Checklista - förbättringsarbete
|
|
- Torbjörn Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats har vi mätområden vi följer och utvärderar På min arbetsplats har vi avsatt tid för förbättringsarbete På APT pratar vi förbättringar och utveckling
2 PDSA Hjulet Förbättringsidé Förbättringsidén skall vara relaterad till era målformuleringar och vara mätbara. Agera Är ni redo att införa förändringen? Behöver den testas i större skala eller under andra förhållanden, eller ska ni släppa just denna förändring? Varför görs testet? Varför kommer den här idén leda till en förändring? Planera Gör en detaljerad plan för testet, vem skall göra vad, var, när och hur? Tänk på det ni skrivit om varför testet görs och hur den skall utvärderas. Studera Diskutera och analysera/utvärdera testet. Hur gick det, behöver vi testa mer eller annat? Do (Testa) Genomför testet. Beskriv eventuella avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Samla data/observera.
3 Insats/ansträngning/kostnad Stor Liten Liten Effekt/påverkan Stor
4 Om man vill göra förändringar på riktigt är det de som kan påverka som ska göra det
5 Koordinera samarbeta organisera. Arbetssätt för att; Utveckla hur vården organiseras, informerar och kommunicerar nå en sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information att fungera uppföljning och utvärdering av hur strokevården fungerar använda verksamhetens resurser på ett optimalt sätt så att de möter det behov som finns
6 Vad vi vill åstadkomma Vad vi vet ska göras Gapet Vad som faktiskt blir gjort Evidens Kunskap Uppdrag Ansvar Styrkor Resurser Nytt arbetssätt Praxis Handlingsplaner Kompetens
7 Patient lagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner och medskapare som tar en aktiv roll i vården. Driva på utvecklingen som ökar kvaliteten i mötet med patienten. Patienten som partner och medskapare som tar en aktiv roll i vården. Driva på utvecklingen som ökar kvaliteten i mötet med patienten.
8 Ett förtydligat krav på tillgänglighet, information, samtycke och delaktighet Informationen skall anpassas efter relevans i det enskilda fallet Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. Utformning av vården i samråd med patienten Behandlingsmetoder och hjälpmedel Möjlighet till behandlingsalternativ och vårdgivare Möjlighet till ny medicinsk bedömning och fast vårdkontakt Patientnämndernas roll förstärks
9 Kunskapsområde - kunskapssyn Professionell kunskap - Ämneskunskap - Färdigheter - Värderingar, etik Förbättringskunskap - System - Variation - Förändringspsykologi - Lärandestyrt förändringsarbete Förbättringar av diagnos och behandling + Förbättringar av processer och system Upplevelser Synpunkter Ökat värde för dem vi är till för Batalden God Vård
10 Kunskapsbaserad vård - strokekompetens Specialistvård Individen Vård Rehabilitering Uppföljning Utbildning ges till; Akutvård, primärvård, kommun Utbildning för patient/närstående
11 Utbildning Utbildning Nyckelpersoner Utbildning Rådgivning Nyckelpersoner Patient och närståendeutbildning Specialistvård hemrehab Rådgivning Utbildning samverkan Uppföljning? Utbildning
12
13 Den eller de som verksamheten finns till för Den eller de vi skapar värde för Det är dennes eller dessas behov, krav och förväntningar som skall vara i fokus för verksamheten och medarbetarna
14 Målformulering Målet skall vara fast uttryckt i tid, innehålla arbetssätt och görande som leder till ett resultat. Möter det behovet? Stämmer det med Nationella riktlinjer? Ex. Alla personer med stroke och deras anhörig som bor i XXX kommun ska fr.o.m maj 2015 erbjudas patient- och närståendeutbildning enligt KPU-modellen så att individens inflytande i sin vård och rehabilitering ökar. Vi mäter andelen som är nöjda med information och stöd. Målnivå; > 70%
15 Alla personer med stroke och deras anhörig som bor i XXX kommun ska fr.o.m. januari 2015 erbjudas en kontaktperson vid utskrivning från strokeenheten och bli uppringda senast tre dagar efter utskrivning Andel individer med flera kontakter och behov av en kontaktperson har en namngiven kontaktperson Måltal 100% Tänk på att: En överenskommelse i sig är inget mål!!. Tex vi ska samverka för Utbildning, checklistor, informationsmaterial är aktiviteter
16 Målformulering Vara patientfokuserade Beskriva ett önskvärt och värdeskapande tillstånd Målen följer med under hela programtiden Ska kräva att systemet förändras nya arbetssätt Angelägna, hjälpa till att driva utvecklingen av verksamheten framåt SMARTA
17 Specifika SMART-regeln Mätbara Accepterade Realistiska Tidsangivna Ansvarig
18 Varför mäta? Hur ska vi mäta? Utan att mäta kan vi inte veta! Avgränsat och mätbart Mäta över tid för att kunna se utvecklingen Det ska vara enkelt att förstå Kunna prata kring det, visa över tid Relatera till uppsatta mål
19 Andel eller antal... Linjediagram - Månadsrapport Gula fält = fyll i! Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Målvärde Mätvärde Enhet förvaltning Resultatmål / Processmål Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Målvärde Mätvärde
20
21 1. Vad vill ni förankra? (Mål) 2. Vilka ni vill nå? (Målgrupp) 3. Vem ansvarar? (Sändare) 4. Vad skall sägas? (Budskap) 5. Hur nå fram? (Kanal) 6. När (Datum) 1. Informera om målbeskrivning så att alla medarbetare blir delaktiga 2. Alla medarbetare inom strokerehabilitering och korttidsboende 3. Agneta Patriksson rehabiliteringen, Mikael Bengtsson för sjuksköterskor och undersköterskor på korttidsboendet 4. Målbilden och hemuppgifter 5. APT och skriftlig dokumentation via e-post till alla medarbetare 6. Måndagen den 8 december 2014
22 Om man vill göra förändringar på riktigt är det de som kan påverka som ska göra det
23 Design Dags att jobba! 4. Vad behöver vi göra? Vilka måste vara med? Vad ska vi göra mer av? Vad ska vi göra mindre av? Vad kan jag göra där jag står? Vad kan vi göra redan imorgon?
24 Utförare - Användare Att utföra vård, rehabilitering, stöd och information Att ha behov av vård, rehabilitering, stöd och information Att använda vård, rehabilitering, stöd och information Att utvärdera vård, rehabilitering, stöd och information
25 Förändringstryck - Förändringsvilja DELAKTIGHET Erfarenheter, upplevelser och synpunkter Patientens erfarenhet definieras som summan av alla interaktioner skapade av en organisations kultur, som påverkar patientens upplevelser under hela vårdprocessen.
26 Hur vet vi att det vi gör skapar värde för individen?
27 Hur tar vi reda på vad som skapar värde för individen?
28 Hur fungerar rehabilitering, vård, stöd och information för dig?
29 Hur vil du att rehabilitering, vård, stöd och information ska fungerar för dig?
30 Vad vården gör för individen och inte vad den är!
31 Det innebär att vården bör fokuserar mer på: Vad vården gör med sin kunskap mer än att den har kunskap Att efterfråga erfarenheter och synpunkter av de vi utför vård, behandling och rehabilitering för Vilken kunskap vi behöver så att verksamheten kan möta behoven och inte bara på vad professionen/individen önskar Hur väl insatser möter behovet och inte bara på hur mycket vi gör Att vara noga med att samtal och information ökar individen kunskap om sin sjukdom och inte bara lita på ett standardiserat sätt att ge information Att gränser är gränser och därför behöver vi samarbeta
32 Diskutera vilka olika förutsättningar ni har mött i er verksamhet. Hur har det påverkat ert arbete?
33 Genombrottsprogram och utbildning Samarbete Vårdplanering Utskrivning Stöd och Information Rehabilitering Omfattar (samverkan och) samarbete över huvudmannagränser, mellan organisationer, verksamheter, professioner, team, inom team och med patient och närstående m.m. Kunskapsspridning På strokeenhet i nära samarbete med patient, närstående, primärvård och kommun. Vid utskrivning på strokeenhet används utskrivningskriterier för att säkerställa planering och fortsatt vård, stöd, information och rehabilitering. I när samarbete med patient och närstående Utveckla arbetssättet för stöd och information med respekt för individens kunskap och erfarenheter. Patient/vårdtagare och närståendes upplevelser av att använda strokevården är en viktig resurs för att utveckla stöd i hela vårdkedjan. Möjlighet att välja mellan olika rehabiliteringsmetoder Understödd hemgång från alla strokeenheter. Multidisciplinärt rehabteam. Rehabilitering. Läkarkontakt för strokeuppföljning
34 Med stöd av Kunskap Nöjdhet Delaktighet Strokeutbildning och samverkansutbildning för att öka strokekompetensen genom hela strokevårdkedjan. Patientutbildning med patient/vårdtagare som utbildare. Patient/vårdtagare och närståendes erfarenheter och upplevelser av strokevården är en stor kunskapskälla. Att tillvarata individens kunskap om sin sjukdom och situation ger bästa förutsättningar för vårdplanering, information och stöd. Forskning och FoU-arbeten tas tillvara. Patient/vårdtagare och närståendes upplevelser av vård, information, stöd och behandling är viktig fakta för att förstå hur en väl fungerande strokevårdkedja bör fungera. Patient/vårdtagare, närstående och personals nöjdhet är ett viktigt mått för att förstå hur verksamheten bedrivs och för att utvärdera projektet. Patient/vårdtagare delaktighet är prioriterad. Att se det som en viktig resurs är mer ett förhållningssätt än aktivitet. Delaktighet ska möjliggöras på flera nivåer och områden såsom i den direkta vården men också i att utveckla hela vårdkedjan. Delaktighet är en förutsättning för kommunikation på individens villkor. Vårdplanering, information och stöd genomförs med största möjliga delaktighet från patient/vårdtagare och närstående.
35 När och hur ställer vi frågan? Och på vems villkor? Hur fungerar vården för dig? Varför fråga? Genom att förstå de sammanhang och betydelser som patientens erfarenheter och synpunkter beskriver kan vården bättre utforma tjänster att möta behov och efterfrågan Utförare Användare Interaktioner
36 Behandlingsrummet För mig eller för verksamheten?
37 Om de bara visste hur mycket vi hör och ser
38 Information! För vem?
39 Vem har förstått Jag som gett informationen Eller jag som fått den?
40 Vad skapar trygghet? Vad skapar otrygghet?
41 Varför Varför Varför Varför Varför + Fråga patienterna Låt dem vara med och ta fram informationsmaterialet
42 1. Vad vill ni förankra? (Mål) 2. Vilka ni vill nå? (Målgrupp) 3. Vem ansvarar? (Sändare) 4. Vad skall sägas? (Budskap) 5. Hur nå fram? (Kanal) 6. När (Datum) 1. Informera om målbeskrivning så att alla medarbetare blir delaktiga 2. Alla medarbetare inom strokerehabilitering och korttidsboende 3. Agneta Patriksson rehabiliteringen, Mikael Bengtsson för sjuksköterskor och undersköterskor på korttidsboendet 4. Målbilden och hemuppgifter 5. APT och skriftlig dokumentation via e-post till alla medarbetare 6. Måndagen den 8 december 2014
43 Förankringsplan Dags att jobba! Vad behöver förankras? Vilka behöver vi nå? Vem ansvara? Vad ska sägas? Hur når vi fram? 5 När?
44 Fråga patienter individer hur det fungerar Vilka tillfällen har du känt dig trygg? När har du varit otrygg? Berätta för mig hur du har förstått din sjukdom och hur den rehabilitering du har fungerar Vad är det viktigaste för dig just nu? Dags att jobba! 5 Vi gör observationer
Vad vården gör för individen och inte vad den är!
Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning
JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning Projektplan Jämlik strokevård - sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning Inledning Årligen drabbas cirka
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA OMRÅDET OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merFörbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?
Förbättringskunskap 3 frågor som visar vägen - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa? Workshop E9-F9 Maria Johansson och Kicki Malmsten Utvecklingsledare
Läs merStartskott för Skaraborg
jämlik strokevård Sammanhållen vård, stöd, information och rehabilitering Nyhetsbrev Nr 1, Januari 2015 Lärandeseminarium 1 Skaraborg Startskott för Skaraborg Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det är en stor skillnad från tidigare utvecklingsprojekt vi varit med i det här är mycket mer konkret.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA-OMRÅDET NOVEMBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merBättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -
Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår
Läs merTriangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.
Enhet C reviderar enhet A Enhet A reviderar enhet B Revisionsteam möter ledning och verksamhetsteam och med ett framtaget kunskapsunderlag sker en utvärdering i dialog, reflektion och lärande Återkoppling
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merMäta med Senior alert. Kicki Malmsten
Mäta med Senior alert Kicki Malmsten Utvecklingsledare l Senior alert Vi gör det för Lillys skull - Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen -Vi gör förebyggande
Läs mersom förbättrar vård och kvalitet
8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.
Läs merStroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling
Stroke vårdkedja Före stroke Stroke Uppföljning Aktivt liv Hereditet Riskfaktorer Primärprofylax Strokeenhets behandling Rehabilitering Sekundärprofylax Det finns skillnader Riksstroke 2013 20 av 100 följts
Läs merAtt omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013
Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merMått och mätning. Varför behöver vi mäta?
Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa
Läs merKvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset
Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merVarför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04
Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merPå gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en
Läs merFörbättringskunskap. 16 september 2015. www.skane.se/kvalitetsutveckling
Förbättringskunskap 16 september 2015 www.skane.se/kvalitetsutveckling Se på din verksamhet med andra ögon W. Edwards Deming Gjorde kvalitet till en ledarskapsfråga Fick stor betydelse för utvecklingen
Läs merPatientlag
Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när?
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL 26/1 2017 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Överenskommelsen 2013
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013 Vision Esther Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Esther: Vet vart
Läs merKunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04
Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga
Läs merVarför införs en patientlag?
1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med
Läs merAllvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man
arbetsblad 1. Risk- och sannolikhetsanalys Delprocess risker Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa kvinna man kvinna man kvinna man Skala för bedömning av allvarlighetsgrad: 1. Mindre, 2. Måttlig, 3. Betydande,
Läs merStöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vi vill bygga ett hus. Ett hus fyllt av God Vård Vi börjar från grunden En Värdegrund svarar på: Vad tror
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merTime Cares tjänsteerbjudande
Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett
Läs merPatientsäkerhet september Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne
Patientsäkerhet september 2017 Enheten för strategisk kvalitetsutveckling Region Skåne www.kvalitetsutveckling.se VÄRDET Värdet skapas i verksamheten VÄRDET Värdet skapas i verksamheten Edward Demings
Läs merPatientlagen 2014:821
Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också
Läs merU t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Läs merUnderstödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11
Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården
Läs merTriangelrevisioner Strokevård
Triangelrevisioner Strokevård VGR 2012, 2014, 2016 30 genomförda 2016-17 28 intresserade genomföra 2018 Claes Gustafsson Nationell projektledare Triangelrevision i kunskapsstyrning Patienten Triangelrevision
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Bättre liv för sjuka äldre Ett nytt arbetssätt - Förebyggande - Evidensbaserat - Strukturerat - Kunskap om resultat
Läs merSunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet
Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad
Läs merVälkomna! Bild från Trollhättan???
Bild från Trollhättan??? Välkomna! Maria Johansson, Senior alert, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Elisabeth Bergdahl, Utvecklingsledare, Fyrbodals kommunalförbund Agneta Hjelm Persäng, Högskolan
Läs merPatientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merPatientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.
Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga
Läs merPatientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling
Patientlagen 2015-11-05 Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar det viktigaste som rör patienten
Läs merVälkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna
Välkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna Vad händer idag? 9.00 Omvärldskoll Teampresentationer Kreativt tänkande 12:00 Lunch PGSA Kultur av ständiga förbättringar 16:00 Avslutning Lärandemål
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merFlytta fokus! På alla nivåer! De som utför vården De som använder vården I SAMRÅD. Vi ska starta en ny verksamhet Vi ska förbättra vår verksamhet
Flytta fokus! Att utveckla vården genom att flytta fokus från VAD man gör till HUR man gör det. (Hur det blir gjort) Detta med hjälp av patienters och personals erfarenheter och upplevelser. De som utför
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Läs merVERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk
Hörsel Syn Tolk VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 Våra fem servicelöften 1. Det är lätt att få kontakt med oss. Vår information är korrekt och lätt att förstå. 2. Våra väntrum erbjuder möjlighet till personlig
Läs merPatientlagen Josefin Leijon och Sofie Tängman
Patientlagen 2015-11-17 Josefin Leijon och Sofie Tängman josefin.leijon@vll.se sofie.tangman@vll.se Patientlagen Gäller sedan 1 januari 2015. Lagen reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Samlar
Läs merFörsta mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?
Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det
Läs merAttendo presenterar branschens första kvalitetsbokslut
Attendo presenterar branschens första kvalitetsbokslut Pressmöte 29 maj, 2012 2 Värderingar en central del i Attendo - Omsorg på ditt sätt Kompetens Engagemang Hjälpsamhet 3 Attendos vision Att stärka
Läs merAtt mäta för att lära - syfte, mål och mått
tt mäta för att lära - syfte, mål och mått Enheten för strategisk kvalitetsutveckling www.skane.se/kvalitetsutveckling rofessionell kunskap Ämneskunskap ersonliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap
Läs merVad är nytt? Ny patientlag 1 januari Tillgänglighet. Information i patientmötet. Målet för hälso- och sjukvården i Sverige
Målet för hälso- och sjukvården i Sverige Ny patientlag från 1 januari 2015 Vad är nytt? Anne Haglund Olmarker, chefläkare Maria Hansson, sjukhusjurist God hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merTänk på något som du lyckats med som du är stolt över
Förbättringskunskap Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över SOSFS 2011:9 (2005:12) - God vård Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Professionell
Läs merDialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart
Läs merDe ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...
De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )
Läs merInför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?
Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser
Läs merKurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem
Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En
Läs merGod kommunikation mellan patient och personal
God kommunikation mellan patient och personal God och säker vård förutsätter god kommunikation mellan patient, närstående och vårdpersonal Agenda/Handbok Del 1 personal Grundläggande för bättre kommunikation
Läs merVårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU
Läs merVanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.
Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir
Läs merDIVISION Landstingsdirektörens stab
Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner
Läs merVälkommen jag heter inte Göran Wallo. 2009-02-23 Chefens roll /förbättringssarbete division Service BILD 1
Välkommen jag heter inte Göran Wallo 2009-02-23 Chefens roll /förbättringssarbete division Service BILD 1 Division Service 400 medarbetare 5 verksamhetschefer 23 enhetschefer Omsätter 1 miljard Alla sjukhusorter
Läs merStrategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten
Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten Värdeväxlaren guidar ledning och strategiskt förändringsarbete Mission Rikta Beskriva Prioritera Förändra Mäta. management M. M.
Läs merFÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND
FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND INLEDNING... 4 PATIENTEN FÖRST... 9 RESPEKT FÖR INDIVIDEN... 13 UNDVIK SLÖSERI... 17 SAMHÄLLSANSVAR... 19 FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN INNEHÅLL 3 INLEDNING. Idag har
Läs merBeteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD
BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av SocialKOLA 2014-06-13 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för SocialKOLA i Västernorrland (Socialchefer eller motsvarande från länets
Läs merFörbättringskunskap i Landstinget Kronoberg
Förbättringskunskap i Landstinget Kronoberg Den som slutar att förbättras slutar att vara bra. Utvecklingsavdelningen är en viktig motor i landstingets kunskapsstyrning och verksamhetsutveckling. Vi kan
Läs merPREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete
PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merImplementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram
Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Syfte Att förbättra STROKE - sjukvården inom prehospital- och akut strokesjukvård för alla patienter
Läs merVad ska en coach kunna?
Vad ska en coach kunna? Coacherna ska skapa förutsättningar för: ett kund- och patientorienterat arbetssätt ett livslångt lärande en hållbar utveckling delaktighet och samverkan ständiga förbättringar
Läs merMänniskan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är
Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först
Läs merVälkommen på workshop om patientkontrakt
Välkommen på workshop om patientkontrakt Magdalena Fritzon Sofia Persson Samtal i grupper Presentation Samtal om förväntningar / önskemål på workshopen (ange enhet via Infoga sidfot) 1 Agenda Vad och varför
Läs merSpår A Uppföljning av insatser Del 1. Fredrik Lindencrona, Zophia Mellgren & Catrin Hägerholm
Spår A 13.00-13.45 Uppföljning av insatser Del 1 Fredrik Lindencrona, Zophia Mellgren & Catrin Hägerholm Hur har vi tänkt lägga upp det? PASS 1. 13.00-13.45 Presentationer Introduktion Utvärderingsmetodik
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merVårdprevention Lätt att göra rätt
Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall
Läs merAPL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,
Läs merI huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Läs merInsatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merPatientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan
Patientmiljarden Patientkontrakt och handlingsplan Landstingsstyrelsen 21 mars 2018 Anette Aronsson & Ragnhild Holmberg Patientmiljarden 2018 Överenskommelsens två utvecklingsområden Förstärkt vårdgaranti
Läs merSenior alert och palliativ vård
Senior alert och palliativ vård 2017-03-14 Anna Trinks Registerhållare, Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Om Senior alert Stödja och utveckla vårdprevention Ett processregister online Blev ett
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merDet ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala
Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala PRIO & Det ska inte handla om tur Kvalitetsregister och brukarmedverkan på olika nivåer
Läs merWebbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar
Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merProcessorientering och Processledning
Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merTrygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven
Läs mer