Projektträdet. En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering

Transkript

1 Projektträdet En effektiv processutbildning om mångfald och diskriminering

2 Projektträdet genomförs under en hel dag, som en utbildning och workshop för att upptäcka, diskutera och förebygga diskriminering i projekt och för att möjliggöra nyttiggörande av den kreativa kraften i olikhet och mångfald. Projektträdet används för att komma igång med och utveckla ett meningsfullt arbete för jämlikhet, likabehandling, mångfald, och mot diskriminering, trakasserier och mobbning. Syftet är att diskutera underliggande attityder och värderingar för att medvetandegöra dem och komma fram till åtgärder som bidrar till mål och visioner. Projektträdet genomförs helst med en grupp från ett och samma projekt, och med projektledaren som en av deltagarna. Projektträdet kan också genomföras med deltagare från olika projekt inom en verksamhet. Problemet med det senare är att det kan uppstå oklarheter om vem som ansvarar för att ta hand om resultatet och genomföra förbättringarna. Metoden Projektträdet är framtagen vid ProcessIT i samarbete med Plan Sju kommunikation AB och Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten. Projektträdet bygger på Växthuset, en modell som Diskrimineringsombudsmannen, DO, tog fram 2009 för arbetsplatser. Projektträdet passar för projektorganisationer medan Växthuset passar för fysiska arbetsplatser. Projektträdet fungerar som inspiration och ögonöppnare. Workshopen kan också blåsa liv i redan påbörjat arbete för mångfald och mot diskriminering. För att genomföra Projektträdet krävs en processledare med god kunskap om teori och diskriminering i alla dess former. Processledaren ska också klara av att skapa en atmosfär där deltagarna vågar diskutera även känsliga frågor. Däremot är det inte nödvändigt att processledaren känner till projektens verksamhetsområden. Processledaren leder processen i gruppen så att konstruktiva diskussioner främjas och arbetet går framåt. Det krävs en förmåga att lyssna neutralt och fånga upp det deltagarna säger, och att låta alla deltagare ta plats. Projektträdet kräver grundkunskap och reflektion om diskrimineringsgrunderna i lagen, och om och kritik. Därför inleds utbildningsdagen med ett utbildningspass som bygger på föredrag varvat med dialog och självreflektion.

3 Workshopen steg för steg Totalt antal deltagare Max 30 personer. Deltagarna delas upp i mindre grupper om 5-7 personer. Utrustning 1. Projektträdet 2. Symbollappar 3. Fråge- och anteckningsblad Projektträdet Seminarium Spontan diskussion Kön Kön Rutiner Rutiner Rutiner Rutiner Sexuell läggning Sexuell läggning Sexuell läggning Sexuell läggning könsuttryck könsuttryck könsuttryck könsuttryck Ålder Ålder Ålder Ålder könsuttryck könsuttryck könsuttryck könsuttryck Barn och jobb Barn och jobb Barn och jobb Barn och jobb Uppgift 1. Jargong Rutiner Rutiner Rutiner Rutiner Diskutera i grupp: Föräldraskap Föräldraskap Föräldraskap Föräldraskap Fysiska hinder Fysiska hinder Fysiska hinder Fysiska hinder Symbollappar Bemanning Bemanning Bemanning B Rutiner Rutiner Rutiner Rutiner Bemanning Bemanning Bemanning Bemanning Sexuell läggning Sexuell läggning Sexuell läggning Sexuell läggning Utbildning Bemanning Bemanning Bemanning Bemanning Rutiner Rutiner Rutiner Rutiner könsuttryck könsuttryck könsuttryck könsuttryck Barn och jobb Barn och jobb Barn och jobb Barn och jobb Ålder Ålder Ålder Ålder Finns det jargong som hindrar öppen dialog och kreativitet? I vilka situationer och vid vilken typ av möten kan det förekomma nedsättande eller negativ jargong som har samband med: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Religion eller annan Sexuell läggning Ålder Anteckna: varför satte ni symbolerna Uppgift 2. Hinder Diskutera i grupp: 2 A: Fysiska hinder I vilka situationer kan det finnas fysiska hinder som begränsar möjligheterna för personer? 2 B: Kommunikation omfattar skriftlig, muntlig och digital kommunikation. I vilka situationer och vid vilken typ av möten kan det finnas informations- eller kommunikationshinder som begränsar möjligheterna för personer som har samband med: 1 Anteckna: varför satte ni symbolerna Uppgift 3. Diskutera i grupp: I vilka situationer kan det finnas tysta överenskommelser ( det här berör inte oss, det är inget vi behöver tala om... )? Finns det er kring familjebildning, kläder, uppförandekoder? Vem får representera utåt? Var/när kan det finnas en given, tolkningsföreträde, en underförstådd förväntan som har samband med: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Religion eller annan Sexuell läggning 2 Projektmöte Fika och mingel Offentlighet SMF Ledningsmöte Universitet Föräldraskap Föräldraskap Föräldraskap Föräldraskap Fråge- och anteckningsblad Extern kommunikation Basindustri Arbetsmöte Ålder Anteckna: varför satte ni symbolerna Grupperna får börja med att bekanta sig med projektträdet och fundera på om de vill ta bort eller lägga till några benämningar på löven. Finns det arenor för möten och samarbeten i projektet som de saknar? Det finns möjlighet att klistra ord i tomma löv och/eller klistra över tryckta ord. Sedan får de bekanta sig med symbollapparna som de ska använda under övningen. Symbollapparna har olika färger och symboler och representerar olika diskrimineringsgrunder och uppgifter. Varje uppgift presenteras av processledaren och grupperna får en viss tid på sig att arbeta med den. 3

4 Uppgift 1: Jargong Finns det jargong som hindrar idéflöde och innovation? I vilka situationer och vid vilken typ av möten kan det förekomma nedsättande eller negativ jargong? annan, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, profession. Den som har varit med på det utbildningspass som föregår workshopen känner igen alla diskrimineringsgrunderna utom profession. Denna grund kom till i arbetet med Projektträdet för att adressera eventuell hierarki i akademisk miljö samt i samarbetet mellan akademi och industri. Deltagarna diskuterar sinsemellan i sina grupper vilka symbollappar de vill sätta var. Det krävs inte konsensus. Det räcker att en person vill ha en symbollapp i ett av löven. Någon eller några från gruppen går fram och klistrar lapparna i rätt löv. Gruppen för minnesanteckningar på sina fråge- och anteckningsblad: Varför satte ni symbolerna Uppgift 2: Hinder 2 A: Fysiska hinder. I vilka situationer och vid vilken typ av möten kan det finnas fysiska hinder som begränsar möjligheterna för personer? Symbollappar: funktionshinder. 2 B:. Kommunikation omfattar skriftlig, muntlig och digital kommunikation. I vilka situationer och vid vilken typ av möten kan det finnas informationseller kommunikationshinder som begränsar möjligheterna för personer? Symbollappar: etnisk tillhörighet, funktionshinder, profession. Uppgift 3: Tystnadskultur / I vilka situationer kan det finnas tysta överenskommelser ( det här berör inte oss, det är inget vi behöver tala om... )? Finns det er kring familjebildning, kläder, uppförandekoder? Vem får representera utåt? Var/när kan det finnas en given, tolkningsföreträde, en underförstådd förväntan. annan, sexuell läggning, profession. Uppgift 4. Rutiner I vilka situationer kan det finnas rutiner, skrivna och oskrivna regler, som riskerar att missgynna personer? Symbollappar: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan. Uppgift 5. Barn och jobb I vilka situationer kan det vara svårt att vara föräldraledig? Eller att förena barn och jobb? Symbollappar: föräldraskap. Uppgift 6: Bemanning Är bemanningen optimal för att gynna idéflöde och innovation? I vilka situationer kan det förekomma begränsningar i samband med bemanning av projekt? annan, funktionshinder, sexuell läggning, ålder. Summering 7. Finns det mönster? Grupperna får nu analysera den bild som vuxit fram i takt med att de alla klistrat lappar på samma projektträd. De analyserar i grupp och plenum; vad är det vi ser? Vad kan ligga bakom symbolernas placering? Är det särskilt många av vissa symbollappar? Saknas några symbollappar helt på projektträdet? Vilka löv har flest? Finns det tomma löv? Grupperna dokumenterar sin diskussion. Summering 8. Åtgärder Hur ska förändringsarbetet starta? Vem ska vara ansvarig för åtgärderna? Hur ska vi kunna veta att åtgärderna ger resultat? Deltagarna får i sina grupper komma fram till minst en konkret åtgärd för varje diskrimineringsgrund som kan genomföras för att arbetsprocesser och metoder ska förändras. Vad behöver göras när det gäller: kön, könsidentitet eller annan, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, profession, föräldraskap? Beroende på hur gruppen är sammansatt strävar processledaren efter att komma så långt som möjligt i konkretiseringsgrad. Om det redan finns åtgärdsplaner från projektledningen kan grupperna jämföra dessa med sina egna åtgärder. Vilka åtgärder saknas? Vad vill de skicka vidare från sina analyser? Om det inte finns åtgärdsplan får grupperna börja sammanställa en sådan utifrån sina åtgärdsförslag. Vad behöver göras? Hur ska det göras? Vem ansvarar för att det blir gjort?

5 plansju.se Boka utbildning: Plan Sju kommunikation tel (vx)