Spridning av säkrare praxis

Transkript

1 Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR?

2 Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: Fax: E-post: Hemsida: Sveriges Kommuner och Landsting 2009 Grafisk form: Ordförrådet AB Illustration: Robert Källgren

3 Spridning av säkrare praxis Ett projekt men sen då? Kvalitetsförbättringar kommer inte till stånd utan aktiviteter och sprids inte vidare utan aktiviteter. Prof John Övretveit, MMC, Karolinska Institutet För att ett förbättringsarbete ska bli bestående måste det genomsyra hela systemet. Chefer på olika nivåer och ledningar i deltagande organisationer måste vara engagerade. Spridning av lyckade idéer och säkrare arbetssätt är ett ledningsansvar. Vad menar vi med spridning? Med spridning i detta sammanhang avses att alla i alla delar av organisationen och på alla nivåer ska ändra praxis och/eller rutiner för att åstdkomma en säkrare vård. Varför spridning? Det finns alltid risk för att förbättringar inte blir bestående och inte heller sprids vidare efter själva projekttiden. Därför är det viktigt att ledningen redan vid projektets start utser personer som ska ansvara för spridningen. 1

4 1. Vad ska spridas? Tillämpning av säkrare rutiner och arbetssätt som lett till minskning av vårdskador är det som ska spridas. Det kan exempelvis handla om att det i journalen ska finnas en dokumenterad indikation för en patients alla läkemedel, att alla patienter vid utskrivning ska veta vilka läkemedel han/hon ska ta, varför och hur länge, att bedöma förekomst av förhöjd fallrisk hos alla riskpatienter vid inskrivning eller vid ny kontakt, att minska förekomst av vårdrelaterad urinvägsinfektion till högst 3 procent, att ingen patient ska drabbas av trycksår, att all vårdpersonal följer basala hygienrutiner och klädregler. 2. Till vilka delar av organisationen ska förbättringsarbetet spridas? Det är viktigt att tänka igenom vilka patienter på andra avdelningar/ enheter och i andra vårdformer som berörs och till vilka förbättringsarbetet ska spridas. Dessa kan vara: Andra avdelningar på kliniken. Andra kliniker i landstinget. Särskilda boenden i kommunerna. Vårdcentraler i området. 3. I vilken takt ska spridningen ske? Tänk på att planera spridningen i en realistisk takt. Formulera ett mål där det framkommer i vilken takt spridningen ska ske. Allt kan inte spridas på en gång till alla. Börja där det finns ett påtagligt behov. Finns det grupper som är mer intresserade än andra? Börja med dem som efterfrågar förändring och de som är positiva och vill arbeta med förbättring. (Se bilaga 1) 2

5 4. Vilka personer/funktioner måste involveras i spridningsarbetet? I de flesta verksamheter finns ett antal viktiga nyckelaktörer. Slutanvändarna, dvs personal som ska börja arbeta på ett bättre och säkrare sätt. Chefer på olika nivåer samt ledningar med ansvar för verksamheten. Verksamhetsutvecklare. Team som medverkat i förbättringsarbetet och kan visa upp lyckade förändringar. Förtroendevalda politiker med ansvar för verksamheten. 5. Vad behöver vi veta om berörda personer/funktioner? Det är viktigt att klarlägga målgrupperna för spridningsarbetet och analysera vilka krav de ställer på informationen och prioritera hur viktiga de är. Hur mycket kan/vet de som arbetar i de verksamheter där spridningen ska ske? Vilka erfarenheter har de? Vilka kunskaper behöver de om förbättringsarbete? Vilka attityder och värderingar har de? Vilka attityder har de till budbäraren? Hur ser de på sin roll? Vilka informationskanaler använder de? Vilket slags språk och termer använder de? 3

6 6. Hur skapas motivation för spridning? Om man vill förändra någons beteende förutsätter detta en dialog vilket i sin tur förutsätter kommunikation. Det gäller att utforma budskapet på ett sådant sätt att motivationen och viljan att arbeta med förbättringar ökar. Vad betyder förbättringsarbetet för mig? är en fråga som mottagaren ställer sig. Därför är det viktigt att budskapet formuleras olika beroende på vilken målgrupp man vänder sig till. Det mest framgångsrika sättet för att människor ska ta till sig ett budskap är det personliga mötet. Även möjlighet att själv få pröva på det nya arbetssättet under handledning är ofta framgångsrikt. En kommunikationsplan kan skilja sig mellan olika målgrupper. Det finns olika nivåer för kommunikationsmål. (Se bilaga 2) Uppmärksamhetsmål. Målgruppen ska känna till vad förbättringsarbetet går ut på. Kunskapsmål. Målgruppen ska veta hur man gör för att åstadkomma bättre och säkrare resultat. Attitydmål. Målgruppen är positivt inställd och har en vilja att delta i förbättringsarbete. Beteendemål. Målgruppen har börjat arbeta på ett bättre och säkrare sätt. 7. Vilka kanaler ska användas? Det är en fördel att använda olika kanaler och olika informationsmetoder vid olika tidpunkter under processens gång. Det kan handla om intranät, arbetsplatsträffar och avdelningsmöten. Renodlad information räcker inte för att påverka människors beteenden. Kommunicera inte allt på en gång till alla. Använd om möjligt redan befintliga arenor för att träffa olika målgrupper. 4

7 8. Finns det hinder på systemnivå som försvårar spridning? När t ex flera huvudmän eller flera förvaltningar berörs i ett gemensamt förbättringsarbete är det viktigt att tydliggöra vem som ansvarar för vad. Allas ansvar blir lätt ingens ansvar. De enskilda teamen har inte mandat att lösa eventuella hinder på systemnivå. De måste lösas på högre nivå. Hur ser förutsättningarna ut? Går det att samarbeta runt olika personalresurser, som informatör, sekreterare och spridningshandledare? Hur ser IT-systemen ut? 9. Vilka resurser finns för spridningsarbetet? Tydliggör ansvars- och uppgiftsfördelning mellan chef, verksamhetsutvecklare och team. Frigör tid för teamet genom att lösgöra dem från ordinarie arbetsuppgifter. Tillhandahåll administrativt stöd för mätningar och sammanställningar. Använd rutiner för uppföljning som kan tillämpas eller skapa nya. 10. Hur kommer förbättringsarbetet att synliggöras i organisationen? Följ upp förbättringsarbetet på ledningsnivå och tydliggör vem som ska göra vad. Se till att återkoppling sker till dem som genomför förbättringsarbetet. Lyft förbättringsarbetet till en strategiskt viktig fråga för hela organisationen. 5

8 Vårdskador går att förebygga! spridning av säkrare praxis Det kan handla om Att förbättringsarbetet finns med i planer på alla nivåer. Att förbättringsarbetet är prioriterat. Att frågorna diskuteras och följs upp i de olika ledningsgrupperna. Att förbättringsarbetet omformuleras till mål som följs upp i ordinarie verksamhetsuppföljning. Att rutiner och policies skrivs om för att förhindra tillbakagång till gamla vanor. Att ny personal introduceras. Att personal belönas för arbetet. Att fungerande mått introduceras. Exempel på budskap Så här många patienter skadas årligen i vården! Över skadas varje år får bestående skador Upp till döda Mer än extra vårddagar 1 Vem som helst kan bli patient när som helst! 1 Socialstyrelsens vårdskadestudie,

9 Ca var tionde patient drabbas av en vårdrelaterad infektion! 2 Gör rätt från början istället för att rätta fel som gjorts! Du gör skillnad! Många mår sämre än de skulle behöva på grund av brister i läkemedelsanvändningen. Detta kan leda till vårdskador som i sin tur kan leda till akutinläggningar. Förebygg läkemedelsfel genom att ge Bespara människor från lidande och samhället från stora kostnader! Rätt läkemedel till Rätt person vid Rätt tillfälle i Rätt dos 2 Punktprevalensmätning avseende vårdrelaterade infektioner, SKL, nov 2008 Minska smittspridning och förebygg risk för vårdrelaterade infektioner genom att all vårdpersonal följer basala hygienrutiner och klädregler. 3 Spritade händer både före och efter patientkontakt Handskar Plastförkläde/skyddsrock Rena kortärmade kläder Ej ring, klocka eller armband Kort eller uppsatt hår 3 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19) 7

10 Bilaga 1 Spridningsplan Planering och uppföljning av spridningsarbetet Vad ska spridas? Formulera ett spridningsmål. Till vilka delar i organisationen? I vilken takt? Bestäm datum för utvärdering med kort tid emellan. Analysera och lär av resultatet, hur fortsätta om det inte går enligt plan? Åtgärd? Organisation: datum: Ansvarig: Spridningsmål: Till vilka delar i organisationen: När ska det vara klart: Grad av måluppfyllelse: (1. Enligt plan. 2. Kommit igång, men svårigheter. 3. Ingen aktivitet) Åtgärd: 8

11 Bilaga 2 Aktivitetsplan för kommunikation Utgå från de verksamheter till vilka spridningen ska ske. Vad ska kommuniceras, till vem och varför? Formulera ett kommunikationsbudskap och fastställ mål för kommunikationen. Hur och vem ska kommunicera? Organisation: datum: Ansvarig: Budskap: Budbärare: Målgrupp: Kommunikationsmål: (uppmärksamhet, kunskap, attityd, beteende) Kanal: När? Datum: Utvärdering: 9

12 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax