Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5

Transkript

1 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the

2 Organisation Folkmängden uppgår till invånare. Invånare 65+ andel (%) Standardavvikelse (%) äldreomsorg Hemtjänst kostnad kr per brukare Särskilt boende kostnad kr per brukare 23,4 (24,5) -1,7 (-2,3) ( ) ( ) Anm: Källa Kolada 2014 resp. Öppna Jämförelser Inom () anges länssiffran. Kommunen har tidigare haft en traditionell organisation med kommunstyrelse och bl.a. en socialnämndnämnd. From 1 januari 2015 finns en ny organisation med kommunchef och 7 st. verksamhetschefer. Under verksamhetschef för Vård och omsorg finns enheter som hemtjänst (4 st.) med dag och nattpatrull, särskilda boenden (4 st.) inkl. demensboende samt en enhet där hälso- och sjukvård, rehabilitering/hjälpmedel ingår. Dessutom finns enhet för biståndshandläggning. Under verksamhetschefen för Individstöd finns också enhet för biståndsbedömning. Betr. MASfunktionen så finns den organisatoriskt belägen i kanslifunktionen under verksamhetschefen för Verksamhetsstöd och kommunikation. I kommunen finns relativt många korttidsplatser (17 st.) Inom organisationen Vård och omsorg finns totalt ett 10-tal ansvariga chefer. Inom kommunen finns ca 30 befattningar som sjuksköterskor. Betr. extern samverkan så sker den i första hand med vårdcentralen i Sunne. Både kommunen och vårdcentralen samverkar i första hand med Torsby sjukhus men även med centralsjukhuset i Karlstad. Avtal överenskommelser Det finns ett antal avtal/överenskommelser här följer några exempel Det finns ett lokalt samverkansavtal mellan en och vårdcentralen i Sunne, innehållande bl. a överenskommelser gällande läkartider på säbo och i hemsjukvården samt ansvarsområden för kommunens hälso-och sjukvård respektive vårdcentralens hälso- och sjukvård. Uppbyggnaden av detta samverkansavtal följer i stort den regionalt framtagna mallen för länet. NÄSAM- möten är det lokala forumet för strategisk samverkan mellan slutenvården och primärvården inom LiV och kommunen. Rutin finns också om Samverkan vid in- och utskrivningar av patienter samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter. Ett annat exempel på samverkansavtal är rutin kring samordnad individuell plan (SIP) mellan LIV och kommunerna som är under införande. 1

3 Vidare finns riktlinjer för samordning av insatser för habilitering och rehabilitering mellan LIV och kommunerna. Ett arbete med att systematiskt kvalitetssäkra verksamheterna och tillskapa ett ledningssystem pågår i enligt (SOSFS 2011:9). Redovisning av nuläget har skett i dåvarande socialnämnden Politik Verksamhetschefen för vård och omsorg är med i den länsövergripande Beredningsgruppen och har på så vis god insyn i vad som är på gång. Generellt sett kan man märka ett större politiskt intresse för vård och omsorgsfrågor. t.ex. har intresset för patientsäkerhetsberättelse, verksamhetsberättelse och ekonomi blivit större. Samverkan sjukvården-primärvård-kommun Vid vårdcentralen i Sunne är samtliga läkartjänster är besatta med ordinarie läkare. Vårdcentralen har dessutom en geriatriker. Det är denna geriatriker som i störst utsträckning besöker kommunens SÄBO och genomför de uppgifter som de åläggs inom ramen för sitt uppdrag. Telefontillgängligheten är god. När det gäller sjukvård i hemmet finns det alltid någon som svarar i telefon dygnet om. Vad gäller hemsjukvård och äldreboende finns i överenskommelsen angivet ansvariga läkare för boenden samt tidsåtgång för dessa läkare som samverkar i vården m äldre. I länet finns en gemensam hjälpmedelsnämnd som svarar för hjälpmedelsfrågor och har ett centralförråd. Kommunen har de flesta hjälpmedel tillgängliga i lokalt förråd. Kommunen arbetar fortsatt med nationella kvalitetsregister som Senior Alert, Palliativa registret och BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). Det sistnämnda säkerställer och utvecklar vård och omsorg för personer med demenssjukdom. ROAG munbedömningsinstrument används sedan flera år tillbaka och arbetet med att integrera detta i Senior alert har påbörjats. Målet för arbetet med kvalitetsregistren har varit dels att öka antalet registreringar, men framför allt att arbeta fram ett strukturerat arbetssätt. Vård och omsorg har nått upp till de nationellt satta målen. Samverkan med andra vårdgivare är en viktig del i patientsäkerhetsarbetet för att få en optimal vårdkedja för patienten och under året har ett flertal samverkansmöten skett med vårdcentralen för att säkerställa vården. 2

4 Kommunerna i norra Värmland har en projektanställd sjuksköterska som ringer upp (enligt konceptet Webbkollen) samtliga personer över 65-år som skrivs ut från Torsby sjukhus. Syftet är främst att minska antalet återinläggningar. Vårdplanering har ett vårdplaneringsteam bestående av biståndshandläggare, sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast som åker på samtliga vårdplaneringar. LIV och kommunerna har ett gemensamt digitalt stöd för samordnad vårdplanering: Meddix. Vårdplanerna upprättas i Meddix. Planering finns för att i större utsträckning ta hem utskrivningsklara patienter och göra vårdplaneringen i hemmet. Kommunen har under 2014 haft ett ökat antal patienter som legat kvar på sjukhuset, trots att de är utskrivningsklara. Kommunikation Träffar sker med Torsby sjukhus några gånger per termin. Vid dessa träffar diskuteras bl.a. hur vårdflödet ska förbättras, så att rätt personer ligger på sjukhus, återinläggningar, läkemedelshantering och webbkolls resultat. Andra grupperingar förekommer också där anställa inom kommun och landsting träffas för att diskutera vård och omsorgsfrågor. Avvikelser har ett avvikelsesystem i Procapita (verksamhetssystem) där samtliga avvikelser gällande hälso- och sjukvård hanteras. I systemet skickas avvikelserna till samtliga berörda parter bl.a. MAS. Kommunen har många avvikelser vilket upplevs som bra och visar att systemet fungerar. Den vanligaste avvikelsetypen är fallolyckor. Om avvikelse som bedöms allvarlig anmäls det till IVO. Ingen Lex Maria-anmälan är gjord under Vårdcentralen använder sig av ett annat avvikelsesystem som är kopplat till LIV. Vårdcentralen har inte rapporterat någon Lex Maria anmälan i år. Läkemedel För att förbättra läkemedelsanvändningen i Värmland har LIV tillsammans med kommunerna bl.a. tagit fram länsgemensamma rutiner för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång, läkemedelsberättelse och aktuell läkemedelslista. (ESLiV - en effektiv och säker läkemedelsanvändning i Värmland) Vid övergångar mellan slutenvården och kommunen finns en ökad risk att läkemedelsfel uppstår och i värsta fall kan flera olika läkemedelslistor cirkulera. Detta är något som vi arbetar mycket med för att undvika. Årliga mätningar och läkemedelsgenomgångarna visar att antalet läkemedel har minskat något för 3

5 äldre personer. Fördjupade läkemedelsgenomgångar på SÄBO har dessutom lett till en minskning av antalet olämpliga läkemedel. Betr. läkemedelsavvikelser i kommunen så är den vanligaste typen av läkemedelsavvikelse att man glömt ge läkemedlet. Avslutande kommentarer Syftet med granskningen har varit att bedöma om Landstinget i Värmland och kommunerna har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring, i syfte att tillgodose behov av vård och omsorg för äldre. Sedan de tidigare granskningarna genomfördes kan vi konstatera att mycket är sig likt samtidigt som mycket hänt. Det finns rutiner och riktlinjer som följer nationella riktlinjer. Vår bedömning är också att riktlinjer och rutiner är väl kända. Det har också genomförts nationella projekt och utvecklingsarbeten för att förbättra vårdkedjan och läkemedelshantering för äldre, både nationellt och i Värmland. Genom Nya Perspektiv och den nationella satsningen på äldre har det etablerats samverkansarenor som ger goda förutsättningar för en ändmålsenslig samverkan och gemensam kunskapsbas inom äldreområdet. Granskningens bedömning är att det finns en tydlig struktur både för samverkan i vårdkedjan för äldre och för läkemedelshantering. Den tydliga strukturen består av riktlinjer utifrån gällande regelverk och samverkansgrupper. Det finns också en infrastruktur som stödjer tillämpning av dessa riktlinjer och rutiner. Ett fungerande avvikelsesystem är grunden för uppföljning av om beslutade rutiner och riktlinjer följs. Det saknas idag en systematisk uppföljning av avvikelser mellan landstinget och länets kommuner. Däremot följs avvikelserna upp i de nätverksträffar som finns mellan sjukhusen och kommunerna. Kommuner och landstinget bör ta fram en ny överenskommelse mellan kommunerna och landstinget för att tydliggöra samverkansarbetet mellan kommunerna och landstinget ur ett politiskt- och tjänstemannaperspektiv. Kommunerna och landstinget bör ta fram ett gemensamt system för systematisk uppföljning av avvikelser mellan landstinget och länets kommuner för att säkerställa en god intern kontroll och följsamhet till riktlinjer och rutiner. Kommunerna och landstingen bör mer systematisk följa upp om ingångna överenskommelser följs. Kommunerna bör i större utsträckning säkerställa att dokumentation innehåller väsentlig information om resultatet av läkemedelsgenomgångar. Kommunen bör tillsammans med sjukhusen arbeta med att försöka minska antalet utskrivningsklara patienter som ligger kvar på sjukhuset, trots att de är utskrivningsklara. 4

6 Vid övergångar mellan slutenvården och kommunen finns en ökad risk att läkemedelsfel uppstår och i värsta fall kan flera olika läkemedelslistor cirkulera. Vi ser positivt på att kommunen tillsammans med landstinget arbetar för att minska riskerna för läkemedelsfel. Kommunen bör tillsammans med sjukhusen diskutera hur man kan få en bättre utskrivningsprocess som fungerar för alla parter. Olle Nystedt 5