Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus
|
|
- Anna Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning Maria Andersson Processledare Samordningsförbundet Östra Södertörn
2 Syfte och mål Att skapa bästa möjliga förutsättningar för kvalitetsutveckling och effektivt resursutnyttjande inom socialtjänsten till nytta för personer med psykisk funktionsnedsättning. Delmål: 1. Skapa samsyn om framtidens stöd 2. Stimulera förbättringsarbete och utveckling av metoder och arbetssätt 3. Stimulera erfarenhetsutbyte 4. Bidra till samordning av insatser mellan kommunerna och mellan kommunerna och landstinget
3 Grundläggande principer Brukarcentrering Individens egen agenda är i centrum. Brukaren och dennes helhetsupplevelse ska vara vår utgångpunkt och vi arbetar medskapande. Samordnade arbetssätt Fokusera på mellanrummen. Aktiv samarbete och nätverksarbete inom organisationerna och mellan huvudmän och inom våra organisationer är avgörande Evidensbaserad praktik Vi måste sammanvägning av kunskapskällor som strategi för beslutsfattande, använda forskningsbaserade metoder och arbete med ständigt utvecklingsarbete
4 NULÄGE FRÅN KOMMUNERNAS PERSPEKTIV ARBETSMATERIAL, Maria Andersson 4
5 Många samordnare - Men vem tar ansvar för helheten?
6 Slutsatser från kartläggningen Individcentrerat, behovsinriktat och systematiskt arbetssätt behöver utvecklas Samordnat stöd och vår arbetssätt och metoder Större fokus på rehabilitering och återhämtning. Tillgång till bostäder är en central utmaning ARBETSMATERIAL, Maria Andersson 6
7 Hur kan vi skapa samordning i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem?
8 Vilka är Vårdanalys? 8
9 Tre nya angreppssätt för att öka kunskapen om hur vi kan skapa en mer samordnad vård och omsorg Tidigare angreppssätt Vårdanalys bidrag Utgångspunkt i organisationen Utgångspunkt i vad samordning innebär för patienter och brukare Analys av enskilda grupper/ verksamheters samordningsproblematik Identifierar grupper av patienter och brukare där samordningsbehovet är gemensamt. Analysen innefattar hela hälso- och sjukvården och hela socialtjänsten Ser samordning som något som organisationen ska lösa åt patienten och brukaren Tar hänsyn till patientens och brukarens förmåga att vara medskapande i samordningen 9
10 Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 10
11 Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 11
12 Exempel på samhällsaktörer som en person med missbruk kan möta i vardagen 12
13 Mest sjuka äldre Funktionshinder (LSS) Våld i nära relationer Psykisk ohälsa 13
14 Många patienter i Sverige upplever att de inte får hjälp av sin ordinarie läkare att samordna vården Fråga: Hur ofta hjälper din ordinarie läkare eller någon annan på din läkares praktik till att koordinera eller planera den vård du får från andra läkare och ställen? 14 Källa: Vårdanalys, IHP 2014
15 Även OECD har lyft fram samordning som ett centralt problemområde i svensk vård och omsorg 16 Källa: oecd.com
16 Lagen ställer krav på samordning av vården och omsorgen 17 Källa: Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)
17 Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 18
18 Kärt barn har många namn Integrated care SAMORDNING Sammanhållen vård och omsorg Samordnad plan Samverkan Kontinuitet Samråd Samarbete KOORDINERING Integrerade verksamheter Vårdkedja Teambaserade arbetsätt 19
19 Vår definition av samordnad vård och omsorg Ur patientens och brukarens perspektiv är vården och omsorgen samordnad när alla aktiviteter aktivt organiseras som en väl fungerande helhet ur hens perspektiv och där hen ges möjlighet att, efter förmåga och preferenser, delta som en aktiv medskapare. 20 Källa: Definitionen är utarbetad vid en workshop med Vårdanalys Patient- och brukarråd
20 Vad innebär samordnad vård och omsorg ur ett patientoch brukarperspektiv respektive organisationsperspektiv? 21
21 Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 22
22 Kompetenser Individens behov Omvårdnad Person A Rehabilitering Läkemedelshantering 23
23 Kompetenser Nivå 1: Olika personer Individens behov Omvårdnad Person A Rehabilitering Person B Läkemedelshantering Person C 24
24 Kompetenser Nivå 1: Olika personer Nivå 2: Olika enheter Individens behov Omvårdnad Person A Enhet A Rehabilitering Person B Enhet B Läkemedelshantering Person C 25
25 Kompetenser Nivå 1: Olika personer Nivå 2: Olika enheter Nivå 3: Olika organisationer Individens behov Omvårdnad Person A Enhet A Sjukhus A Rehabilitering Person B Enhet B Sjukhus B Läkemedelshantering Person C 26
26 Kompetenser Nivå 1: Olika personer Nivå 2: Olika enheter Nivå 3: Olika organisationer Nivå 4: Olika domäner Individens behov Omvårdnad Person A Enhet A Sjukhus A Psykiatri Rehabilitering Person B Tandvård Enhet B Sjukhus B Somatik Läkemedelshantering Person C 27
27 Kompetenser Nivå 1: Olika personer Nivå 2: Olika enheter Nivå 3: Olika organisationer Nivå 4: Olika domäner Nivå 5: Olika huvudmän Individens behov Omvårdnad Person A Enhet A Sjukhus A Psykiatri Rehabilitering Person B Tandvård Landsting Enhet B Sjukhus B Somatik Läkemedelshantering Person C Ledsagning Person A Hemtjänst dagtid Dagverksamhet Funktionsnedsättning Äldreomsorg Städning Matdistribution Person B Person C Nattpatrull Hemtjänst Stöd till unga, barn och familjer Socialt och ekonomiskt stöd Kommun 28
28 Ramverk för att beskriva olika gruppers behov av samordnade insatser från vården och omsorgen 29
29 Generella patient- och brukargrupper 1 Individer med komplexa behov och små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 2 Nyinsjuknade individer som snabbt kräver insatser av flera aktörer och där det snabba förloppet påverkar individens förutsättningar att vara delaktig i samordningen av sin vård och omsorg 3 I huvudsak somatiskt friska individer med små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 4 Individer med komplexa behov, men med goda förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 5 I huvudsak psykiskt och somatiskt friska individer 30
30 31 Lösningarna för en samordnad vård och omsorg bör utgå från den organisatoriska komplexitet som finns runt patienten och brukaren samt individens egna förutsättning att vara delaktig i samordningen.
31 Översikt av antal individer i grupperna samt kostnader för sjukvård och kommunal omsorg 1 Individer med komplexa behov och små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 2 Nyinsjuknade individer som snabbt kräver insatser av flera aktörer och där det snabba förloppet påverkar individens förutsättningar att vara delaktig i samordningen av sin vård och omsorg 3 I huvudsak somatiskt friska individer med små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 4 Individer med komplexa behov, men med goda förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg 5 I huvudsak psykiskt och somatiskt friska individer 32 Källa: Vårdanalys egna beräkningar
32 Sammanfattande resultat och slutsatser Det finns i dag stora brister i samordningen av vård och omsorg Det saknas en gemensam syn på vad samordnad vård och omsorg innebär för patienter och brukare Behovet av samordnad vård och omsorg ser olika ut för olika grupper Uppskattningsvis har cirka en miljon patienter och brukare ett relativt komplext samordningsbehov samtidigt som de behöver omfattande stöd för att samordna vården och omsorgen Det saknas tillräckliga förutsättningar för personalen inom vården och omsorgen att arbeta mer samordnat 33
33 34
34 Vårt fortsatta arbete Utifrån insikter från det inledande arbete som har presenterats idag: Fördjupad analys av nationella och lokala satsningar som syftar till ökad samordning Fortsatt utveckling av definitioner och ramverk Projektuppstart sker under hösten
35
36 Handlingsplan i tre steg Utveckla gemensam förändringskapacitet Stödja kvalitetsutveckling och ett mer enhetligt arbetssätt i socialtjänsten Fördjupa samarbetet och utveckla ett mer samordnat arbetssätt mellan kommun och landsting ARBETSMATERIAL, Maria Andersson 37
37 INTERVJUER - UTBILDNING - INTERVJUER - ANALYS 26 OKT WS FÖRNYELSE -TEAMEN PROJEKT SAMORDNAT ARBETSSÄTT VÅRD & STÖD GEMENSAM LOKAL ÖVERREN- SKOMMELSE GEMENSAMT LOKALT SAMRÅD SEP-OKT BRUKARINSIKTER DECEMBER VISION + FÖSLAG PROJEKT OM SAMORDNING MELLAN KOMMUNERNA RIKTLINJER UTREDNING LOKAL UTVECKLINGSPROCESS I KOMMUNERNA INTERNT UTVECKLINGS- ARBETE I KOMMUNEN INSATS- BESKRIVNING SAMORDNAT STÖD KOMEPTENS- SRATEGI NÄTVERK & STÖD- STRUKTUR PROCESSTÖD, KOMPETENSUTVECKLING & HANDLEDNING, REFERENSGRUPP MODELL FÖR UPPFÖLJNING ARBETSMATERIAL, Maria Andersson 38
38 Tack för att ni lyssnade! Maria Andersson Processledare utveckling av framtidens stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Samordningsförbundet Östra Södertörn Epost: Telefon:
Hur kan vi utforma morgondagens omsorg och skapa samordning i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem? Dialogseminarium, Göteborgsregionens
Hur kan vi utforma morgondagens omsorg och skapa samordning i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem? Dialogseminarium, Göteborgsregionens kommunalförbund 16 september 2016 Det är vi som medverkar från
Läs merFrån medel till mål. att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv
Från medel till mål att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv Agenda Samordningen brister i vården och omsorgen Så här har analysen genomförts Organisera
Läs merEtt helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare
Läs merVÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg
VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg Tre prioriterade riskområden med samma tema Brist på samordning De tre prioriterade riskområdena utgår från: Barn och unga med psykisk
Läs merGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merSamordnad individuell plan, SIP
Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP
Läs merSIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?
SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin? Lund oktober 2018 Zophia Mellgren, Sveriges Kommuner och Landsting SIP finns i tre lagar 2018-10-23/24 Avdelningen för vård och omsorg Samverkan vid utskrivning
Läs merHur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Läs merEtt nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Borlänge 6 november 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Mikael Malm och Zophia Mellgren Antal invånare 80 år och äldre i Sverige 2018-11-06
Läs merSammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening
Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård Presentation för Örnsköldsviks Kommun, 160629 Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening lars@rocksen.se Vårdens organisation idag Flera aktörer delar på uppdraget
Läs merEtt nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus
Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus 28 september 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Avdelningen för vård och omsorg 1 Trygga och självständiga hemma 2 Samverkan vid utskrivning
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merSIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Läs merHur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren
Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 2019-04-03 40% av befolkningen har närstående
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merUtbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner
Utbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner 1 Ny samverkanslag I januari 2018 börjar en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merRiksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
Läs merNärvårdssamverkan Södra Älvsborg
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2012-03-02 Pär Levander VästKom Ann-Christine Baar Västra Götalandsregionen Bild lånad från SKL Agenda Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i socialtjänsten
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merUtbildningsdag om SIP barn, vuxna, äldre 26 september 2018
Utbildningsdag om SIP barn, vuxna, äldre 26 september 2018 Ing-Marie Wieselgren, Karin Lindström, Viveca Axelsson, Maria Nyström Agback och Zophia Mellgren Alex får en SIP Alex Dagens innehåll Varför behövs
Läs merPatientens övergångar. Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten
Patientens övergångar Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten 1 Samordning vid patientens övergångar en välkänd brist i svensk hälso- och sjukvård Samordnad
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merFem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merGenomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011
2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merNytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)
Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merAgenda. Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare
Agenda Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, lagändring 1/1-18. Kristina Jungmar, Chef för avdelningen för myndighetsutövning berättar
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget
Läs merIbland är vi patienter ibland är vi anhöriga eller närstående. Länsgrupp Rehab länets kommuner och landstinget i samverkan
Ibland är vi patienter ibland är vi anhöriga eller närstående Länsgrupp Rehab länets kommuner och landstinget i samverkan Bättre liv för sjuka äldre Kalmar län Vi tänker på dig och lovar dig som är äldre
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merSamverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016
www.pwc.se Riskbedömning Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016 Ansvarsområden för nämnderna Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda skydd
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merPatientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare
2019-02-12 1 (2) Vård och omsorg Anette Nilsson Till regionernas projektansvariga för införande av Patientkontrakt Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare Nu finns
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merHandlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt
Läs merStrategi för hälsa. inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg
Strategi för hälsa inom - och i samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, vård och omsorg Bakgrund Kongressbeslut om en sammanhållen och långsiktig strategi. Tas fram med bred förankring
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merSocialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merÖverenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merSamordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner
Samordnad hälso- och sjukvård och omsorg mellan kommuner och regioner En bild av kunskapsläge, möjligheter och utmaningar Seminarium och workshop Samordnad utveckling för god och nära vård Malmö, 30 augusti
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merBrukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)
Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991) Tre nivåer för
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merSamverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län
Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merVägen till framtidens hälsa och vård år 2035
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (7) Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035 Utvecklingsstrategi för hälso- och sjukvården Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Strategin Vägen till framtidens
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU
Läs merHandlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län
Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan
Läs merÄldreomsorgschefs och Hälsooch sjukvårdschefsnätverk. Fika och fotografering
Äldreomsorgschefs och Hälsooch sjukvårdschefsnätverk 1 april 2016, kl. 9-12 Fika och fotografering 10-10.20 Hur? Under 2015-2020 kommer nätverket att arbeta med de strategiska regionala frågorna enligt
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015
VERKSAMHETSPLAN 2015 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV 2014-12-03 1 1. Bakgrund Den gemensamma satsningen av Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Södermanland och Landstinget
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merVerksamhetsplan 2011
1 Verksamhetsplan 2011 LSG Lokala samarbetsgruppen i Lycksele Innehållsförteckning s.2 1. Inledning s.3 2. Lokala samarbetsgruppen i Lycksele s.4 3. Lokala samarbetsgruppens uppdrag s.5 4. Lokala samarbetsgruppens
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merKommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården
Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga
Läs merMyndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar
Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar 2018 05 24 Maria Ljung, GR Maria Ljung hälsar välkommen. Eftermiddagen kommer att handla om samverkan. Kajsa Westling och Peter Nilsson från Vårdanalys
Läs merRegional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård
Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård 1 Inledning Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merStrategi för närvårdsamverkan i Uppsala län
Strategi för närvårdsamverkan i Uppsala län 2018-2020 INNEHÅLL 1. Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Målgrupper... 3 1.3 Definitioner... 3 1.4 Utgångspunkter... 4 2. Gemensam avsiktsförklaring... 4 3. Ansvar
Läs merVerksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merPROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET
PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET 1 BAKGRUND 1.1 Samverkan och samsjuklighet Forskningen visar att av de personer som söker hjälp för missbruk
Läs mer1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?
Läs merSamordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1 Uppdrag
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merÖverenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Läs merPsykisk hälsa Lokal handlingsplan
Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0
Läs merehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande
ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.
Läs merSamverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se
Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt Brukarnas behov Tillgång till en trygg och attraktiv stöd- och vårdmiljö, anpassad till brukarens behov. En aktiv samverkan mellan och inom huvudmännen
Läs merStyrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Läs merTrygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar
Läs merMinnesanteckningar Det goda livet workshop Vårdsamverkan SIMBA
Minnesanteckningar Det goda livet workshop 151117 Vårdsamverkan SIMBA Närvarande: Susanne Turesson Kungälvs sjukhus Birgitta Berghänkel Sikberger Brukarrepresentant Elisabeth Olsson Stenungsunds kommun
Läs merProjektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum
2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp
Läs mer