. Samverkan över organisatoriska gränser med människan i centrum, är en förutsättning för att uppnå detta. Vi sätter ljus på skavet identifiera och sätta ljus på områden där det skaver extra mycket där vi alla vill åt samma håll där alla måste bidra göra det samtidigt

5 Syfte Med handlingsplanens mål, aktiviteter och indikatorer för uppföljning vill vi sätta ljus på frågor där vi vill bli bättre i hela Västra Götaland. Eller med andra ord: Sätta plåster på några av redan uppkomna skav, se till att det läker ordentligt och se till att det inte uppstår nya.

6 Fokusområden Regeringen har pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga utifrån befolkningens behov för främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbats. 1 Förbyggande och främjande arbete 2 Tillgängliga tidiga insatser 3 Enskildas delaktighet och rättigheter 4 Utsatta grupper 5 Ledning, styrning och organisation

7 Fokusområden och mål: vuxna 1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland 2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska får rätt vård och stöd 3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen 4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser 5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård stöd och behandling

8 Fokusområden och mål: barn och unga 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen 5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland

9 Genomförande och uppföljning Länsgemensamma aktiviteter Aktiviteter/genomförandeplaner i delregional och lokal vårdsamverkan Uppföljning både genom enkät och uppföljningsindikatorer Uppföljningsindikatorer: Möjliggöra datautsökning senare på samma sätt Datakällor nationell nivå, dvs samma för alla, möjliggör jämförelser inom länet och med andra län/regioner (SIP undantaget) Kombination av process- och resultatindikatorer Användarmanual och excelfil med baseline hur är det nu?

10 Regionala resurscentrum för psykisk hälsa (RCPH) Överenskommelsen om Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa för 2017 mellan staten och SKL anger att sex stycken RCPH ska etableras runt om i landet under 2017 Statsbidrag till varje sjukvårdsregion under 2017 Etableringen av resurscentrum är en del av hälso- och sjukvårdshuvudmännens samlade struktur för kunskapsstyrning: nationella och regionala programområden På sikt ska fler resurscentrum tillskapas inom andra områden Syfte: jämlik, effektiv och kunskapsbaserad vård i hela landet

11 Regionalt resurscentrum i Västra sjukvårdsregionen Avtal mellan SKL och VGR + avtal mellan VGR och VästKom Regional stöd- och samverkansstruktur med avsiktsförklaring mellan huvudmännen för Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa och styrgrupp Samverkan med brukarföreträdare Konsensus kring gemensamma behov Jobba med struktur på lång sikt och redan identifierade behovsområden Riktlinjer till praktiken utifrån befattning/profession Inget hus börja där det finns behov, med befintliga resurser och utvärdera Halland?

12 Kontakt:

13 Samordnad individuell plan SIP och VästBus

14 Föräldraröst Det är hemskt egentligen att hela grundskolan har gått utan att hon fick något stöd. Hela hennes framtid hänger ju på att klara skolan så att hon kan få jobb. Vi sökte hjälp redan i första-andra klass, men skickades bara hit och dit och avfärdades. Det fanns mycket att ta i, men det hände ändå ingenting. Bara prat som inte leder någon vart. Man kunde önska att det gick fortare nu också. Att det händer någonting. Det verkar dra ut på tiden, men de hör inte av sig så vi vet inte varför. Alla verkar vänta på något.

15

16 Lagstiftning som berör samverkan Allmän skyldighet att samverka gäller samtliga myndigheter Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa - skyldighet för socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård Skolans skyldighet att samverka finns i skollagen Hälso- och sjukvården har skyldighet att samverka kring barn som är anhörig Samordnad individuell plan, SIP skyldighet för kommun och hälso- och sjukvård sedan 2010

17 Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård ska en individuell plan upprättas.

18 Vad är Västbus och vad syftar den till? Västbus är en regional överenskommelse om gemensamma riktlinjer för samverkan för Västra Götalandsregionen och 49 kommuner Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag från politiken 2001 (politiskt samråd) Undertecknades 2005, politiskt antagna i respektive fullmäktige Syftar till att utveckla samverkan och förtydliga ansvar Riktlinjerna har utvärderats, kompletteras och reviderats 2017 ny revideringsprocess Ständig implementeringsprocess

19 Västbus och SIP hur hänger det ihop? Västbus gick före lagstiftningen om SIP Överenskommelse som gäller huvudmännen med skolan som jämställd aktör

20 Verksamheter som omfattas Verksamheter inom regionen och kommunen Även privata utförare med avtal med någon av huvudmännen Primärvård Specialistvård Socialtjänst Skola

21 Tre nivåer på möten Individnivå Lokal nivå Delregional nivå/vårdsamverkan Typ av möte VästBus/SIP Lokal samverkansgrupp Barn och unga/västbus Samverkansgrupp Barn och unga/västbus Deltagare Det berörda barnet/ungdomen och hens vårdnadshavare Skola, socialtjänst, primärvård, BUP, HAB m.fl. Skola, socialtjänst, primärvård, folkhälsa BUP och HAB deltar i lokalt möte en eller ett par gånger per år Valda representanter från alla barnoch unga verksamheter inom regionen och kommunerna Representerar verksamhetsperspektiv Syfte När behov finns för samverkan mellan olika verksamheter för den unges vård och omsorg Strategiska samverkansfrågor avvikelser, kunskap om varandras verksamheter på lokal nivå Strategiska samverkansfrågor Avvikelser från lokal nivå Kunskap om varandras verksamheter Ansvar Alla verksamheter kan bjuda in Inbjudande part ansvarar för inbjudan och dokumentation. Socialtjänst har ansvar för att samverkan genomförs Representanter väljs av medverkande verksamheter Vårdsamverkans syrgrupp eller motsvarande för utser ordförande

22 Socialtjänst Skola Fritid Kultur BUP Vuxenpsykiatrin Primärvård Akutsjukvård Stuprör Kommun Region Försäkringskassa Arbetsförmedlingen Källa: Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, SEE AB,

23 Alla verksamheter har sin egen plan som beskriver vad de gör för att hjälpa och stödja den unge VästBus/SIP används då flera verksamheter behöver samverka för en samordning av de insatser som behövs för att hjälpa den unge. FÖRSKOLA Handlingsprogram SKOLA Elevhälsa Åtgärdsprogram MVC & BVC Vårdplan HABILITERINGEN FUNKTIONSSTÖD Individuell plan Aktivitetsplan BUP Vårdplan Individ- & Familjeomsorg Genomförandeplan

24 SIP Individ- och familjeomsorg Genomföradeplan enl SoL samt vårdplan enl SoL Habilitering/ Rehabilitering Habiliteringsplan/rehabiliteringspl an enl HSL Gemensam kartläggning (FK+AF) Arbete och sysselsättning Funktionshinderomsorgen Individuellplan enl LSS Genomförandeplan enl LSS Vårdplan enl HSL Samordnad vårdplanering (SVPL) enl Betalningsansvarslagen Skola Åtgärdsprogram Förskola Handlingsplan

25 SIP skiljer sig från andra planer genom att: SIP är den enskildes plan Den enskildes delaktighet och inflytande är central i arbetet med SIP Det är den enskildes behov och önskemål som utgör utgångspunkten för planeringen Den gäller alla åldrar Den ska se till att man runt den enskilde samarbetar Den är ett gemensamt dokument för alla som ger insatser Det är aktörerna som har ansvaret för att samordna insatserna och inte de enskilde Uppföljning sker gemensamt

26 SIP handlar om: VEM som gör VAD och NÄR! SKAPAD AV 27

27 Vem kan aktualisera en SIP? Den enskilde eller närstående Personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård Skola (VästBus) Den enskildes och närståendes bedömning om behovet av SIP är av stor betydelse Att neka den enskilde en SIP bör endast ske i undantagsfall och skälet ska dokumenteras

28 VästBus SIP-möte Västbus/ SIP Identifiera behov SIP Samtycke Kallelse Mötet + SIP Uppföljningsmöte + SIP Avsluta

29

30 Samordnad individuell plan, SIP, ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen.

31 Varför SIP? Den enskilde blir delaktig och får inflytande. får en sammanhållen vård och omsorg. får översikt över vem som gör vad. får en ansvarig samordnare. känner sig tryggare. Verksamheten samordnar när insatser från andra huvudmän är nödvändiga för att man själv som huvudman ska kunna ta sitt ansvar. använder SIP vid samarbete med annan huvudman utifrån den enskildes behov, alla vet vem som gör vad.

32 Delaktighet Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP/Västbusarbetet. Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbetet, även vid planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad. Barn kan vara delaktiga på olika sätt

33 Barn och ungas behov ska stå i centrum Vi måste alla hjälpas åt att bevaka detta!

34 Föräldraröst Man slipper rabbla allt hundratusen gånger. Om man slipper vara den som sammankallar och förväntas veta vad ens barn behöver.[ ] Nu har vi fått en sjuksköterska på BUP som är fantastisk, den bästa vi stött på under alla år. När vi skulle kalla till ett Västbusmöte sa hon: Jag är ert språkrör, ni behöver någon som för er talan och jag tänkte Ja, så är det! Det är precis vad jag önskat i alla år, att ansvaret inte bara ska ligga på oss föräldrar för vi vet inte vad vårt barn behöver för vård och stöd eller vilka som borde träffas.

35

36

37 Tack för mig! Jessica Ek, utvecklingsledare Barn och unga Skaraborgs kommunalförbund Vårdsamverkan Skaraborg