Samverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med Psykisk funktionsnedsättning Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

2 1. INLEDNING DEFINITIONER AV BEGREPP: BAKGRUND SYFTE MÅL FÖR SAMVERKAN MÅLGRUPP LEDNING OCH STYRNING SAMORDNINGSGRUPPEN PSYKISK HÄLSA ANSVARSFÖRDELNING KRING PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP) SAMVERKAN VID UTSKRIVNING FRÅN SLUTEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD BOENDE SYSSELSÄTTNING ARBETSREHABILITERING HJÄLPMEDEL BRUKARMEDVERKAN STÖD TILL ANHÖRIGA/NÄRSTÅENDE UPPFÖLJNING FORMER FÖR HUR SAMVERKANSPROBLEM MELLAN PARTERNA SKALL LÖSAS GEMENSAMMA ÖVERENSKOMMELSER... 9 psykisk funktionsnedsättning 2 Länsgemensam ledning i samverkan

3 1. Inledning 1.1 Definitioner av begrepp: 1 Psykisk funktionsnedsättning definierades av den statliga utredningen Nationell psykiatrisamordning som: ett tillstånd där personen upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen. Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar allt från psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar våra dagliga liv till psykisk sjukdom. Psykisk sjukdom är tillstånd där flera olika symtom förekommer samtidigt på ett sätt som gör att det är meningsfullt att sätta en diagnos. Psykisk störning eller psykisk sjukdom avgränsas idag utifrån operationella definitioner i internationella klassifikationer. Psykisk sjukdom kan också leda till en psykisk funktionsnedsättning. Ett funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Det handlar framför allt om bristande tillgänglighet i omgivningen. (Autism- och Aspergerförbundet, Socialstyrelsens Termbank) 1.2 Bakgrund Kommuner och landsting är enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Socialtjänstlagen (2001:453) skyldiga att ha överenskommelser om samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om 1. personer med psykisk funktionsnedsättning, 2. personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar, och 3. barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. (16 kap. 3 HsL) Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen (5 kap. 8a SoL, ändrad genom SFS 2009:981). 1 REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA Fem fokusområden fem år framåt, Nationell samordnare inom området psykisk hälsa psykisk funktionsnedsättning 3 Länsgemensam ledning i samverkan

4 Överenskommelsen omfattar även enskilda aktörer som kommuner och landsting har slutit avtal med. 1.2 Syfte Syftet med denna samverkansöverenskommelse är att: Ge förutsättningar för god kvalité i vård och omsorg och förbättrad hälsa, för personer med psykisk funktionsnedsättning Vara ett styrande dokument. Det är kommun- respektive landstingsledningens ansvar att de lokala verksamheterna ges kunskap och mandat att arbeta i enlighet med samverkansöverenskommelsen. Vara utformad så att den håller samman de överenskommelser som är kopplade till detta dokument Övergripande klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring personer med psykisk funktionsnedsättning Innehålla överenskommelse om gemensam strategisk planering och ledning av samverkansarbetet för effektivare insatser Fastställa rutiner för uppföljning av samverkan så att detta sker kontinuerligt 2. Mål för samverkan Det övergripande målet med samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering, habilitering, vård och omsorg samt stöd genom att stärka samarbetet i Kalmar län. Samverkan ska bedrivas så att den enskilde upplever hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering, vård och omsorg samt stöd som en helhet oavsett vilken enhet eller huvudman som bär ansvaret. Samverkan ska utgå från ett individperspektiv och ske med den enskilde individens och/eller dennes företrädares samtycke och delaktighet. Samverkan skall bygga på ett gemensamt förhållningssätt och ömsesidig respekt för, samt god kännedom om, huvudmännens olika ansvars- och kompetens-områden. 3. Målgrupp Målgrupp för samverkansöverenskommelsen är personer, oavsett ålder, som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver insatser från kommunen och landstinget. Den psykiska ohälsan i Sverige är en stor utmaning nu och sannolikt en lång tid framåt. Även om målgruppen för denna överenskommelse enligt lagtexten är begränsad till personer med psykisk funktionsnedsättning är det lika viktigt att kommunerna och landstinget samverkar för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och erbjuda god vård för personer med psykisk ohälsa. 4. Ledning och styrning Den strategiska ledningen sker genom Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län. Ledningsgruppen består av social- och omsorgschefer, representant från regionförbundets ledning, landstingets förvaltningschefer inom vårdförvaltningarna samt representanter från landstingets ledningsstab. psykisk funktionsnedsättning 4 Länsgemensam ledning i samverkan

5 Samverkan med skolchefsnätverket är under uppbyggnad. Kommunrepresentanterna ansvarar för att företräda kommunernas övriga verksamheter i ledningsgruppen. Syftet med ledningsgruppen är att säkra att samverkan sker i enlighet med beslutade överenskommelser. Ledningsgruppen skall fatta övergripande beslut, sprida samsyn och stå upp för de beslut som fattats. Ledningsgruppen ansvarar för att uppföljning sker enligt planering. Ledningsgruppen skall hantera och lösa frågor när övergripande problem med samverkan uppstår. I ett årligt Regionalt styrdokument 2 beskrivs hur arbetet i Länsgemensam ledning bedrivs samt de samordnande gruppernas årliga målsättningar. 4.1 Samordningsgruppen Psykisk hälsa Utvecklingsarbetet kring psykisk hälsa handlar om att möjliggöra för människor att uppleva sin tillvaro som meningsfull med god hälsa, att de kan använda sina resurser väl och vara delaktiga i samhället. Samordningsgruppen består av representanter från kommunerna och landstinget utsedda av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län. Samordningsgruppen ansvarar för arbetet tillsammans med utvecklingsledaren, påtala och initiera nya utvecklingsområden för området, följa upp och utvärdera arbetet och insatserna tillsammans med utvecklingsledare, sprida information till kontaktpersoner för området till samtliga kommuner och inom landstinget, återkoppla arbetet till länsgemensam ledning i samverkan 2 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län psykisk funktionsnedsättning 5 Länsgemensam ledning i samverkan

6 5. Ansvarsfördelning kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting avseende målgruppen regleras i Hälsooch sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL), Skollagen och Lagen om Stöd och Service (LSS). Kommunerna och Landstinget i Kalmar län har flera överenskommelser om samverkan som reglerar ansvarsfördelningen för personer med behov av vård och stöd från landsting och kommun. Sedan 2008 finns en överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvård i ordinärt boende som reglerar ansvarsgränser. Därtill kommer de praktiska anvisningar om hjälpmedel och om sjuksköterskeinsatser som antagits i anslutning till denna överenskommelse. Specifika överenskommelser gällande ansvarsfördelning finns även för till exempel riskbruk, missbruk och beroende, mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och socialtjänst, mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och skola. Samtliga överenskommelser och praktiska anvisningar finns att hämta på Regionförbundets hemsida: Med denna överenskommelse poängteras kommunens och landstingets gemensamma ansvar för att planera sina insatser för enskilda med psykisk funktionsnedsättning i samverkan med den andra parten samt att upprätta samordnade individuella planer. 5.1 Samordnad Individuell Plan (SIP) När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. 3. Kommunerna och Landstinget i Kalmar län har en överenskommelse och därtill kopplade praktiska anvisningar för arbetet med Samordnad individuell plan (SIP) 4. SIP gäller samtliga patienter/brukare oavsett ålder och diagnos. Från och med den reviderade överenskommelsen, beslutad , ingår även skolan som en jämbördig part med samma ansvar och skyldighet som socialtjänst och hälso- och sjukvård. 5.2 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Från och med införs en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I och med detta upphävs "Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård". I den nya lagen finns bestämmelser om samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter det att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. I Kalmar län har en överenskommelse och därtill kopplade praktiska anvisningar tagits fram 5. Syftet med den nya lagen är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. I Kalmar län har landstinget och kommunerna enats om att målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar kap. 4 i HSL (2017:30), 2 kap. 7 i SoL samt Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) 2008:20, gällande rehabilitering och habilitering. 4 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län 5 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län psykisk funktionsnedsättning 6 Länsgemensam ledning i samverkan

7 För psykiatrin gäller en övergångsriktlinje under 2018 där Kalmar län har målsättningen 20 utskrivningsklara dagar. Ett mål med överenskommelsen är att kommunerna och landstinget genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus ska bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. 5.3 Boende I Kalmar län finns inga boendeverksamheter för målgruppen som drivs gemensamt av huvudmännen. Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ibland behöva stödinsatser i form av boende med särskild service enligt LSS eller SoL eller stöd i ordinärt boende som bistånd enlig SoL. Detta stöd är kommunernas ansvar. Sedan 2008 finns i Kalmar län Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län. Avtalet omfattar alla patienter oavsett diagnos eller ålder. Detta innebär att följande ansvarsfördelning gäller i Kalmar län: Kommunen ansvarar för: Hälso- och sjukvård till personer som bor i särskilda boenden samt bostäder med särskild service Hälso- och sjukvård till de personer som har sjukvård i ordinärt boende (hemsjukvård), se punkt 6.1 och 6.2 i avtalet Rehabilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.11 i avtalet Habilitering till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med särskilt service samt vid vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.12 i avtalet Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar omfattar hälso- och sjukvårdsinsatser upp t.o.m. sjuksköterskenivå samt arbetsterapeut och sjukgymnastnivå. Landstinget ansvarar för: Öppen och sluten vård, akut och planerad vård samt allmän och specialiserad vård vid vårdcentraler och sjukhus Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i enlighet med punkt 6.11, 6.12 samt 6.13 i avtalet Läkarmedverkan Läkemedel, se punkt i avtalet 5.4 Sysselsättning Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd (5 kap. 7 SoL). 5.5 Arbetsrehabilitering Samordningsförbundet i Kalmar län 6 är ett samverkansforum mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och alla kommuner i länet. Dess uppdrag är att underlätta för medlemmarna att samverka kring individer i arbetsför ålder som behöver ett samordnat stöd från en eller flera rehabiliteringsaktörer. De samordnade resurserna ska användas för insatser som syftar till att den enskilde ska återfå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. 6 psykisk funktionsnedsättning 7 Länsgemensam ledning i samverkan

8 5.6 Hjälpmedel Enligt gällande avtal Övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län 7 ansvarar kommunerna för hjälpmedel till personer i såväl ordinärt som särskilt boende och bostad med särskild service samt vistelse i daglig verksamhet och dagverksamhet, se punkt 6.13 i avtalet. Landstinget ansvarar för hjälpmedel till inneliggande patienter samt för alla hjälpmedel som förskrivs av läkare och logoped. För patienter inom habiliteringsverksamheten gäller att: Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel för personer under 18 år är landstingets ansvar Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som kräver specialanpassningar likställs med specialisthabilitering och är, oavsett ålder, landstingets ansvar Förskrivning och utprovning av tekniska hjälpmedel som inte kräver specialanpassningar, gällande personer över 18 år räknas som bashabilitering, vilket är kommunens ansvar 6. Brukarmedverkan I Kalmar län har beslutats om en länsgemensam modell för brukare-, patient- och närståendemedverkan 8. Modellen är framtagen på uppdrag av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Modellen omfattar en länsgemensam struktur samt uppdrag, ersättning och utbildning för brukare, patienter och närstående som medverkar 9. En Intressebank är grunden i den länsgemensamma modellen för medverkan. Personer som anmäler sig till intressebanken kan få en inbjudan att medverka i utvecklingsaktivitet eller ledningssammanhang. Enskilda personer från intressebanken kan i det länsgemensamma sammanhanget medverka i utvecklingsaktiviteter som är kopplade till de områden som är aktuella. I det länsgemensamma samarbetet har ett utvecklingsråd med brukare, patienter och närstående skapats. Rådet består av 12 personer med en spridning mellan kön, ålder, geografi och erfarenheter. Dessa personer har tillfrågats från intressebanken och representerar alla patienter, närstående och brukare i ett övergripande perspektiv i länet. Rådet har representation i Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård med en ordinarie och en suppleant. Den 1 januari 2015 trädde Patientlagen (2014:821) i kraft. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Brukare ges möjlighet att medverka i revideringen av samverkansöverenskommelsen. Förslaget till reviderad överenskommelse skickas ut på remiss via Utvecklingsrådet. 7. Stöd till anhöriga/närstående I juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen. Den innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för den som vårdar eller stödjer en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (5 kap. 10 SoL). 7 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län 8 Välfärd - Regionförbundet i Kalmar län 9 Intressebank för brukar- patient- och anhörigmedverkan - Regionförbundet i Kalmar län psykisk funktionsnedsättning 8 Länsgemensam ledning i samverkan

9 Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Att ge eller få vård eller omsorg kan ske mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna barn och föräldrar. Det kan också handla om hjälp mellan makar, eller mellan syskon, grannar och goda vänner. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska samarbeta för anhörigas/närståendes bästa. Landstingets vårdande enheter åtar sig att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att: Ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd Hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion Landstingets representant från samordningsgruppen Psykisk hälsa deltar en gång per år i Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län. 8. Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen sker årligen genom enkäter med frågor skickade till profession samt brukare. Enkätfrågorna till brukare tas fram tillsammans med brukare på uppdrag via utvecklingsrådet och skickas ut via utvecklingsrådet. Avvikelser ska användas, enligt det system som respektive verksamhet använder. Med fördel används LISA vilket både landsting och kommuner har tillgång till. Varje huvudman har skyldighet att informera de andra huvudmännen om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning eller få andra konsekvenser för de andra huvudmännens verksamhet. 9. Former för hur samverkansproblem mellan parterna skall lösas I de rutiner som tas fram för samverkan som kopplas till detta avtal bör i varje enskild överenskommelse finnas rutiner för hur samverkansproblem hanteras. Samverkansproblem som har med den övergripande överenskommelsen att göra skall tas upp i den gemensamma ledningsgruppen och hanteras av denna. Verksamheter skall uppmärksamma den person som företräder verksamheten i ledningsgruppen på problem med samverkan enligt detta avtal. Detta kan till exempel handla om bristande engagemang vid uppföljning eller brister i implementeringen av överenskommelsen som försvårar samverkan i verksamheten. Om samverkansproblem eller tvister mellan landsting och kommun uppstår kring ansvarsfrågor, betalningsansvar eller i samverkan kring den enskilde, som t.ex. svårigheter att komma i kontakt med en verksamhet, insatser som inte genomförs, ska dessa hanteras av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ske till alla berörda parter. 10. Gemensamma överenskommelser Till denna överenskommelse kopplas nedanstående överenskommelser om samverkan samt i förekommande fall praktiska anvisningar. Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och socialtjänst Överenskommelse om samverkan mellan Barn- och ungdomshälsan, BUP och skola psykisk funktionsnedsättning 9 Länsgemensam ledning i samverkan

10 Överenskommelse kring samordnad individuell plan (SIP) i Kalmar län - Praktiska anvisningar SIP Överenskommelse kring Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - Praktiska anvisningar Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård del 1, vård och omsorg - Praktiska anvisningar Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård del 2, uppföljning mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och beroende Lokala samverkansöverenskommelser avseende riskbruk, missbruk och beroende Överenskommelse om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende (Hemsjukvårdsavtalet) - Praktiska anvisningar för rehabilitering och hjälpmedel - Praktiska anvisningar för sjuksköterskor Överenskommelse hälso- munhälsoundersökning - Praktiska anvisningar Överenskommelse hälso- munhälsoundersökning Praktiska anvisningar Hälso- och sjukvårdsansvar vid korttidsvistelse enligt LSS Samtliga återfinns på Dessutom: Förbundsordning för Samordningsförbundet i Kalmar län, Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län psykisk funktionsnedsättning 10 Länsgemensam ledning i samverkan