Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Transkript

1 Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen

2 Moderator Elisabet Norlinder

3 Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg Fransson, regionråd, Region Örebro län Viktigt med brukarrevisioner Förr såg man på patienten, nu lyssnar man på patienten Om vi inte vet hur patienten eller den anhörige upplever vården kan vi inte förändra den åt rätt håll När brukare och anhöriga är med och tar beslut så är flera med och står för maktbesluten. Därmed stärks makten! Vården måste bli bättre på att vara tydlig med vad och hur brukarorganisationerna kan påverka. Brukarna bör vara med i en dialog om budget

4 Introduktion utifrån aktuella styrdokument, Susanne Rydéhn och Örjan Andersson Viktiga dokument som kan vara bra att känna till Överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län och NSPH avseende samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ska öka möjligheterna att få en säker evidensbaserad vård och förhindra att patienten/brukaren hamnar mellan stolarna. Handlingsplan för ökad patient- och brukarmedverkan i vård och omsorg för personer med psykisk funktionsnedsättning. Styrdokument om hur man ska öka brukardelaktigheten. Exempel på aktiviteter.

5 Introduktion utifrån aktuella styrdokument, Susanne Rydéhn och Örjan Andersson, fortsättning Överenskommelse om brukarråd i psykiatrin, utformad av psykiatrin tillsammans med NSPH. Beskriver hur brukarråden ska arbeta. Värderingar och riktlinjer för brukarråd. Öppen dialog. Ett forum för ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Leda till konkreta resultat med positiva effekter för brukarna.

6 Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL Finns rädsla hos chefer och personal att förlora den makt och kontroll som styr hur man arbetar, om brukarinflytandet ökar Mycket som påverkar den psykiska hälsan Bättre psykisk hälsa hos inrikes födda än hos utrikes födda Olika inkomstnivåer påverkar den psykiska hälsan Hur stort inflytande individen har i samhället påverkar den psykiska hälsan Ju mer tillit och hopp, desto bättre mående i samhället och desto bättre hälsa

7 Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL, fortsättning Förändringar i samhället har lett till ökad psykisk ohälsa Förr passade man i samhället om man var stark, nu viktigare med teoretisk kunskap Etiska samtal är viktiga; Är det människan eller rutinerna som ska få bestämma hur vi gör/vad vi ska göra? Viktigt för brukarorganisationerna är att få med sig politikerna i sitt arbete att förbättra psykiatrin SKL har ett positionspapper om patient- och brukarmedverkan: Patient- och brukarmedverkan- Positionspapper För ökad kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvård och socialtjänst SKL:s delaktighetstrappa beskriver olika typer av delaktighet

8 Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL, fortsättning Viktiga begrepp att tala om: MAKTRELATIONER: våga tala om. Utrymme för partnerskap bör finnas. Inte bara ges information och rådgivning. FÖRANKRING: Brukarorganisationer bör vara med i tidigt skede i bland annat utvecklingsarbeten. Besluten måste förankras på alla nivåer. RESURSER: Ekonomiskt stöd för brukarinflytande måste finnas. DELAKTIGHET: Man måste öka graden av medverkan. Anställa personal med egen erfarenhet.

9 Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati, Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare SKL, fortsättning Det finns krav på att redovisa hur man arbetar med brukardelaktighet, detta ska kunna gå att se på öppna jämförelser. Gäller för socialtjänsten. Socialstyrelsen har gett ut vägledning om hur brukarinflytandet ska kunna ökas: Att ta ordet och lämna plats.

10 Hjärnkollsambassadör och föreningsaktiv, Elisabet Norlinder Viktigt förändra attityder! Förhindra att människor diskrimineras på grund av psykisk ohälsa. Föreläser ur anhörigperspektivet, dotter med psykisk problematik, två barnbarn. Integrerad psykiatri och SIP, Samordnad Individuell Planering, är viktiga för att förbättra för patient och anhörig. Sekreterare i föreningen Stjernan som ingår i NSPH i Örebro län.

11 Hjärnkollsambassadör och föreningsaktiv, Elisabet Norlinder, fortsättning Vägen till påverkansmöjligheter: Under psykiatrisamordnare Anders Miltons tid ( ) uppmanades huvudmän, myndigheter och chefer på alla nivåer att samarbeta med brukar- och anhörigorganisationer. NSPH bildades, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. NSPH skrev Så vill vi ha det, krav på hur kunskaper från NSPH ska tas till vara. NSPH i Örebro län bildades Fortfarande svårigheter i många frågor.

12 Hjärnkollsambassadör och föreningsaktiv, Elisabet Norlinder, fortsättning Flera aktiviteter hjälper till att förbättra delaktigheten: Koordinator för brukardelaktighet anställd av psykiatrin. Studiecirklar, utbildningar, konferenser. Dokument har skapats som har som syfte att förbättra brukardelaktigheten. Bland annat Handlingsplan/strategi för ökad kvalitet i brukarsamverkan och ökad delaktighet (10- punktsprogrammet). Behöver arbetas mer med! Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Bästa sättet att kunna påverka: Vara med i NSPH-nätverket

13 Brukarstyrd brukarrevision enligt Verdandimodellen, Ann-Mari Wulfstrand Byhlin projektledare Brukarkraft och 1:e ombudsman Verdandi Brukarmedverkan leder till empowerment (egenmakt) Brukarmedverkan kan ge kvalitetsutveckling, kostnadseffektivitet och positiv feedback för både politiker och verksamhet Brukarstyrda brukarrevisioner kompletterar andra revisioner, ersätter inte En brukarstyrd brukarrevision är både brukarstyrd och brukarägd Revisorerna är brukare med egna erfarenheter Revisorerna får utbildning i att göra revisioner

14 Brukarstyrd brukarrevision enligt Verdandimodellen, Ann-Mari Wulfstrand Byhlin projektledare Brukarkraft och 1:e ombudsman Verdandi, fortsättning De som svarar på enkäterna är alltid anonyma Verdandi har tagit hjälp av Per Sandén, utvecklingsledare på Välfärd och Folkhälsa, Region Örebro län, för att få hjälp att utforma mätbara frågor till enkäterna

15 Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå Avsaknad av kunskap och information om hur arbeta med brukardelaktighet i verksamheterna. Kommuner och psykiatri känner inte till varandras verksamheter. Vem som gör vad i en organisation ändrar sig ofta, brukarna får inte kännedom om detta. Brist på föreningar som kan hjälpa patienten/brukaren då denne behöver kraft och ork för att kunna påverka, och föreningar kan hjälpa till med detta. Ensam röst är ofta skör Personalen saknar vanan att bjuda in brukarorganisationer.

16 Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå, forts. Forum saknas för samverkan med brukarorganisationer. Inbjudningar till brukarorganisationer att medverka kommer för sent. Till exempel om att delta i anställningsintervjuer. När brukarorganisationerna inte får vara med från start. När brukarorganisationernas medverkan begränsas till projekt. Ingen långsiktighet. Till exempel vad gäller brukarrevision så ser man på vad det kostar nu, inte vad det kan ge för förbättringar i framtiden

17 Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå Information som inte är anpassad till brukare och patienter. Tidsbrist. Till exempel en anledning till att brukarorganisationer inte alltid får vara med från början. Delaktighet kräver tid. Ledning som inte är tillåtande. Till exempel vad gäller utbildningar som kan ge kunskap om brukardelaktighet, eller att det kostar med viss brukardelaktighet. Att arvode inte alltid betalas till brukarföreningarna.

18 Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå Dålig dagsform hos representanter från brukarföreningar Avsaknad av information om ökad brukardelaktighet. Både för personal och brukare Brukarorganisationer som inte blir tagna på allvar Att man ofta talar om vi och de. Sker både från brukarorganisationernas och kommunernas/psykiatrins håll Många led som frågorna ska igenom, tar tid vilket ibland minskar viljan att arbeta för frågorna. Eller tar bort orken, frågan glöms bort. Eller kanske inte är aktuell när den väl tas upp.

19 Workshop Sammandrag Fråga 1. Vilka faktorer/vilka aktiviteter hindrar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå Hierarkier och prestige. Som till exempel rädslan att bli av med sin makt om brukarna får mera att säga till om. Dålig information om vilka rättigheter man har som brukare Dålig kunskap från brukare/brukarorganisationer om vad som beslutas på olika nivåer. Brukarna får bara information, vilket inte är något egentligt inflytande. Ojämn maktbalans.

20 Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? Att brukarorganisationerna alltid får arvode vid uppdrag i psykiatri/kommuner. Höjer statusen. Använda rutiner och tydlighet i samverkan mellan brukarorganisationer och psykiatri/kommuner. Följa upp utbildningar och handlingsplaner, ha med brukarrepresentanter. Ge information på APT:n om brukarinflytande och brukarorganisationer. Brukarorganisationer som får delta på APT:n.

21 Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? fortsättning Klarhet i vad delaktighet innebär, både för personal och brukare. Klara riktlinjer om vad brukaren/patienten kan vara delaktig/medbestämmande i. Mer utbildning i SIP, Integrerad psykiatri och PRIO för all personal. Brukarrevisioner. Utbildning för personal och brukare i delaktighetsfrågor, lagar, samverkan etc. Krav på att cheferna arbetar med bemötandefrågor i sina verksamheter

22 Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? fortsättning Krav att dokumentera delaktighet. Utbildning och anställning av peer support. Brukarråd. Husmöten och dialogträffar i kommunerna. Ökad samverkan mellan Region Örebro län och kommunerna. Tillåta att delaktighet tar tid.

23 Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? fortsättning Flera dialogmöten. En gemensam strävan mot högre patient- och brukardelaktighet. Tålamod Långsiktighet Förståelse varför man bör ha brukardelaktighet Återkoppla resultat av delaktighet. Visar att delaktighet kan fungera Samla in tips och råd om hur man har gjort på andra ställen, inte uppfinna hjulet på nytt

24 Fråga 2. Vilka faktorer/vilka aktiviteter underlättar för att få inflytande på verksamhets- och organisationsnivå? fortsättning Ge plats åt diskussioner i brukarråden Förarbete/riskbedömning om vad olika beslut innebär. Använda brukare i detta arbete. Anpassa språk till brukare Kontinuerliga träffar för anhöriga och brukare, för diskussion om hur verksamheten ser ut. Ge brukare grundläggande information och kunskap om verksamheterna/organisationerna. Uppföljning. Vad har gjorts? Vad har hänt? På till exempel brukarråden.