Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Transkript

1 Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund, revisionsfråga och metod Granskningsresultat Målgruppen för granskningen Ansvarsfördelning mellan huvudmännen Vårdplanering och informationsöverföring Vårdinsatser Patientintervjuer Analys och bedömning...4

3 1 Sammanfattning Revisorerna i Landstinget Halland har tillsammans med revisorerna i kommunerna Laholm, Hylte, Halmstad, Falkenberg och Varberg genomfört en granskning kring målgruppen multisjuka kallad Äldre med omfattande vårdbehov Hallandsgemensam granskning. I samband med denna har en kompletterande granskning gjorts kring motsvarande målgrupp som inte har kommunal insats. Granskningen har genomförts via intervjuer av verksamhetschefer/läkare och sjuksköterskor i primärvården, samt via intervjuer av ett fåtal patienter ur målgruppen. Den genomförda granskningen visar att det endast är ett litet antal personer som tillhör gruppen multisjuka och som inte har insatser från kommunen. Det framkommer i denna granskning att de olikheter som finns i länet kring gränssnittet för ansvar mellan kommun och primärvård om hemsjukvård, påverkar förutsättningarna för vård till denna målgrupp. I Laholm bedöms att denna målgrupp har samma förutsättningar för vård som de som har kommunala insatser genom att ansvarsgränsen inte är baserad på om det ges kommunala insatser. För personer i Falkenberg, Varberg, Halmstad och Hylte kan det finnas svårigheter att lösa hälso- och sjukvårdsinsatserna på ett ändamålsenligt sätt eftersom gränssnittet baseras på om det finns kommunala insatser eller ej. I Halmstad och Hylte finns dock en lokal dialog som underlättar för att ge en bra vårdinsats trots ansvarsgränsen. Primärvårdens organisation och arbetssätt är inte anpassad för att kunna möta omfattande vårdbehov i hemmet. De förhållandevis lilla antal personer ur aktuell målgrupp som inte har kommunala insatser motiverar inte heller att bygga en sådan organisation. Revisorerna vill därför uppmärksamma på att detta är en väsentlig fråga att diskutera i den pågående revideringen av den länsgemensamma överenskommelsen om bl.a. ansvarsgränser. I granskningen framkommer också att denna patientgrupp i många fall inte blir föremål för vårdplanering inför utskrivning från sjukhuset. Det är angeläget att uppmärksamma sjukhusen på att de riktlinjer som finns för samordnad vårdplanering gäller även om kommunala insatser inte är aktuella. 1

4 2 Bakgrund, revisionsfråga och metod Revisorerna i Landstinget Halland har genomfört en granskning kring multisjuka äldre tillsammans med revisorerna i kommunerna Laholm, Hylte, Halmstad, Falkenberg och Varberg kallad Äldre med omfattande vårdbehov Hallandsgemensam granskning. I samband med denna granskning ville revisorerna i landstiget genomföra en granskning med motsvarande frågeställningar kring vård och insatser till multisjuka äldre som endast har insats från primärvården och som ej har insats från kommunen (ex där anhöriga eller annan står för omvårdnadsinsatser). Syftet med granskningen har varit att besvara följande övergripande revisionsfrågor: - Är den vård som landstinget ger till aktuell patientgrupp ändamålsenlig och säker? - Finns ett tydligt ansvar mellan sjukhus och primärvård för samarbete, planering av vården och vårdinsatser för denna patientgrupp? Verksamhetschef och distriktssköterskor i primärvården har intervjuats. Intervjuerna har samordnats med den hallandsgemensamma granskningen. Intervjuer planerades med 2 patienter i varje primärvårdsområde kring deras upplevelse av vården. Dock visade det sig vara svårt att få fram personer som motsvarade urvalskriterierna och som ville medverka i intervju. De intervjuer som planerades i Laholms och Halmstads primärvårdsområden har ej genomförts på grund av de särskilda förutsättningar som finns i dessa områden när det gäller ansvarsfördelning primärvård och kommun (se Granskningsresultat nedan). I dessa områden var det inte möjligt att skilja ut målgruppen. Intervjuer har därför genomförts med endast 4 patienter; i Varbergs (1), Falkenbergs (2) och Hyltes (1) primärvårdsområden. 3 Granskningsresultat 3.1 Målgruppen för granskningen Granskningen visar att det är ett mycket litet antal patienter ur målgruppen som inte har kommunala insatser. Det innebär att granskningsresultatet i den del som kallas Patientintervjuer baseras på erfarenheter från ett litet antal patienter. 2

5 3.2 Ansvarsfördelning mellan huvudmännen Landstinget och kommunerna i Halland har en Länsövergripande överenskommelse rörande samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Överenskommelsen tecknades 2001 och är för närvarande föremål för revidering. Utifrån den länsövergripande överenskommelsen har avtal tecknats lokalt i varje primärvårdsområde/kommun. De lokala avtalen reglerar bl.a ansvarsgränser och samarbetsformer mellan kommun och primärvård. Ansvarsfördelningen mellan vårdgivarna skiljer sig mellan områdena. I Laholm finns ett samlat ansvar för all hemsjukvård oavsett om patienten har kommunala insatser eller ej. Gränsen för ansvar regleras av om patienten kan få vård på vårdcentralen eller om vården måste ges i hemmet. I Halmstad finns en samordning mellan sjuksköterskorna i kommun och primärvård som gör att patientens individuella sjukvårdsbehov och omfattningen av insatserna kan diskuteras och i samband med det, kan det avgöras vilken vårdgivare som tar ansvar för vården. I Hylte, Falkenberg och Varberg fördelas ansvaret efter om patienten har insatser från hemtjänsten eller ej. I dessa områden görs bedömning individuellt för patienter i palliativ vård, vilka oftast får sjukvårdsinsats via den kommunala organisationen. Primärvården ansvarar för personer ur granskningens målgrupp som ej är föremål för palliativ vård i dessa tre kommuner. I Hylte uppges att vårdbehovet diskuteras vid lokal vårdplanering och ofta löses individuellt om patienten har stora behov. 3.3 Vårdplanering och informationsöverföring Primärvården får oftast information om att dessa patienter skrivits in på sjukhuset. Däremot är det inte alltid att det kallas till gemensam vårdplanering eftersom kommunala insatser efter sjukhusvistelsen inte är aktuella. Det kan innebära att patienten lämnar sjukhuset och att primärvården får information om detta först när patienten själv tar kontakt eller när information skickas från sjukhuset (vilket ibland kan ta 1-14 dagar). I Socialstyrelsens författning 2005:27 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård som rör vårdplanering och informationsöverföring anges i 1 kap Tillämpningsområde: Dessa föreskrifter gäller vid tillämpning av lagen om kommunernas betalningsansvar.föreskrifterna skall även tillämpas vid överföring av information mellan vård- och omsorgsgivare i samband med in- och utskrivning av patienter i den slutna vården. I skriften Riktlinjer för samordnad vårdplanering i Hallands län anges: SVP görs för de patienter som har behov av insatser för vård och omsorg efter utskrivning från sjukhuset, oavsett patientens ålder, boendeform eller insatsernas omfattning efter utskrivning: 3

6 3.4 Vårdinsatser Primärvården uppger att deras vårdorganisation inte är anpassad för patienter med omfattande vårdbehov. Under dagtid vardagar arbetar distriktssköterskan till stor del med tidsbokad mottagning. Det innebär att tillgängligheten till oplanerade insatser från distriktssköterskan blir begränsad för de få patienter som förekommer ur granskningens målgrupp. Vid behov av insatser på kväll och natt köps som regel dessa tjänster av kommunens sköterskor. Primärvården uppger att de prioriterar denna målgrupp (litet antal) men i vissa fall ser de svårigheter att vara tillgängliga och att finna bra lösningar för vården. I Falkenberg och i viss mån i Halmstad beskrivs att det förekommer diskussion om ansvarsfördelning och om vilka möjligheter kommunens sköterskor har att ge insatser. Granskningen visar att det i Varberg inte upplevs som något stort problem med tanke på att målgruppen är liten. Oftast har det varit möjligt att finna speciella lösningar i samarbete med kommunen. I Falkenberg beskrivs att det i vissa fall kan innebära svårighet att ge vårdinsatser om vården är omfattande och måste ges flera gånger per dag/dygn. Primärvården köper oftast tjänster från kommunen när det föreligger behov av insats kväll och natt. En svårighet som distriktssköterskorna upplever är att en del av dessa patienter skulle behöva kommunala insatser men att patienterna själva inte har insikt om detta. 3.5 Patientintervjuer Det är få patienter som intervjuats vilket gör att det inte går att dra några generella slutsatser av resultatet. Detta måste ses som en ögonblicksbild och exempel. De intervjuade patienterna är genomgående nöjda med bemötandet både på sjukhuset och i primärvården. De tycker att de fått bra information både om vården efter sjukhusvistelsen och om sina läkemedel. De tycker att de får den hjälp de behöver och kan påkalla/ får hjälp vid oplanerade behov. Patienterna uppger att de har täta kontakter med distriktssköterskan och att denne ringer ofta. 4 Analys och bedömning I Laholms kommun ges enligt vår bedömning samma förutsättningar för multisjuka äldre att få vårdinsatser oavsett om de har insats via kommunen i form av hemtjänst eller ej. Detta har till stor del samband med den annorlunda ansvarsgräns som finns i Laholm. I övriga kommuner finns i vissa fall svårigheter att finna ändamålsenliga lösningar för målgruppen, bl.a genom att primärvården saknar organisation för att ge mer frekventa insatser i hemmet. För invånare i Hylte och Halmstad underlättas situationen av att det 4

7 förs en dialog regelbundet mellan primärvårdens och kommunens sköterskor i syfte att ge ändamålsenliga insatser. I Falkenberg och Varberg är vår bedömning att den ansvarsgräns som finns i dessa områden kan innebära svårigheter att tillgodose vårdbehoven på ett ändamålsenligt sätt även om det oftast löses genom professionen vilja att finna lösningar. Primärvårdens organisation är inte anpassad för en omfattande hemsjukvård och antalet vårdtagare i den för granskningen aktuella målgruppen är relativt få, vilket inte heller motiverar att organisationen anpassas. Vår bedömning är att detta är en angelägen fråga att beakta och lösa i den pågående revideringen av den länsövergripande överenskommelsen. I granskningen framkommer att den aktuella målgruppen, multisjuka utan kommunala insatser, inte alltid blir föremål för vårdplanering inför utskrivning från sjukhuset. Detta avviker från de rutiner som finns. Det är angeläget att uppmärksamma på att rutinerna för vårdplanering inte bara avser patienter som är i behov av kommunala insatser efter sjukhusvården utan även de som endast ska få sin vård via primärvården. 5