Norrlandstingens regionförbund

Transkript

1 Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion Om riktlinjeområdet Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta neurologiska symtom. I Sverige insjuknar varje år cirka personer i stroke Antalet kvinnor som insjuknar i stroke är något lägre än antalet män, 270 jämfört med 292 per invånare år Antalet insjuknade minskade dock hos båda könen under perioden Stroke drabbar ofta äldre (medelåldern vid insjuknandet är cirka 75 år), men en femtedel drabbar personer under 65 år. I Sverige är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken. Globalt är stroke den näst vanligaste orsaken till död och funktionsnedsättning (Socialstyrelsen 2017). Bakgrund Riktlinjerna ersätter de tidigare riktlinjerna för stroke som publicerades De nya riktlinjerna har ett tydligare styr-och ledningsperspektiv och fokuserar på de frågor där behovet av stöd och styrning bedöms som störst. Riktlinjerna gäller primärprevention, insatser i det akuta skedet, diagnostik, akut behandling och omhändertagande, rehabilitering i tidig och sen fas samt uppföljning och sekundärprevention. Riktlinjerna omfattar totalt 110 rekommendationer varav 25 är centrala, dvs. de som Socialstyrelsen bedömer ha störst betydelse för hälso- och sjukvårdens ekonomi och organisation. Analys Konsekvenserna av att tillämpa riktlinjerna vid stroke har granskats i förhållande till praxis och aktuellt läge i Norrlandstingen. Analyserna har genomförts av arbetsgrupper i respektive län. I arbetsgrupperna har personer med olika professioner och från olika verksamheter i strokekedjan ingått. Arbetsgruppernas analyser ligger till grund för denna sammanfattning som dels fokuserar på gemensamma problemområden dels olikheter i regionen i relation till de rekommendationer som socialstyrelsen bedömer som centrala och prioriterar högst, d.v.s. prioritet 1-3 (bör) En detaljerad analys med resursbehov och kostnadsberäkningar har genomförts av respektive arbetsgrupp. Dessa analyser redovisas till respektive landstings-/regionledning. 1

2 Insatser och behandling i akut skede Trombektomi erbjuda trombektomi med stent-retriever till personer med akut ischemisk stroke med ocklusion av hjärnans främre stora kärl (prioritet 1). använda datortomografi-angiografi i direkt anslutning till undersökning med datortomografi i syfte att identifiera ocklusion av hjärnans främre stora kärl hos personer med misstänkt akut ischemisk stroke där trombektomi kan vara aktuellt (prioritet 1). Patienter från hela norra regionen transporteras till NUS för trombektomi. Arbetsgrupperna identifierar ett stort GAP eftersom åtgärdens framgång är beroende av tid. Förutom avståndet till NUS har många patienter långa transportsträckor till sjukhus på hemorten för att få en första bedömning. Den sammantagna tiden för detta påverkar förutsättningarna för att patienterna ska genomgå trombektomi med gott resultat. Dessutom påverkas möjligheterna till transport av aktuellt väderförhållande. Diskussioner förs i regionen om att inom ramen för ett projekt att även starta trombektomiverksamhet i Sundsvall och Östersund, jämfört mot att samla hela regionens patienter i Umeå. Där är framförallt önskan om kort tid till intervention som står mot bedömningen om det finns tillräckligt många patienter för att uppnå och upprätthålla adekvat kompetens på mer än en plats i regionen. Det som också diskuteras är vad som är bäst för den enskilda patienten lokalt jämfört med patientgruppen i hela regionen. Norrbotten kommer fortsättningsvis att transportera sina patienter till Umeå. För att identifiera patienter som kan vara aktuella för trombektomi i Region Norrbotten planeras att införa datortomografi med kontrast ( DT-angio / Stroke-angio ) på alla sjukhus i länet. Även arbetsgruppen i Jämtland/Härjedalen ser ett behov av utökade DT undersökningar alternativt MR. Direktinläggning på strokeenhet erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1) Jämtland/Härjedalen och delar av Norrbotten Processbeskrivning och rutiner finns. Personal- och vårdplatsbrist samt förändringar i befintliga lokaler gör att riktlinjen inte kan uppfyllas. 2

3 Läkarbedömning till multisjuka erbjuda en läkarbedömning med ställningstagande till fortsatt vårdform vid eventuellt strokeinsjuknande till multisjuka personer inom hemsjukvård eller särskilt boende med stort omvårdnadsbehov och risk för att insjukna i stroke (prioritet 1). Arbetsgrupperna bedömer att det finns ett betydande gap med anledning av bristande tillgång till distriktsläkare. Bristande kontinuitet avseende ansvariga läkare i särskilt boende innebär svårigheter att skapa fungerande rutiner för arbetssättet Rehabilitering i tidig och sen fas För att förhindra komplikationer och öka förutsättningarna för återhämtning är det viktigt att rehabiliteringsinsatser startar tidigt efter insjuknandet. Efter vård på strokeenhet har många patienter behov av fortsatt rehabilitering. erbjuda teambaserad rehabilitering i sluten vård till personer med måttlig till svår stroke som har stort kvarvarande rehabiliteringsbehov samt kvarstående omvårdnadsbehov, direkt efter vård på strokeenhet (prioritet 2) erbjuda tidig understödd utskrivning från sjukhus till hemmet, med fortsatt koordinerad rehabilitering från strokeenheten, till personer med lindrig till måttlig stroke (prioritet 3). Norrbotten Personal med lång erfarenhet inom stroke-rehabilitering och annan rehabilitering upplever att resurserna för rehabilitering i Norrbotten har stadigt krympt över åren. Arbetsgruppens uppfattning är idag att vårdplatserna är få, vårdtiderna är korta och patienter måste skrivas ut alltför tidigt utan att de kan erbjudas tidig understödd utskrivning. Dessutom minskade hemrehab i samband med kommunaliseringen av rehabiliteringspersonalen. I Norrbotten erbjuds inte tidig understödd hemgång i dagsläget. Ett projekt planeras på Kalix sjukhus med tidigt understödd utskrivning med stöd från strokeenhet Om ett sådant arbetssätt ska implementeras i hela länet bedömer arbetsgruppen att det blir kostnader initialt men över tid borde det enbart vara transportkostnader för personalen att ta sig hem till patienten som ökar jämfört med hur vården är organiserad idag. Västerbotten Patienter i Umeå och Lycksele stannar på strokeenhet för rehabilitering. Skellefteå har begränsad tillgång till specifika vårdplatser för den rekommenderade insatsen. I Skellefteå och Umeå fortsätter rehabilitering i hemmet via strokehemrehab. Neurorehab i Sävar kan erbjuda 5-dygns vård för personer i yrkesverksam ålder inom länet. Behov av utökade resurser och samarbete med sjukstugor/kommuner i Södra Lappland, dock krävs politiska beslut. Ett förslag på upplägg är lämnat till landstingsledningen. För att kunna samverka med och stötta sjukstugorna finns även behov av utökade resurser på Lycksele lasarett. 3

4 Västernorrland Arbetsgruppen har identifierat ett mindre gap avseende tidig understödd utskrivning med fortsatt koordinerad rehabilitering för patienter som vårdas på Sundsvalls sjukhus. Strokehemrehab är här relativt nystartad men täcker ännu inte behov för patienter som är bosatta i ytterområden i sjukhusets upptagningsområde. Ett stort GAP föreligger för övriga delar av regionen, då sådan verksamhet inte alls finns knuten till sjukhusen i Sollefteå och Örnsköldsvik. ADL-träning i hemmet erbjuda ADL-träning i hemmet efter utskrivning, till personer med nedsatt ADLförmåga efter stroke (prioritet 3). Västerbotten Strokehemrehabteamen i Umeå och Skellefteå arbetar tillsammans med hemtjänstpersonal, vilket är en förutsättning för ADL-träning i hemmet. Resurs för att erbjuda ADL- träning i hemmet saknas i södra Lappland. Kommunernas rehabpersonal har otillräckliga resurser för att träna patienter i hemmet. ADL-träning i vardagen ges med instruktion/handledning från rehabpersonal. Västernorrland Flera av länets kommuner gör bedömning av behovet och genomför delar av träningen, dock identifierar arbetsgruppen ett gap då finns behov av förbättringar inom området. Behandling vid afasi erbjuda intensiv språklig träning (minst 4 timmar i veckan) till personer som har afasi efter stroke (prioritet 3). erbjuda kommunikationspartnerträning för närstående till personer som har afasi efter stroke (prioritet 3). Insatserna erbjuds inte i den omfattning som beskrivs i rekommendationerna i något av länen. Arbetsgrupperna har identifierat ett mycket stort GAP när det gäller behandling vid afasi. För att uppfylla målen krävs omfattande utökning av logopedresurser i hela regionen. Samtalsstöd vid emotionella och psykiska reaktioner erbjuda samtalsstöd till personer med emotionella och psykiska reaktioner efter en stroke (prioritet 3). Arbetsgrupperna bedömer att situationen är relativt tillfredställande när det gäller kuratorstöd för inneliggande patienter. Dock finns ett stort gap när det gäller samtalsstöd till patienter efter utskrivning. Arbetsgruppen i Västerbotten bedömer att endast hälften av de patienter som har behov av samtalsstöd kan erbjudas det i dagsläget. För att kunna möta målet i rekommendationen finns behov av resurstillskott av kuratorer och psykologer i hela regionen 4

5 Behandling vid nedsatt kognitiv förmåga erbjuda träning i att använda kompensatoriska tekniker till personer med nedsatt minne efter stroke (prioritet 3). erbjuda träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan till personer med nedsatt problemlösningsförmåga och exekutiv förmåga efter stroke (prioritet 3). Arbetsgrupperna i Norrbotten och Västerbotten bedömer att målen i de nationella riktlinjerna för behandling av nedsatt kognitiv förmåga efter stroke inte uppnås. För att uppnå målen i bedöms att det finns behov av resursförstärkning av neuropsykologer och arbetsterapeuter. Uppgiftsspecifik träning erbjuda uppgiftsspecifik träning till personer med nedsatt motorik, gångförmåga eller ADL-förmåga efter stroke (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan erbjuda uppgiftsspecifik träning till personer med stroke mer än ett år efter insjuknandet (prioritet 4). Uppgiftsspecifik träning erbjuds med varierande omfattning i hela regionen. Dock identifieras ett tydligt gap när det gäller rehabilitering i sen fas (>1 år efter insjuknande) för patienter som inte är i arbetsförålder och de som har långt till närmaste sjukhus. Arbetsgrupperna pekar på resurstillskott av både dagrehabiliteringsplatser och slutenvårdsplatser. Strukturerad uppföljning erbjuda strukturerad uppföljning (där personal med rätt kompetens finns tillgänglig och där återbesökens innehåll och frekvens bestäms av patientens behov) i öppen vård till personer med stroke eller TIA (prioritet 2). I regionen erbjuds patienter generellt ett uppföljande återbesök till läkare och sjuksköterska antingen på sjukhus eller på vårdcentral. Dock saknas rutiner och resurser för att erbjuda en teambaserad strukturerad uppföljning. 5