Projekt samsjuklighet

Transkript

1

2 Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Jan Nilsson Socionom Samordnare, samsjuklighet Närvårdssamverkan

3 Projekt samsjuklighet Bakgrund Regeringen beslutade hösten 2003 att tillkalla en nationell psykiatrisamordnare med uppgift att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, samordning resurser, personal och kompetens inom vård, social omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Den Nationella psykiatriutredningen kom med sitt slutbetänkande i december I det framhålls särskilt att kommuner och landsting bör erbjuda personer med missbruk och psykisk sjukdom vård och stöd i integrerade former, så att behandlingen för missbruket och de psykiska problemen sker samtidigt. Under åren arbetade Sjuhäradskommunerna och Psykiatriska verksamheten i Södra Älvsborg fram ett gemensamt handlingsprogram Handlingsplanen syftade till att organisationerna skulle arbeta utifrån ett gemensamt synsätt med integrerade och samordnade verksamheter med mål att uppnå ökad livskvalitet för såväl enskilda individer i målgruppen som för målgruppen som helhet. Handlingsplanen definierade dubbeldiagnos (samsjuklighet), ACT-modell av Casemanagement och primärteam. Där framkom också de fördelar för patienter/klienter som förväntades med arbetet påbörjades den första Case-management-utbildningen på Linnéuniversitet i Växjö med 7 deltagare från Södra Älvsborg. Linneuniversitet har sedan utbildat ytterligare 2 omgångar med case-managers Utvecklingsrådet beslutade att ge ett uppdrag till en arbetsgrupp bestående av 1 representant från Borås Stad, 1 representant från en mindre kommun och 1 representant från psykiatrin. Arbetsgruppen skapar ett fylligt underlag med bl.a. omvärldsspaning och goda exempel och lägger fram ett förslag till förändring (2013)

4 Förslag till Case management modell Förslag till Case management modell: Lokal anpassning av ACT-modellen förordas med huvuduppdraget att samordna psykiatriska och missbruksinriktade insatser för personer med samtidig psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och missbruk. Metoden syftar till att organisationerna arbetar utifrån ett gemensamt synsätt med integrerande och samordnade verksamheter som har som mål att uppnå ökad livskvalitet för såväl enskilda individer i målgruppen som för målgruppen som helhet. Åtgärderna ska vara utvalda, kombinerade och skräddarsydda för den enskilde individen. Detta innebär att en eller flera Case managers arbetar i team (psykiatri och kommun) med att ge insatser samordnat och samtidigt med klienten/patienten i fokus och utan bortre tidsgräns. Lokal anpassning innebär att tillgängligheten till Case managers är begränsad till dagtid och att det inte alltid finns en namngiven läkare som ansvarig för patienten.

5 4 Alternativ Alternativ 1 - samordnare för Södra Älvsborg Arbeta vidare som tidigare med 1 cm i varje kommun och med ett visst antal cm i regionen men med en samordnare för Södra Älvsborg. Alternativ 2 samlokalisering, Case management team på tre orter Case Managers organiseras på tre orter i Södra Älvsborg, Borås, Mark och Alingsås. Där arbetar samlokaliserade Case management team med ett antal kommuner och regionen som uppdragsgivare. Alternativ 3 samlokalisering + samordnare för Södra Älvsborg Detta alternativ innebär samlokalisering enligt alternativ 2 och dessutom förstärkt med en samordnare. Alternativ 4 avtal mellan kommunerna Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn hade ett avtal som reglerade anställning, utgångsplats och samverkan för CM. För att minska restider kan ett sådant alternativ vara bra. Detta förutsätter ändå en CM med samordningsansvar någonstans i Sjuhärad.

6 Förslag till övriga förutsättningar i ett framtida Case management arbete Den modell som väljs ska vara förankrad i organisationerna. Det gäller både för kommunerna och psykiatrin. En nystart med Case managers genomförs med bl a kunskaps- och informationsspridning Det skall finnas möjlighet till läkarkontakt på ett flexibelt sätt och med tanke på målgruppens stora svårigheter. Case managers skall i första hand inte arbeta uppsökande för andra än de av primärteamet utsedda deltagarna. Kommunen har det övergripande ansvaret för det uppsökande arbetet och kan överlämna ett ärende till Case managers och till primärteamet för bedömning. Organisationerna ska underlätta för Case managers med dokumentationen så att den sker på ett säkert men ändå smidigt sätt (detta får dock inte utgöra ett hinder för att inrätta CM-tjänster. Case management -arbetet ska styras övergripande av Styrgrupp närvård (Närvårdssamverkan Södra Älvsborg) men för alternativ 1 har ledningsgruppen i varje närvårdsområde ett särskilt ansvar att samarbetet sker på ett bra sätt.

7 Som uppdrag för samordnaren föreslås att: (projekt på 20% t o m 30 april 2018) anordna nätverksträffar för Södra Älvsborg för dem som arbetar med målgruppen tillsammans med närvårdsområdena kartlägga volymen för målgruppen tillsammans med närvårdsområdena kartlägga behov av olika insatser tillsammans med närvårdsområdena kartlägga behov av kompetensutveckling ansvara för att gemensam handledning kommer till stånd för de personer som arbetar med målgruppen vid behov delta i olika grupper för att lyfta målgruppens behov vara uppdaterad gällande utvecklingsarbete på nationell nivå tillsammans med närvårdsområdena kartlägga metoder för gemensam dokumentation varje år redogöra i Styrgrupp närvård för hur arbetet utvecklas för målgruppen kontinuerlig dialog med utvecklingsrådet för psykisk ohälsa

8 Vilka kommuner ingår: Borås: (109000) Vårgårda: (11000) Herrljunga: (9500) Mark: (34000) Svenljunga: (10500). Tranemo: (12000) Bollebygd: (9000) Ulricehamn: (23500) Lerum: (40000) Alingsås: (40000)

9 Vilka förändringar kan man se?

10 Positiva förändringar hos individerna: CM projektet Minskat antal vårddagar på sjukhus, behandlingshem Patienterna mår bättre, ökad livskvalitet Mindre antal spontana / akuta besök Sköter tider bättre t ex på socialkontoret Bättre kontakt med boendestödjare Klarar av att stå ut när relationen finns Klienter har brutit sjukdomstypiska mönster Minskad alkohol/droganvändning Ökat ansvarstagande av klienten vid nätverksmöten (3)

11 Positiva förändringar hos organisationerna: CM-projektet Förfrågan om stöd i form av CM Ökat samarbete mellan socialtjänst o psykiatri Legitimitet för CM i organisationerna Ökat samarbete med andra aktörer t ex hyresvärdar, af Aktivt uppsökande verksamhet, när klient uteblir Renodlade möten Minskat antal personer i nätverket

12

13 Hur tar Tranemo nästa steg? Hur fungerar samarbetet idag, vad behöver vi bli överens om? Hur formaliserar vi arbetet? Vilken väg vill Ni gå IP, CM, SIP? Hur får Ni med alla? Hur får Ni med chefer i arbetet? Hur får Ni med medarbetare i arbetet? Starta upp arbetet med markerade uppdrag. Eventuellt: Gemensam träff -- Inspirationsdag? Innehåll?

14 FRÅGOR? FUNDERINGAR?

15

16 DD-verksamhet grundorganisation Styrgrupp VC Socialtjänst VC Psyk./ber. Primärteam Chef Soc.psyk. Chef Missbruk soc. Chef Beroende Sjukvård Chef Psykiatri Sjukvård Individens professionella nätverk SSK CM team Patient Klient PAL SOC sekr ÖVRIGA