Plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidsområdets förskolor

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidsområdets förskolor Pedagogiskt område Norr enhet Läsåret 2018/2019 0

2 Innehållsförteckning Inledning s.2 Visioner och mål s.2 Förankring av plan s.3 Definitioner s.3 Vem/vilka är ansvariga för planen? s.4 Utvärdering s.4 Främjande arbete s.5 Kartläggning och nulägesanalys s.6 Förebyggande arbetet s.7 Rutiner för akuta situationer s.9 1

3 Inledning Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Förskolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen, 2008:567) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap.8 skollagen, 2010:800). Det ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet är den viktigaste delen för att motverka alla former av kränkande behandling. Så som vi vuxna uppträder och är mot varandra avspeglar sig hos barnen. Det gäller också att aktivt arbeta för att stärka barnen och stödja dem så att de kan och vågar ta ställning mot kränkande behandling av olika slag. Planen revideras och utvärderas årligen och resultat utav genomförda kartläggningar och nulägesbeskrivningar skrivs in. Visioner och mål Vid våra förskolor strävar vi efter att ha ett öppet klimat samt arbeta efter att främja en lyssnande pedagogik där vi lyssnar inkännande och ger återkoppling på det som berättas. Klimatet ska vara öppet och tillåtande, det ska vara självklart för de som vistas i vår verksamhet att lyfta funderingar och komma med konstruktiv kritik. 2

4 Målet är att inga former av kränkande behandling ska förekomma i vår verksamhet. (Skolverkets allmänna råd, 2012) Förankring av planen Likabehandlingsplanen presenteras och förankras: För all personal återkommande varje år på arbetsplatsträff när resultaten från kartläggning är klar. Vid nyanställning av personal, både skriftligt och muntligt. Pedagogerna ansvarar för att informera föräldrarna och nya kollegor om likabehandlingsplanen.. Planen publiceras på unikum. Definitioner Med diskriminering menas att ett barn missgynnas i förhållande till andra på grund av något av följande: Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionsnedsättning Könsidentitet eller könsuttryck Ålder Kön Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och kan utvecklas. Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna ovan. Med kränkande behandling menas att det är ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon av de ovanstående grunderna. Exempel på trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (att bli hotad eller utsatt för nedsättande ord) Psykosociala (att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) 3

5 Text och bildburna (klotter, brev, lappar m.m.) Med mobbning menas att det är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Vem/vilka är ansvariga för planen? Förskolechef har det övergripande ansvaret för att skriva fram likabehandlingsplanen samt verka för att den följs upp och utvärderas. Förskolechef ska också se till att all personal arbetar i enlighet med likabehandlingsplanen och att kränkning och diskriminering inte sker. Arbetslaget utser en pedagog som ansvarar för att delta i framskrivandet samt uppföljning och utvärdering utav likabehandlingsplanen. De har också ansvar för att kartläggningar och nulägesanalyser genomförs. Arbetslagets kanske allra viktigaste uppgift är dock att hela tiden arbeta för att stimulera barns samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Utvärdering Planerna ska utvärderas årligen i april och efter det revideras. Det vi ska titta extra noga på är hur väl vi lyckats implementera planen bland barn, vårdnadshavare och pedagoger. De resultat och de ev. åtgärder man kom fram till i sin kartläggning och nulägesanalys ska också utvärderas. 4

6 Främjande arbete Här identifierar och stärker vi de positiva förutsättningarna för likabehandlingsarbetet som genomförs i verksamheten utifrån diskrimineringsgrunderna. Etnicitet Vi arbetar medvetet för att stötta de olika modersmål som förekommer. Samarbetet med hemspråksläraren sker tillsammans med andra barn från barngruppen. Vi leker och kommunicerar på andra språk än svenska vid till exempel inräkningar. Vi utmanar också barnen att gissa vad vissa ord kan heta på ett annat valt språk. Religion och annan trosuppfattning Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Vi skall vara öppna för olikheter, utan att vara accepterande för förtryck eller annat som strider mot vår värdegrund pga. kultur/tradition. Vi ska vara aktiva medsökande med barnen om olika religioner. Sexuell läggning/könsidentitet eller könsuttryck Vid olika uppkommande frågor och situationer intar vi ett normkritiskt perspektiv där vi tar ansvar att förmedla den gemensamma värdegrund som vårt samhälle vilar på. Detta kan exempelvis vara att vi som pedagoger i verksamheten stöttar och bemöter varje barn på ett positivt sätt inför övriga barn, oavsett uttryck och läggning. Att medvetet besvara barns frågor på ett rättvist sätt utan att lägga in egna värderingar som till exempel olika familjebindningar, adoption, insemineringar med mera. Funktionsnedsättning Vi planerar och organiserar verksamheten så att alla barn i så stor utsträckning som möjligt inte utsätts för situationer de inte klarar av. 5

7 Ålder Kön Vi planerar och organiserar verksamheten så att alla barn i så stor utsträckning som möjligt kan följa med på exempelvis utflykter. Vi anpassar och gör förändringar i vår miljö där alla barn i gruppen ska få möjlighet att välja vad man vill göra. Vi arbetar medvetet med att ha en grundläggande inställning till att alla barn kan om de bara får de rätta förutsättningarna Vi arbetar för att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vi försöker tänka på vad vi erbjuder för material och hur dessa material har fördelats i de olika rummen. Vi bemöter barnens önskemål och intressen utifrån ett genusneutralt perspektiv. Kränkande behandling Vi för fortlöpande dialoger gällande normer och värden med barnen såväl i de fasta rutinerna som vid tillfällen som uppstår. Vi lyssnar på barnen och tar det som de säger på allvar samt ger en återkoppling på det som de eftersöker. Vid konflikter låter vi alla berörda barn få sin röst hörd. Kartläggning och nulägesanalys (Här redovisas den kartläggning som gjorts på den egna förskolan.) S37 Sammanställning av Furulidsområdet likabehandlingsarbete 2017/18 Etnicitet/Religion och annan trosuppfattning Vi ser ett behov av att öka kunskapen om barn med utländsk bakgrund, vi upplever att vi behöver prioritera samtalen om det som ligger utanför vår erfarenhet. Det är sällan som barnen frågar eller funderar över olika etniska tillhörigheter, religioner eller annan trosuppfattning. Sexuell läggning/könsidentitet eller könsuttryck Barnen kan ibland ställa frågor om exempelvis två mammor kan gifta sig med varandra. Barnen kan också i sina samtal med varandra nämna att man är i kär i någon på förskolan. Här förekommer det att man nämner någon med samma kön. 6

8 Funktionsnedsättning Vi kan i viss mån uppleva att några av barnen inte fullt ut får de rätta förutsättningarna att fungera fullt ut i gruppen. Ålder Förekommer att vi pedagoger ibland kan uttrycka oss om att åldern spelar en viss roll för våra beslut. Material bortplockas för att undvika Kaos Vi ser också att barnen själva utesluter vissa barn där de till och med säger att du är för liten för att vara med: Kön Efter att vi observerat våra barn och rum på förskolan kunde vi se att det finns utrymmen som bör ses över då man överlag har sett att övervägande flickor eller pojkar valt att utföra sin aktivitet där. (Ex dockvrå och lekhall) Kränkande behandling Har uppmärksammats att barnen använder ett tråkigt språk till varandra där jargongen kan upplevas som nedsättande eller respektlöst. Vi kan också se att det finns en hierarki bland vissa barn där återkommande konflikter uppstår. Konflikterna uppstår ofta i oövervakade situationer som till exempel i lekhallen men även ute på gården. Förebyggande arbetet 2 Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. Lag (2016:828). 3 Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. (Här skriver vi ner de mål och åtgärder som ska avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som vi kan se utifrån vår kartläggning) Föregående års arbete Varje arbetslag har i det systematiska arbetet samtalat och ringat in förståelsen för de sju olika diskrimineringsgrunderna utifrån följande: 7

9 I framtiden ska inga vuxna säga I framtiden vill vi att kvinnor/män Vi vill att dagens barn växer upp och Vi vill att barnen är/blir I förskoleområdets genomförandeplan (SKA) finns diskrimineringsgrunderna kopplade till varje målområde för att uppnå en systematik i arbetet mot kränkningar och diskriminering. Områden som berörs i kartläggningen I kartläggningen har kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder medtagits. Hur involveras barnen i kartläggningen? Barnen involveras i kartläggningen på förskolan genom samtal och intervjuer. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen är delaktig i att analysera resultatet av intervjuer, samtal och observationer av verksamheten. Resultat och analys Genom att sammanställa allt underlag görs sedan en analys för att ta fram vilka förebyggande åtgärder som ska ligga till grund för arbetet kommande år. Även utvärdering av föregående års förebyggande åtgärder och mål är underlag för nästa likabehandlingsplan. Detta arbeta dokumenteras i planen på varje förskola. Vi arbetar med följande punkter: Mål Åtgärder Genomförande Utvärdering Ansvariga på enskilda förskolan 8

10 Rutiner för akuta situationer Policy På Furulidsområdets förskolor råder nolltolerans mot kränkningar, trakasserier och diskriminering. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Närvarande och deltagande pedagoger både inne och ute som är aktiva med barnen men som även lyssnar för att upptäcka eventuella kränkningar och trakasserier. Vi har ett gemensamt uppdrag för allas barn. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Förskolechef och pedagoger Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När det genom ett barn, förälder eller pedagog kommer fram att det har förekommit kränkningar dokumenterar pedagogerna händelsen. Vi utreder händelsen genom samtal och observationer. Vi informerar alltid båda parternas vårdnadshavare utan att bryta sekretessen. Vi skriver en handlingsplan beroende på ärendets karaktär. Förskolechef ska alltid informeras Förskolechef skickar incidentrapport till huvudman. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När det genom ett barn, vårdnadshavare eller pedagog kommer fram att det förekommit kränkningar dokumenterar förskolechefen händelsen. Förskolechefen utreder händelsen genom samtal och handlingsplan skrivs. Förskolechefen informerar vårdnadshavare och ansvarar också för uppföljningen Förskolechefen skickar incidentrapport till huvudman. Rutiner för uppföljning Datum för uppföljning bestäms i samband med att händelsen utreds och en handlingsplan skrivs. Vid kränkning barn barn ansvarar pedagogerna för uppföljning. Förskolechef närvarar vid behov. Vid kränkning vuxen barn ansvarar förskolechefen för uppföljning. Rutiner för dokumentation 9

11 Dokumentation påbörjas när förskolan får kännedom om händelsen. Dokumentationen förvaras inlåst. Pedagogerna ansvarar för dokumentationen vid kränkning barn barn. Förskolechef vid kränkning vuxen barn. Ansvarförhållande 1. Den person som får kännedom om kränkningen ansvarar för att processen sätts igång. 2. Arbetslaget informerar förskolechef. 3. Arbetslaget informerar vårdnadshavarna (Arbetslaget utser vem som skall informera) 4. Arbetslaget upprättar en handlingsplan. 5. Arbetslaget ser till att dokumentationen dateras och arkiveras. (När det gäller kränkningar vuxen barn ansvarar förskolechefen för de olika stegen 3-5) 6. Förskolechefen skickar incidentrapport till huvudman. 10