Patientens övergångar. Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten
|
|
- Ingemar Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patientens övergångar Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten 1
2 Samordning vid patientens övergångar en välkänd brist i svensk hälso- och sjukvård Samordnad vård och omsorg är lagstadgat enligt både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Trots detta har samordning och samverkan mellan aktörer kring patienten under lång tid utpekats som en allvarlig brist i svensk hälso- och sjukvård De senaste åren har en lång rad utredningar samt forsknings- och myndighetsrapporter visat på problemen med den bristande samordningen Källa: OECD Health Care Quality Review of Sweden 2013, OECD; SOU 2016:2 Effektiv vård; Kommunikationsbrister i vården 2014, IVO Inspektionen för vård och omsorg; Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst 2015, Socialstyrelsen; Lumell Associates-analys 6
3 Det saknas en gemensam definition av både samordning och patientens övergångar Samordning Avsaknaden av en gemensam syn på vad samordning innebär är en av anledningarna till att samordningen de facto brister I denna studie används Vårdanalys definition: Ur patientens perspektiv är vården och omsorgen samordnad när alla aktiviteter aktivt organiseras som en väl fungerande helhet ur hens perspektiv och där hen ges möjlighet att, efter förmåga och preferenser, delta som en aktiv medskapare. Källa: Samordnad vård och omsorg 2016, Vårdanalys Övergångar Beskrivs oftast ur ett system- eller vårdgivarperspektiv Avser en överlämning av det medicinska ansvaret för en patient mellan en vårdenhet, vårdnivå eller huvudman I denna studie utgår vi från patientens perspektiv och de övergångar som patienten upplever sker i vårdkedjan Med denna definition kan patientens övergångar inom hälso- och sjukvården delas in i tre huvudsakliga kategorier: Inom en vårdgivare Mellan vårdgivare Mellan huvudmän 7
4 Det finns flera viktiga utmaningar vid patientens övergångar Utmaningar Bristande patientmedverkan Bristande informationsöverföring Bristande läkemedelsinformation Finansieringssystem som minskar förutsättningarna för en god övergång Bristande ledarskap och styrning Bristande kunskap om vad samordning innebär Konsekvenser om utmaningarna ej hanteras En försämrad upplevelse för patienten och närstående Sämre medicinsk kvalitet och patientsäkerhetsrisker Ökade kostnader, bla pga att behandlingar eller undersökningar behöver upprepas i onödan Att ett stort ansvar läggs på patienten och dess närstående Källa: Systematiskt patientsäkerhetsarbete - En sammanställning från landstings- och länsledningsbesök 2015, SKL; Samordnad vård och omsorg 2016, Vårdanalys; Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre, SKL; Lumell Associates-analys 8
5 För att möta utmaningarna har ett flertal nationella satsningar genomförts och metoder utvecklats EXEMPEL PÅ SATSNINGAR EXEMPEL PÅ ARBETSSÄTT OCH METODER EXEMPEL PÅ MER SYSTEMÖVERGRIPANDE MODELLER Källa: Utförare kundval hemtjänst , Stockholms stad; Kunskapsguiden.se; Meddelandeblad Nr 9/2012, Socialstyrelsen; Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård 2015, SOU; Ambulant bedömning 2013, Region Halland; Breddinförande av Ambulant Bedömning >18 år i Vårdval Halland 2017, Region Halland; Äldresatsningen: Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre 2014, Regeringskansliet; På väg mot en säkrare vård - Patientsäkerhetssatsningen , SKL; PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa , Regeringskansliet; Statens psykiatrisatsning slutrapport 2012, Statskontoret; Insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar m.m. 2017, Regeringskansliet; SIP-kollen; Webbkollen; Socialstyrelsen SOSFS 2012:9 (M) Föreskrifter; Närvården i västra Skaraborg 2013, HCM; Förvaltningsuppdrag 2017, Region Skåne; Utvärderingsrapport Hälsostaden, Region Skåne; SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt 2016, HSF 9
6 Två viktiga orsaker till den långsamma utvecklingen Implementering av arbetssätt i verksamheterna och övergången från små piloter till breddinförande går långsamt Spridning av lokalt framgångsrika exempel till andra verksamheter eller regioner går långsamt Källa: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård 2015, SOU; Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2015, SKL; Utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL 2015, Statskontoret 12
7 Sammanfattning av framgångsfaktorer 1 Välj arbetssätt utifrån identifierade behov 5 Främja ett gemensamt ansvarstagande hos alla involverade 2 Synliggör nyttan med förändrade arbetssätt 6 Säkerställ ändamålsenligt stöd till verksamheterna 3 Skapa förutsättningar för kontinuerlig förbättring 7 Följ upp och kommunicera resultat 4 Tydliggör prioriteringar, målsättning och plan 19
8 1 Välj arbetssätt utifrån identifierade behov VIKTIGA AKTIVITETER Utgå från patienternas behov och lokala förutsättningar vid sökandet efter nya arbetssätt Utnyttja befintliga kanaler för att identifiera relevanta arbetssätt Samla in förbättringsförslag från patienter, närstående och medarbetare Dra lärdomar från dem som tidigare implementerat arbetssättet CITAT FRÅN INTERVJUER Vissa saker blir trendiga och implementeras utan att man har tänkt efter tillräckligt kring hur man kan få arbetssättet att passa hos oss? Det leder till att man antingen inte får någon följsamhet alls, eller så kör man fast och kommer ingen vart. Implementeringsexpert, SKL Var öppen för idéer från patienterna, vad vill de ha? Lyssna även på studenter de har nya, fräscha ögon. Verksamhetschef, utvecklingsenhet 20
9 2 Synliggör nyttan med förändrade arbetssätt VIKTIGA AKTIVITETER Genomför en behovsanalys för den utmaning som arbetssättet ska möta Beskriv nyttan med det nya arbetssättet utifrån tre perspektiv: patientnytta, ekonomisk nytta och nytta för professionerna Möjliggör för patienten att efterfråga arbetssättet av sin vårdgivare CITAT FRÅN INTERVJUER De som gör jobbet måste se behovet. Varför ändra sitt arbetssätt om man inte vet varför man bör göra det? Implementeringsexpert, svensk myndighet Man kan inte bara belysa patientnyttan, utan måste även ta upp professionsnyttan och det ekonomiska caset. Implementeringsexpert, SKL 21
10 3 Skapa förutsättningar för kontinuerlig förbättring VIKTIGA AKTIVITETER Säkerställ organisatoriska förutsättningar för ett kontinuerligt förbättringsarbete Utbilda och följ upp chefer och medarbetare i förändringsledning och förbättringskunskap CITAT FRÅN INTERVJUER Det spelar ingen roll hur bra arbetssättet är om inte förändringsberedskapen är tillräckligt utvecklad. Verksamhetsutvecklare Främja en kultur av kontinuerlig förbättring Ledarna behöver skapa en trygghet i förändringen nu jobbar vi så här, men mycket kommer att förändras. Vara trygg genom tydlighet. Enhetschef, mellanstor kommun 22
11 4 Tydliggör prioriteringar, målsättning och plan VIKTIGA AKTIVITETER Kommunicera gemensamma prioriteringar och målsättningar Skapa en tydlig och realistisk tidplan och budget för samtliga faser i implementeringen CITAT FRÅN INTERVJUER Om det inte är tydligt från chefernas sida att förändringen är högt prioriterad, kommer man att arbeta utifrån ett här och nu -fokus istället. Verksamhetschef, stort landsting Man behöver ha en plan för breddinförande på plats redan från början. Sen kan man alltid justera den längs med vägen. Chef kvalitetsutveckling och verksamhetsstöd, stort landsting 23
12 5 Främja ett gemensamt ansvarstagande hos alla involverade VIKTIGA AKTIVITETER Använd samverkansforum på olika nivåer Anpassa och utveckla arbetssättet lokalt genom att involvera slutanvändare och patienter Inkludera representanter från de olika aktörerna samt patienter i styr- och projektgrupper CITAT FRÅN INTERVJUER Förstå och få respekt för varandras arbete, känna till vad de andra gör och deras uppdrag Det är ofta okunskap kring varandras arbete som försvårar - då skyller man på varann. Verksamhetschef, litet landsting Om inte vi får möjlighet att testa modellen efter våra förutsättningar och i vår verksamhet kommer det bli svårt att implementera den fullt ut. Läkare, stort akutsjukhus 24
13 6 Säkerställ ändamålsenligt stöd till verksamheterna VIKTIGA AKTIVITETER Utforma metodstöd i lättillgängliga och spridningsbara format Säkerställ att IT-system stödjer implementering av arbetssättet Säkerställ att ekonomiska incitament stödjer implementering av arbetssättet Komplettera den befintliga linjeorganisationen med andra roller för att ge expert- respektive processtöd för samtliga faser i implementeringen CITAT FRÅN INTERVJUER Vi lägger ofta på nya arbetsuppgifter utan att ta bort gamla. Då behövs det ett stöd att hålla i handen för att det inte ska bli övermäktigt någon som håller i trådarna och ser till att man går i rätt riktning och inte fokuserar på fel saker. Verksamhetschef, stort landsting Ur kunskapssynpunkt är det bra om det finns någon till hands som kan svara på frågor och följa upp. Överläkare, universitetssjukhus 25
14 7 Säkerställ ändamålsenligt stöd till verksamheterna VIKTIGA AKTIVITETER Utforma och förankra uppföljningsindikatorer med verksamheterna CITAT FRÅN INTERVJUER Uppföljningen är A och O - om ingen efterfrågar det du gör kommer ingen att göra det. Forskare, svenskt universitet Samla in data centralt och återkoppla med frekvens, format och innehåll som möjliggör en effektiv resultatdialog Lyft fram goda exempel och fira framgångar Man måste bryta ner resultaten på lokal nivå. Vår kommundel, stadsdel, vårdcentral Verksamhetschef, stort landsting 26
15 Checklistor har utformats som stöd till verksamheterna Exempel på frågor per framgångsfaktor som du som landstings- eller kommunledning bör ställa dig 1 Strukturerad metodik för att identifiera nya arbetssätt Kunskap om behov och nytta med förändring Organisation som främjar kontinuerlig förbättring Tydlig prioritering, målsättning och plan Känner vi till vilka lokala förutsättningar som finns för att kunna möta utmaningar kring våra patienters övergångar? Arbetar vi aktivt och kontinuerligt för att identifiera relevanta arbetssätt genom nätverk, media, nyhetsbrev, konferenser mm? Har vi genomfört en behovsanalys för den utmaning arbetssättet ska möta? Har vi etablerat en gemensam bild i organisationen av utmaningen som ska åtgärdas? Har vi kommunicerat nyttan med det nya arbetssättet till organisationen, utifrån patientnytta, ekonomisk nytta och nytta för professionen? 5 6 Samverkan och delaktighet hos alla involverade Stöttar vi befintliga samverkansforum med finansiella eller personella resurser? Deltar representanter från de olika aktörerna och patienter i styr- och projektgrupper? Expert- och Exempel på frågor per processtöd framgångsfaktor till som du verksamheterna som verksamhetsledning bör ställa dig Ger vi något centralt expert- och/eller processledningsstöd till verksamheterna? Har vi etablerat nätverksstrukturer Känner för vi kontinuerligt till vilka utmaningar lärande våra i organisationen? patienter har vid deras övergångar? Har vi säkerställt att det inte Har finns vi några gett vår ekonomiska personal och incitament våra patienter som motverkar möjlighet att bidra till utformning av Strukturerad Har vi kommunicerat tydligt Känner till organisationen vi till våra lokala att ständiga förutsättningar förbättringar att är kunna en möta utmaningar System som kring implementering Samverkan och och användning arbetssättet? metodik för att av arbetssättet? hög prioritet? våra patienters övergångar? stödjer Har delaktighet vi säkerställt hos att IT-system Använder stödjer vi implementering existerande forum och användning för att skapa av samverkan och delaktighet hos alla identifiera nya Arbetar vi aktivt och kontinuerligt för att identifiera relevanta implementering arbetssätt genom arbetssättet? alla involverade involverade? Utbildar arbetssätt och följer vi upp chefer och medarbetare i förändringsledning och nätverk, media, nyhetsbrev, konferenser mm? Deltar vi i någon av utvecklingsarbetets projekt- eller styrgrupper? förbättringskunskap? Har vi dragit lärdomar från dem som tidigare implementerat arbetssättet? Har vi skapat förutsättningar för en kultur som tillåter att personalen misslyckas Exempel på frågor per framgångsfaktor som du i sitt förändringsarbete? 2 6 Har vi en gemensam bild av utmaningen som ska åtgärdas? Säkerställer vi att kan ta emot centralt expert- och processtöd under de olika Kunskap om Ser vi som att det finns en nytta medarbetare för våra patienter, vår ekonomi och/eller våra 8 bör Expertställa och faserna digav implementeringen? Har behov vi tydligt och kommunicerat nytta medarbetare gemensamma med prioriteringar, det nya arbetssättet? riktningen och Har processtöd uppföljningsindikatorer till tagits fram, och är dessa väl förankrade med målsättningen? med förändring Har vi 1 möjliggjort för patienten att efterfråga arbetssättet av Uppföljning oss? och verksamheterna? 5 Känner jag till vilka behov av Har vi tagit fram och kommunicerat en tydlig och realistisk tidplan och budget kommunikation nya arbetssätt av mina patienter Möjliggör har? uppföljningen en effektiv resultatdialog med verksamheterna? Deltar jag i arbetet med att anpassa och utveckla arbetssättet lokalt? Strukturerad Känner jag till vilka lokala förutsättningar för samtliga faser i implementeringen? resultat som finns för Lyfter att kunna vi fram möta goda exempel och bra Samverkan resultat av och implementeringen? Deltar jag aktivt i olika forum för samverkan och dialog kring implementeringen? metodik för att utmaningar kring mina patienters övergångar? delaktighet hos identifiera nya 3 Arbetar jag och mina kollegor aktivt och kontinuerligt för 7 att identifiera relevanta alla involverade arbetssätt Organisation som Deltar vi i nätverk för lärande och arbetssätt samverkan genom med nätverk, andra verksamheter? media, nyhetsbrev, konferenser mm? Har vi säkerställt att IT-system stödjer implementering och användning av Skapar vi förutsättningar för en kultur av ständig förbättring som även tillåter System som främjar arbetssättet? misslyckanden på vår arbetsplats? stödjer 6 kontinuerlig ARBETSMATERIAL Använder vi det metodstöd som Tar finns jag tillgängligt? emot 45 externt expert- och processtöd på ett bra sätt? Utbildar och följer vi upp medarbetare i förändringsledning och implementering förbättring Har vi Expert- tagit fram och ytterligare metodstöd om det behövs? förbättringskunskap? processtöd till 2 Förstår jag varför det är viktigt att implementera det nya arbetssättet? verksamheterna Kunskap om Kommer mina patienter att få det bättre med det nya arbetssättet? 4 Kommunicerar behov och vi nytta den gemensamma prioriteringen, riktningen och 8 Har vi förankrat uppföljningsindikatorerna med organisationen? Tydlig prioritering, målsättningen med förändring tydligt? Uppföljning och Använder vi både egen och centralt tillgänglig statistik för en konstruktiv målsättning och Har vi en tydlig och realistisk tidplan och budget för samtliga faser i 7 kommunikation av resultatdialog både i vår verksamhet Har jag och gjort med min den röst högre hörd ledningen? angående min syn på hur nuvarande IT-stöd skulle plan implementeringen? resultat Lyfter System vi fram goda som exempel och kunna bra resultat utvecklas i vår för verksamhet? att stödja arbetssättet? stödjer Använder jag mig av ev. nya funktioner i IT-systemen kopplat till det nya 3 Tänker jag aktivt på potentiella förbättringar i mitt dagliga arbete? implementering arbetssättet? Organisation som Använder jag mig av de kanaler som finns för att sprida mina idéer och lära mig Vet jag var jag hittar metodstöd någonstans, och hur jag använder det? främjar mer kring utmaningar och potentiella förbättringar? kontinuerlig 46 förbättring 4 Tydlig prioritering, målsättning och plan Förstår jag den gemensamma prioriteringen, riktningen och målsättningen? 8 Uppföljning och kommunikation av resultat Förstår jag hur de utvalda uppföljningsindikatorerna är tänkta att visa på resultatet av implementeringen? Har jag gjort min röst hörd angående hur jag tycker att resultatet av implementeringen bör följas upp? 47 Checklistor med frågor är framtagna för att ytterligare konkretisera hur landstings- och kommunledning, verksamhetsledning respektive medarbetare bör arbeta med framgångsfaktorerna Frågorna är lämpliga att gå igenom både inför, under och efter implementering Observera att frågorna, precis som framgångsfaktorerna, inte gör anspråk på att vara heltäckande 28
16 29
Patientens övergångar. Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten
Patientens övergångar Framgångsfaktorer för att identifiera och implementera arbetssätt som ökar patientsäkerheten 1 Förord Vi vet vad vi ska göra, men det svåra är att få det att hända i verksamheterna.
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merSamordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus
Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs merVÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg
VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg Tre prioriterade riskområden med samma tema Brist på samordning De tre prioriterade riskområdena utgår från: Barn och unga med psykisk
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presentation av det gemensamma arbetet 2017 Ny lag som reglerar övergången mellan vårdgivare Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merSIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN
SIP OCH LUSEN SIP= SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN Både i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen står att läsa att en samordnad individuell plan ska tas fram när någon är i behov av insatser från både
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merTrygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar
Läs merVälkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017
Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,
Läs merHandlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län
Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merUppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012
Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4
Läs merUtredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merFrån medel till mål. att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv
Från medel till mål att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv Agenda Samordningen brister i vården och omsorgen Så här har analysen genomförts Organisera
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merEtt helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merSynpunkt/fråga Förslag på åtgärd Ansvarig. Sprida kunskap om vikten av att lägga till rätt part
28 MARS 2019 HANDLINGSPLANER FÖR SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN HÄLSO-OCH SJUKVÅRD Förslag på åtgärder utifrån av workshop 31 januari 2019 Bakgrund Lagen om samverkan vid utskrivning från
Läs merÅtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Läs merVisa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft
Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft Innehåll UPPDRAGET OCH VÅRA ARBETSMETODER SLUTSATSER FRÅN FORSKNING OCH INTERVJUER LÄRDOMAR FRÅN ANDRA LÄNDER OCH SEKTORER SLUTSATSER FRÅN NULÄGESANALYSEN
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merStändigt lärande. Jesper Olsson
Ständigt lärande Jesper Olsson Var skapas värde Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens värde skapas där patienter, brukare, närstående och personal möts i vardagen E-hälsa skapar värde när den (på
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merKunskapslyft SIP för äldre
Kunskapslyft SIP för äldre Nu är vi igång! Projektägare: Åsa Furén-Thulin, chef sektionen för Socialtjänst, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL har fått uppdraget att leda satsningen Kontaktpersoner: samira.radwan@skl.se,
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merDemensprocessen i Hallands län
20 1(5) Projektplan: Demensprocessen i Hallands län ett samverksansprojekt mellan landstinget och kommunerna i Halland Projektidé Att skapa en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom och
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merInformationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Läs merVarför är det viktigt med SIP?
Varför är det viktigt med SIP? Inspirationskonferens för kvalitet i SIP Kommunförbundet Skåne Region Skåne Maj Rom och Kristina Malmsten Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt
Läs merEtableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats
Läs merMyndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Läs merTill dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2 Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver samverka för
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merSamverkan för minskad sjukskrivning
Samverkan för minskad sjukskrivning - Ett pilotprojekt för att förebygga och förkorta sjukskrivning genom samverkan mellan vård och arbetsgivare Utbildning: Tidiga insatser för att förebygga och förkorta
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merFör en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016
För en välfungerande vårdkedja Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 1 Syftet med arbetet var att öka kunskaperna kring överbeläggningar och utlokaliseringar Syfte Att öka kunskaperna kring hur
Läs merRemiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Äldreförvaltningen Planeringsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-08-17 Handläggare Christina Malmqvist Telefon: 08-508 36 222 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av KSL:s rekommendation
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merRehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013
Rehabiliteringsutredning November 2012 April 2013 Bakgrund Behovet av rehabilitering varierar för befolkningen i Gävleborg. Från kortvariga insatser t ex i samband med operation till periodvisa insatser
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merÄldreomsorgschefs och Hälsooch sjukvårdschefsnätverk. Fika och fotografering
Äldreomsorgschefs och Hälsooch sjukvårdschefsnätverk 1 april 2016, kl. 9-12 Fika och fotografering 10-10.20 Hur? Under 2015-2020 kommer nätverket att arbeta med de strategiska regionala frågorna enligt
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97 Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade
Läs merKunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015
Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015 Överenskommelse God och jämlik hälsa, vård och omsorg Samspel mellan staten,
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merFramgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård
Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete
Läs merSamverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland
Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merTryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare
Tryggt mottagande i hemmet 17 03 24 Lena Carling Projektledare Lena.carling@stockholm.se Syftet med Tryggt mottagande är ökad trygghet för den äldre och närstående samt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser
Läs merUtbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner
Utbildningsmaterial framtaget i samverkan mellan region Östergötland och länets 13 kommuner 1 Ny samverkanslag I januari 2018 börjar en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Läs merHur skapar vi ett systematiskt arbete?
Hur skapar vi ett systematiskt arbete? Ledningens betydelse för genomförandet VästBus i praktiken Karin.lindstrom@skl.se Utdrag från pressmeddelande Programberedningen för barn och ungas hälsa ska ta fram
Läs merÖvergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården
Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merVårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk
Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merPROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET
PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET 1 BAKGRUND 1.1 Samverkan och samsjuklighet Forskningen visar att av de personer som söker hjälp för missbruk
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merVägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning
Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Behovet av förbättrad samordning har lyfts de senaste 25 åren Ökad specialisering av de verksamheter som stöttar barn med
Läs merMyndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar
Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar 2018 05 24 Maria Ljung, GR Maria Ljung hälsar välkommen. Eftermiddagen kommer att handla om samverkan. Kajsa Westling och Peter Nilsson från Vårdanalys
Läs merUppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013
Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg Dokumentation Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013 Inledning Ny organisation skapar förutsättningar för operativt arbetssätt i samverkan kring patienten.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRegionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
Läs merPraktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merRiktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator
Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merFörebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar. Konferens
Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar Konferens 2017-09-14 Nationell förstudie sjukfrånvaro 1 I kommunerna motsvarar sjukfrånvaron 54 700 heltidstjänster inom exempelvis skola
Läs merRutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Läs merRegional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merUtveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården. Vitalis 21 maj
Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Vitalis 21 maj Utveckling av ett implementeringsverktyg för digitala lösningar i vården Ylva Trolle Lagerros, Överläkare, Överviktscentrum,
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs mer