Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Transkript

1 Brukarinflytande Med brukarinflytande avses således medborgarnas möjligheter att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. (Civildepartementet 1991)

2 Tre nivåer för inflytande Individnivån. Den enskildes möjligheter att påverka sin livssituation och de stödinsatser som hon eller han är föremål för. Verksamhetsnivån. Patienters, brukares och anhörigas möjligheter att vara delaktiga i beslut som fattas i verksamheter inom socialtjänst och psykiatri. Systemnivån. Inflytande på ett övergripande plan. T ex genom att vara remissinstans, ge underlag till politiska beslut eller vara med och utforma policyprogram

3 Metoder för brukarinflytande Brukarråd Representation i ledningsgrupper Anställa brukare Brukare med vid rekrytering Brukarrevision och kvalitetsutveckling Medverkan i personalutbildning Fokusgrupper och paneler Brukarstyrda verksamheter (Sociala kooperativ) Expert genom erfarenhet Brukarstyrd brukarrevision

4 Delaktighetsmodellen = Ett arbetssätt där den enskilde och personal för en dialog som stärker den enskildes förmåga till inflytande över sitt liv. För vuxna personer med LSS-insatser. (Ska testas på IFO) Individuell Plan = Ett sätt att brukarens mål ska styra planering och genomförande av insatser och aktiviteter Buku = brukarstyrd utvärdering och kvalitets-utveckling. Brukarrevision för insatser som ges enligt LSS Shared Decision Making (Delat beslutsfattande) Öka brukarens/patientens delaktighet och ansvar över beslut om vårdens och omsorgens planering och innehåll Bostad först = Långsiktig boendelösning för personer med psykisk ohälsa och ofta missbruk Att lära av fosterbarn = Barn intervjuas två ar efter att placering avslutats. De har rollen som experter. Delaktiga barn = Barn med olika funktionsnedsättningar anlitas som experter på ämnet barns delaktighet i mötet med samhällets stödverksamheter

5 Argument för brukarinflytande Insatsanpassning Effektivitet Maktutjämning Legitimitet Demokrati Återhämtning

6 Förutsättningar för brukarinflytande Hållbara strukturer Utbildningssatsningar Bemötande och helhetssyn Göra maktrelationer synliga Attitydförändringar Förankring och samverkan Resurser Rutiner Långsiktighet och uthållighet Kvalitet och resultat följs upp och utvärderas

7 Invändningar, dilemman, hinder Vem representerar brukaren? Det blir bara fasadåtgärder (för att t ex få stimulanspengar) Vilken blir min roll som professionell Hur ska jag dela med mig av makt som ingen makt har Den som skäms tror inte den har rätt till särskilt mycket Våra brukare vill inte ha något inflytande Det finns inte tid Projektet tog slut Sedan blev det inget mer Om brukaren ska vara en jämbördig part, måste han eller hon dock kunna förstå konsekvenserna av sina handlingar och göra rationella val. Men ofta är det just frånvaron av dess förmågor som bidrar till att personerna är berättigade till stöd enligt SoL eller LSS.

8 Brukarinflytandearbete FoU Välfärd, Bakgrunden Plattform för evidensbaserad praktik (2010) Brukarinflytandearbete FoU Välfärd påbörjades 2012 Kartläggning Seminarier/konferens Studiecirkel Beslut om att pröva metod Skapa nätverk/arbetsgrupp Rekrytera samordnare Målsättning att skapa förutsättningar för- och genomföra brukarstyrd brukarrevision metoden/arbetssätten ska implementeras i FoU s ordinarie arbete

9 Regeringens övergripande mål för 2013 när det gäller att stödja en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten: stödet till huvudmännen ska utformas så att det stimulerar och möjliggör brukarmedverkan inom socialtjänst och näraliggande områden inom hälso- och sjukvård. (Socialstyrelsen 2013)

10 Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik. (D.Sackett) Professionens erfarenhetsbaserade kunskap Brukarens kunskap, erfarenhet och önskemål Evidensbaserad praktik Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap

11 Möjligheten Metoder Vad bör göras och varför? Vision och värderingar Hur gör vi det och var gör vi det? Redskap, verksamhet och omgivning Förverkligande Hur skapar vi en långsiktig, varaktig utveckling? Implementering (Hämtad från Bogarve, Ershammar, Rosenberg (red.) (2013)

12 FoU Välfärds brukarinflytandearbete 2013 Allmänna aktiviteteter Seminarier och konferenser för att uppmärksamma brukarinflytandeområdet Studiebesök och nätverkande Brukarstyrda brukarrevisioner- brukare och anhöriga granskar verksamheter Referensgrupp Skapa och utveckla revisionskoncept + utbildning Rekrytera och utbilda brukarrevisorer Process och Handledningsstöd Mål: att genomföra ett flertal revisioner inom socialtjänsten Värmland Pilotprojekt: revision av länets öppenvårdsmottagningar, Division Psykiatri

13 Brukarstyrd brukarrevision: En granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående RSMS:s och Schizofreniförbundet En systematisk och oberoende undersökning utförd i alla delar av människor med egen erfarenhet av att vara brukare/klient/patient inom det område som ska granskas Statens institutionsstyrelse

14 Varför göra brukarstyrd brukarrevision? Möjliggör brukarinflytande på verksamhetsnivå Bra metod för kvalitetsarbete med starkt brukarperspektiv Brukare och anhörigas egna kunskaper och erfarenheter: en viktig kunskapskälla som ska tas tillvara.

15 Exempel på områden som kan granskas Inflytande/delaktighet Bemötande Vård-, och genomförandeplaner Personlig utveckling Behandling Tillgänglighet och kontinuitet i kontakter Samverkan Kompetens Anhörigstöd och anhörigas möjlighet till delaktighet Trivsel och miljö

16 Hur går en brukarrevision till? Förberedelsearbete: Beslut om en revision Överenskommelse Rekrytering av revisorer Utbildning av revisorer Välja form för granskningen, enkäter eller intervjuer Förankring hos personal och brukare Göra urval av respondenter

17 Genomförande och analys Brukarrevisorerna gör frågorna Data samlas in Data bearbetas Diskussion och dialog i revisionsteamet Sammanställning av resultat och analys Återkoppling till beställaren

18 Utbildningsplan Tillfälle 1. Tillfälle 2. Tillfälle 3. Tillfälle 4. Tillfälle 5. Tillfälle 6. Introduktion till brukarrevisionsutbildning Regelverk och lagstiftning Besök av verksamhetsutvecklare på LiV Återhämtningsforskning Granskning av kvalitetsdokument Om vetenskaplig metod och förhållningssätt Om enkäter och enkätkonstruktion Fortsatt arbete med att färdigställa enkäten Från idé till rapport

19 Syftet med revisionen Att verksamheten ska få ta del av brukarnas och de närståendes erfarenhetsbaserade kunskap och få kännedom om deras synpunkter och önskemål. Att göra brukare och anhöriga delaktiga i verksamhetsutvecklingen genom att de genom sina erfarenheter kan synliggöra förbättringsområden från ett brukarperspektiv

20 Enkätkonstruktion pågår

21 På plats i Hagfors

22 Åsa i Karlstad

23 Karlstad - Bryggaregatan

24 Teman för de resultat vi visar i dag: Kontaktvägar tillgänglighet Miljö och trygghet Tid Kontinuitet Bemötande Behandling Planering Delaktighet Samverkan Ekonomi Återhämtning

25 Nedan syns utdelnings- samt svarsfrekvens efter mottagning. Längst till höger syns också hur stor andel av samtliga respondenter som de vid varje separat mottagning utgör. Skickade Returnerade Besökare Utdelade Utd.frekv. Besvarade Svarsfrekv. Andel av samtl. resp. Arvika ,6 % 9,8% Hagfors ,8 % 12,2% Karlstad ,3 % 42,3% Kristinehamn ,0 % 20,3% Säffle/Grums ,4 % 7,9% Torsby ,8 % 7,4% Total ,3 % 100% Ingenting om oss utan oss!

26 966 enkäter delades ut och 424 besvarades, vilket ger en svarsfrekvens på 43,9%. Av dessa 424 respondenter är 69,1% kvinnor och 30,2% män. Respondenternas medelålder är 40,6 år. En kvartilindelning visar att 50% av respondenterna är mellan 29 och 51 år, 25% yngre än 29 och 25% äldre än 51. Min- och maxålder är 18 respektive 84 år.

27 Vill du veta mer? Kontakta Katarina Grim E-post: Tfn: Mobil: