Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

Transkript

1 Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

2

3 A tremendous challenge now and towards 2030 when

4 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen i Sverige träffar BUP varje år En miljon människor i Sverige 10% får antidepressiva utskrivet 1/3 av männen och 1/4 av befolkningen drabbas av depression Vanligaste sjukskrivnings orsaken sedan 2014 och nu 50% av alla sjukskrivningar är för psykiatriska tillstånd 40% av 11-åriga flickor 50% av13-åriga flickor 60% av 15-åriga flickor uppger att de har två eller flera psykiska eller psykosomatiska symtom 70% av de unga placerade på SIS har en psykiatrisk diagnos 40% har två psykiatriska diagnoser

5 Källa: Folkhälsomyndigheten

6

7 Källa: Folkhälsomyndigheten

8 Behoven av välfärdstjänster ökar stort men inte arbetskraften Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Invånare år Senaste 20 åren har varit hanterbara Invånarnas behov av välfärdstjänster Kommande 20 år blir tuffare -0, År Källa: SKL.

9

10

11 Behovet av samverkan ökar Sjukvården och socialtjänsten blir mer specialiserad Fler utförare Demografiska utvecklingen Fler personer med samsjuklighet och komplexa behov Den psykiska ohälsan är omfattande Krav på ökad effektivitet, kortare väntetider, minskat glapp mellan olika vård- och stödinsatser, kontinuitet i vårdkedjan Lagstiftning ställer allt större krav på samverkan och samordning

12 Krafter som verkar i motsatt riktning I tider med begränsade ekonomiska resurser ökar behovet och intresset av gränsdragningar mellan olika huvudmän, och frågor om uppgifts- och ansvarsfördelning ställs på sin spets.

13 Omställning till den nära vården

14 Nya arbetssätt Mobila team Psykiatrisk vård i hemmet Proaktiv öppenvård Bedömning av specialistsjuksköterska i hemmet Läkarmedverkan i kommunal vård och omsorg Integrerade arbetssätt och arbetsmetoder Digitala hjälpmedel - Galenskap, att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat - Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka

15 Huvudmålet en samordnad vård och omsorg Vården och omsorgen är samordnad när alla aktiviteter aktivt organiseras som en väl fungerande enhet ur patientens/brukarens perspektiv och där denne ges möjlighet att, efter förmåga och preferenser, delta som en aktiv medskapare.

16

17 Antalet vårdplatser i psykiatrin Antalet vårdplaster i psykiatrisk slutenvård

18

19 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2018 Betalningsansvarslagen ersätts av en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Syftet är en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg Befintliga bestämmelser i HSL och SOL om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan, SIP, ska tillämpas Slutenvården Slutenvården Kommunen Primär- och öppenvård Kommunen

20 SIP finns i tre lagar Sedan 2010 finns SIP i både Hälso- och sjukvårdslagen (16 kap. 4) och Socialtjänstlagen (2 kap 7). Från 2018 är SIP även en del av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

21 Samordnad individuell plan 1 januari 2010 Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen har en likalydande text om individuell plan enligt SoL och HSL = SIP SIP blir ett verktyg för samverkan. 1 januari 2018 Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. SIP blir ett också verktyg för samverkan vid utskrivning från slutenvård Avdelningen för vård och omsorg

22 Skyldighet att arbeta med SIP Alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård i landstinget yrkesverksamma inom socialtjänsten; myndighetsutövning, service, utförare, LSS, kommunal hälso-och sjukvård privata utförare av vård som kommun och landsting har avtal med

23 När behövs SIP? + Alla personer som har behov av ett samordnat stöd av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänsten kan få SIP. Det gäller för alla åldrar och alla typer av behov. För vissa personer bör en SIP upprättas. Det gäller personer med omfattande behov, exempelvis personer psykiska och/eller fysiska funktionsnedsättningar, beroende/eller missbruksproblematik, sociala problem, placerade i familjehem, HVB, SiS, multisjuka äldre.

24 Alex får en SIP

25 Olika SIP

26 Hur gör vi när det är svårt?

27 Komplexitet i samordning individen och organisationen Hur många av individens insatser som behöver samordnas i relation till organisatoriska förutsättningar. Hur mycket hjälp och stöd individen behöver utifrån sina förutsättningar. Källa: Myndigheten för vårdanalys,(pm 2016:1)

28 Olika grupper olika behov Grupp 1: Individer med komplexa behov och små förutsättningar Grupp 2: Nyinsjuknade individer som snabbt kräver insatser av flera aktörer och där det snabba förloppet påverkar Grupp 3: I huvudsak friska individer med små förutsättningar Grupp 4: Individer med komplexa behov, men med goda förutsättningar Grupp 5: I huvudsak friska individer, med ganska goda förutsättningar och låg grad av komplexitet. Källa: Myndigheten för vårdanalys,(pm 2016:1)

29 Källa: Myndigheten för vårdanalys,(pm 2016:1)

30 Särskilda utmaningar för psykiatri Organisatoriska förutsättningar Fördröjning hos psykiatrin Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatri Samverkan psykiatri primärvården/somatisk vård Samverkan med IFO-verksamhet, socialpsykiatri, funktionshinder Tillgängligheten inom öppenvården Mer uppsökande och proaktivt arbetssätt Bostadsfrågan Målgruppens förutsättningar Flera personer med komplex problematik samsjuklighet ex autism, psykos, missbruk, somatisk ohälsa. Suicidnära personer Nedsatt kognitiv förmåga Ibland svårmotiverade Yngre målgrupp Äldre med psykisk ohälsa

31 Vårdprocessen Patienten läggs in i slutenvård 24 h Inskrivningsmeddelande skickas Öppenvård: fast vårdkontakt utses Planering inför utskrivning inleds Senast samma dag som utskrivning Senast tre dagar efter underrättelse om utskrivning Underrättelse om utskrivning Nödvändig information överförs Har patienten fått information? Öppenvården kallar till SIP

32 Vad är det för speciellt med psykiatrin? Fast vårdkontakt gäller även rättspsykiatrin Utskrivningsklar är jämställt en underrättelse om ÖPT/ÖRV enligt 7a LPT Kallelse till SIP vid ÖPT/ÖRV används SVPL enligt 7a LPT 12a LRV

33 Fast vårdkontakt När? På egen begäran eller om det är nödvändigt. Var? Kan finnas inom alla verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård. Hur? Samordna insatser, ge och förmedla information, vara kontaktperson. Vem? Olika den som är mest lämpad, har bäst förutsättningar. Om det är livshotande läkare. Man kan ha flera. Fast vårdkontakt fast läkarkontakt. SoS Vägledning Om fast vårdkontakt och SIP >> Avdelningen för vård och omsorg

34 SIP är det övergripande verktyget för samordning mellan flera aktörer SIP Enligt SoL och HSL Landstingets planer t.ex. vårdplan och patientkontrakt Kommunens planer t.ex. genomförandeplan

35 Vem gör vad och när?

36 Arbetsprocess SIP jml SoL och HSL Starta Samtycke Kallelse Möte Uppföljning Avslut

37 Innehåll i planen Av planen ska framgå: 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Prop. 2008/09:193

38 Viktiga faktorer för goda möten Olika möten tid form innehåll Tydlig struktur skapar trygghet Förplanering Tydligt syfte med mötet Tydligt ledarskap Mötesledare Individens möte i centrum Anpassa språk - Klargöra Inledning trygga Orientering aktuell situation Behov mål och insatser Klargöra sammanfatta Avsluta

39 Mötescirkeln-ett verktyg för möten

40 Mötescirkeln Framsidan en checklista att använda på mötet Baksidan ska läsas innan mötet Ordförande Personal Vuxna Föräldrar Ungdomar Övriga Äldre Närstående Introduceras vid förberedelser/förplanering

41 Identifierade hinder Kommunikation inom egna organisationen mellan varandras organisationer Bristande tillit och förtroende inom egna organisationen mellan varandras organisationer Förståelse för varandras verksamheter Meddela förändringar t.ex. utskrivningar Följ beslutade riktlinjer och rutiner Bristande kunskap om varandras roll/uppdrag om lagstiftning om egna riktlinjer och rutiner Acceptera utförda utredningar och bedömningar Att SIP är brukarens plan och inte en ekonomisk överenskommelse

42 För att lyckas behövs Tydliga och kända ansvarsfördelningar/rutiner Tydliga och kända överenskommelser Ledningssystem Tro på samarbete Avdelningen för vård och omsorg

43 Drivers för implementering Bättre stöd och hjälp för personer Coaching Träning/ utbildning Urval Ledarskap Stöd från högsta ledning Stödjande adminstration Systematisk uppföljning Fixsen & Blase, 2008

44 Lösningar/framgångsfaktorer Rutiner, checklistor Rollbeskrivningar Introduktion, auskultation Gemensamma utbildningar, mötesforum Implementering Kommunikation En väg in (IT)

45 SIP-kollen.se

46 Hur är det att få en SIP? Jag tycker att personalen lyssnade på mig Jag får vara med och bestämma om vilket stöd jag/eller min familj ska få Jag tycker att vi pratade om det som är viktigt för mig Jag tycker att det är tydligt vem som gör vad Jag tycker att jag fick svar på mina frågor Jag upplever att det vi kommit överens om i den samordnade individuella planen följts (vid uppföljningen)

47 rutinkollen.se Hur vet du att det som bör göras verkligen blir gjort? Verktyg för egenkontroll Kvalitetsuppföljning samordning, delaktighet, mål, kontaktvägar, uppföljning mm

48 uppdragpsykiskhalsa.se /sip/ Verktygsbank Publikationer Filmer många med texter på flera olika språk Webb-utbildningar Utbildningsmaterial ppt Länkat till SIP på SKLs webbplats

49 Kunskap Ledarskap Samarbeta Kommunicera Organisera Tillit och förtroende Sammanhållen vård och omsorg

50 Tack för att ni lyssnade! Zophia Mellgren