Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg en lägesbeskrivning

Transkript

1 Utvärdering av Närvårdssamverkan Södra Älvsborg en lägesbeskrivning Områden där vårdsamverkan kan förbättras mellan region och kommun för personer med psykisk ohälsa och för personer med funktionsnedsättning (LSS) Resultat från en webbaserad enkätundersökning kring chefers och medarbetares kännedom om och förväntningar på närvårdssamverkan Södra Älvsborg. Resonemang kring hur bland annat kansliets inrättande, etableringen av närvårdsområdena, styrgrupp och delregionalt politiskt samrådsorgan medverkar till ökad samverkan mellan region och kommun.

2 Utvärdering av Närvårdsamverkan Syfte/frågeställningar Syfte Syftet med utvärderingen är att följa och beskriva uppbyggnaden av Närvårdssamverkan och att värdera resultatet av Närvårdssamverkan efter tre år. Frågeställningar 1. I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser, vårdprogram och rutiner samt hur går detta till? 2. På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera verksamhetskontakter? 3. På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna? 4. Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?

3 Närvårdsamverkan övergripande genomförande A: En studie av utvalda närvårdsområden Borås, Mark och Vårgårda två målgrupper (Psykisk ohälsa och funktionsnedsättning) Intervjuer B: Implementering av Närvårdssamverkan. Enkät verksamhetschefer, enhetschefer, handläggare mfl C: Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan. Intervjuer med nyckelpersoner Observation av möten Protokollanalys

4 Delstudiernas bidrag till frågeställningarna A: En studie av utvalda närvårdsområden. Med fokus på målgrupperna studeras verksamheternas företrädare studeras utifrån vilka förändringar i verksamheten som uppträder, om samverkan eller samsyn utvecklas mellan olika grupper av aktörerna. B: Implementering av Närvårdssamverkan. Kännedom om och förväntningar på inom såväl regionens hälso och sjukvård som kommunernas vård och omsorg. C: Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan. Inrättande av kansli, styr och samrådsgrupper 1. I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser, vårdprogram och rutiner samt hur går detta till? 2. På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera verksamhetskontakter? 3. På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna? 4. Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?

5 Utvärdering av Delstudie B en webbenkät om implementeringen av Närvårdssamverkan, april 2012

6 Urval webbenkät Två steg: 1) Kartläggning var vårdsamverkan mellan kommun och region sker i större utsträckning 2) 40 % slumpmässigt urval av avdelningar, områden, mottagningar Samtliga på utvalda avdelningar/områden Chefer och medarbetare (legitimerad personal)

7 Kommun Där vårdsamverkan sker i större utsträckning Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Vård och Omsorg Vård och äldreomsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Stadsdel Öster, Väster och Norr Vård och omsorgsförvaltningen Sektor Vårdoch omsorg Socialförvaltningen Socialförvaltningen Omsorgssektionen (avdelning äldre omsorg och funktionshinder) Välfärd Sektion Lärande och Omsorg IFO/ Socialtjänst Socialförvaltningen Omsorgsförvaltningen IFO = Sociala omsorgsförvaltningen Försörjningsstöd = Arbetslivsförvaltningen Sektor Individ och familjeomsorg Individ och familjeomsorgsförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen Omsorgssektionen Välfärd Sektion Lärande och Omsorg LSS/ Funktionshinder Socialförvaltningen Omsorgsförvaltningen Sociala omsorgsförvaltningen Vård och omsorgsförvaltningen Sektor Vårdoch omsorg Socialförvaltningen Socialförvaltningen Omsorgssektionen Välfärd Sektion Lärande och Omsorg Socialpsykiatri Socialförvaltningen Omsorgsförvaltningen Sociala omsorgsförvaltningen Individ och familjeomsorgsförvaltningen Sektor Vårdoch omsorg Socialförvaltningen Socialförvaltningen Omsorgssektionen Välfärd Sektion Lärande och Omsorg Elevhälsa Barn och ungdomsförvaltningen Stadsdel Öster, Väster och Norr Barn och utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Sektor Lärande Barn och utbildnings förvaltningen Barn och utbildningsförvaltningen Lärandesektionen Lärande Sektion Lärande och Omsorg

8 Funktionshinder: Kommun Respondenter Vård och omsorg: *Chefer på samtliga nivåer *MAS *MAR *Sjuksköterskor *Arbetsterapeuter *Sjukgymnaster *Biståndshandläggare *Chefer på samtliga nivåer *MAS *MAR *Sjuksköterskor *Arbetsterapeuter *Sjukgymnaster *LSS handläggare Elevhälsa: *Kuratorer *Skolpsykologer *Skolsköterskor *Specialpedagoger *MASS *i vissa fall skolläkare IFO/Socialtjänst: *Chefer på samtliga nivåer *Handläggare Socialpsykiatri: *Chefer på samtliga nivåer *Psykiatrisköterskor *MAS *MAR *Handläggare *Arbetsterapeuter *Sjukgymnaster

9 Svarsfrekvens Organisation/arbetsgivare Urval Antal Svarande Andel Svarande Kommuner totalt % Västra Götalandsregionen % totalt Privat VC totalt % Totalt för undersökningen %

10 % Hört talas om Närvårdssamverkan SÄ tidigare Nej Ja 0 Västra Götalandsregionen Kommun Privat utförare* *Privata utförare endast vårdcentraler

11 % Kännedom om Närvårdssamverkan A Mycket liten kännedom Ganska liten kännedom Varken liten eller stor kännedom Ganska stor kännedom Mycket stor kännedom Vet ej 4 B C D

12 om de svarande har kännedom om: A. Närvårdssamverkan SÄ i stort (C) B. hur Närvårdssamverkan är organiserat (C) C. vilka målgrupper som särskilt uppmärksammas (C) D. vilka representanter som ingår i ledningsgruppen för det egna närvårdsområdet (C)

13 % Förväntningar på Närvårdssamverkan A B C D E Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska brastämmer varken brastämmer ganska bra Stämmer mycket eller dåligt bra Vet ej 7 5 F G

14 Förväntningar att Närvårdssamverkan ska bidra till: A. bättre insatser för brukare B. att förtydliga kommunens och regionens ansvarsområden C. bättre förutsättningar för samverkan mellan kommun och region D. ökad kvalitet i den egna verksamheten E. ökad kunskap om andra organisationer F. ökad kunskap om brukarnas behov G. att identifiera områden där det finns behov av ökad samverkan mellan kommun och region

15 Förutsättningar för Närvårdssamverkan Framför allt upplevelse av : att det finns ett stort behov i den egna verksamheten att samverka mellan region och kommun (95 %) att den egna verksamheten är motiverad att arbeta med frågor som rör Närvårdssamverkan (72 %)

16 Förutsättningar för Närvårdssamverkan Sämre förutsättningar: Ledningen i den egna verksamheten har prioriterat Närvårdssamverkan (25 %) (C) Intentionerna med Närvårdssamverkan är väl kända i den egna verksamheten (20%) (C) Det finns tillräckliga resurser för att kunna arbeta med Närvårdssamverkan (12%) (C) Runt 40 % svarar vet ej Runt 25 % väljer mittenalternativet

17 Det finns svårigheter att genomföra Närvårdssamverkan eftersom: det finns bristande kunskap om andra aktörer (62%) det finns olika värderingar mellan professioner (51%) besluten fattas för långt från den egna verksamheten (41%) kommun och region har olika lagstiftning (36 %) (R)(M) det råder sekretess (36 %) (M) det finns bristande förtroende för andra aktörer (31%) (R) (C)

18 Delstudie A Målgrupper: Psykisk ohälsa (och funktionshinder) Empiri: 25 intervjuer i två kommuner och regionen

19 Psykisk ohälsa Empiri från två kommuner Intervjuer Kommun Handläggare, sjuksköterskor, boendestödjare, case manager Regionen Öppenvården: Enhetschef, sjuksköterskor, mentalskötare Slutenvården: Sjuksköterskor

20 Nedslag När sker samverkan? Hur ser vi på varandra? / olikheter Stötestenar Patientgrupper som utmanar samverkan Betydelsen av sociala kontakter Hur förbättra närvårdssamverkan?

21 När sker samverkan? Vårdplanering Nätverksmöten Patientens tillstånd förändras

22 Olikheter Lagstiftning Professioner Uppdrag Patienten/klienten i olika sammanhang

23 Stötestenar Bristande förståelse för varandra Olika beslutsmandat Olika beslutsordning Olika syn på patienten

24 Patientgrupper som utmanar samverkan Missbrukare med psykisk ohälsa Funktionshindrade med psykisk ohälsa Äldre med psykisk ohälsa Patienter med bipolära diagnoser Patienter med diffusa behov Patienter med uppenbara behov men som saknar sjukdomsinsikt

25 Betydelsen av sociala kontakter Vi som är gamla i gården Veta vem man ska kontakta Behov av att träffas Kommunens storlek Specialiseringens dilemma

26 Börja underifrån Det klart att här nere kan man inte börja pyssla med saker som det inte finns en ledning och struktur för, att så här ska vi jobba. Men jag tror att det måste vara från båda fronter. För där uppe är man ofta ganska överens på den här lite mer pompösa nivån. Man pratar och när det börjar hetta till så droppar man de frågorna neråt i organisationen som man inte riktigt själv mäktar med tror jag. Det blir lite för lägre chefer att hantera. Och gör man inte det, man kanske inte har riktigt mandat att göra det, ja så jag tror att man faktiskt kan bygga en samverkan under ifrån.

27 Sovra informationen Jag tror att folk är rätt less på att få mycket saker till sig upp ifrån

28 Skapa mötesforum Träffas man inte och lär känna varandra så funkar det inte. Jag har jättesvårt att samverka med folk som jag inte har en aning om vilka de är. Jag ska ringa någon och så ska vi skicka lappar emellan. Och så blir det lite otydligt och så skapar jag mig en irritation på den personen för att den inte följder de regelverk som är satta. Istället för att sätta sig ner och ha en personlig kontakt och säga att varför har vi misslyckats här? Och jag kan be om ursäkt för att jag gjort fel. Alltså det blir helt annat men i alla strukturer kring samverkan så är det ett visst flöde, men man tar bort det personliga.

29 Ta fasta på olikheterna På något sätt blir det att här ska vi göra lite lika. Och så ser förutsättningarna så helt olika ut och vad som faktiskt egentligen är problemet./ /Jag tror inte bara kommunerna ser annorlunda ut, utan även öppenvårdsmottagningarna. Det ser jätteolika ut.

30 Delstudie C Stödstrukturens betydelse för operativ samverkan Frågeställningar Genomförande Resultat Slutsatser

31 Implementeringsstudiens frågeställningar I vilken utsträckning utvecklas gemensamma stödprocesser, vårdprogram och rutiner samt hur går detta till? På vilket sätt ökar nyttan för de brukare som har flera verksamhetskontakter? På vilket sätt ger Närvårdssamverkan Södra Älvsborg möjlighet till samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna avseende genomförande av vård och omsorg till medborgarna? Vilka är de framträdande svårigheterna med att implementera Närvårdssamverkan i Södra Älvsborg?

32 Delstudie C genomförande Studien genomförs gentemot stödstrukturen som i huvudsak är Delregionalt politiskt samrådsorgan, Styrgrupp (förvaltningschefer) 10 ledningsgrupper/närvårdsområden 3 utvecklingsråd Kansli (två samordnare, en informatör/kommunikatör) 50 (10) semistrukturerade intervjuer 15 (3) observationer Protokoll (50) dokumentanalys

33 Närvårdsområdenas ledningsgrupper 9 8 Antal möten under perioden april 2011 juni apr 11 maj 11 jun 11 jul 11 aug 11 sep 11 okt 11 nov 11 dec 11 jan 12 feb 12 mar 12 apr 12 maj 12 jun 12

34 Närvårdsområdenas ledningsgrupper 6 Antal möten under perioden april 2011 juni 2012 fördelat på närvårdsområden Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda

35 Närvårdsområdenas ledningsgrupper 180 Antal mötestimmar Antal timmar totalt Antal timmar per person

36 Närvårdsområdenas ledningsgrupper 80 Antal personer på möte Antal närvarande totalt Antal närvarande unika personer

37 Närvårdsområdenas ledningsgrupper Vilka typer av frågor som behandlas på mötena Ledningsgruppens arbete Kontakt med övrig verksamhet Information från verksamheterna Närvårdsområdets organisering av arbetet Förutsättningar för NVS 11% 19% 6% 12% 6% 17% 23% 26% 28% 0% 40% 25% 13% 6% 0% 29% 11% 19% 24% 27% 21% 21% 3% 8% 5% 27% 18% 16% 6% 6% 22% 14% 0% 4% 21% 63% 8% 0% 29% 41% 52% 27% 31% 32% 39% 60% 36% 19% 33% Alingsås Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda

38 Närvårdssamverkan tar form Delpolitisk samråd har svårt att ta ledningen/oklar ledningsfunktion behöver stöd för att formulera målsättningen Styrgruppen har knappt funnit sina arbetsformer det är för lite diskussion kring beslutsfrågor och för mycket information fyra möten per år gör det svårt att utveckla bra arbetsformer Närvårdsområdenas ledningsgruppen har knappt hunnit påbörja sitt arbete har framför allt analyserat förutsättningar/verksamhet behöver få ett tydligt verksamhetsfokus regionens former för representation blir kanske för betungande Utvecklingsråden har ett representantskap för kommunerna som försvårar arbetet hade tidigare ett mer självständigt mandat äger inte frågorna längre själv

39 Närvårdssamverkan kansliets betydelse Närvårdskansliet politiken är inte övertygade om kansliets fokus styrgruppen uppskattar kansliets arbete/stöd ledamöter i närvårdsområdena mycket positiva till kansliets arbete/stöd Kansliets geografiska placering ingen viktig fråga längre Få besöker kansliet fysiskt eller virtuellt Kansliets medarbetare har stor närvaro vid olika grupperingars möten Kansliet är uttolkare av Närvårdssamverkan Inget kansli = ingen närvårdssamverkan????

40 Presentationer och rapporter: Sodra Alvsborg.vgregion.se