Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Transkript

1 Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga

2 Årsrapporten: Övergripande frågor Målgrupper? Omfattning? Layout och tryck?

3 Innehållsförteckning - huvudrubriker Aktuell utveckling inom den svenska strokevården s huvudbudskap Nyheter i denna årsrapport Sammanfa>ning Introduk@on Om årets data Pa@entsammansä>ning Behandling i akutskedet Sekundärpreven@on Pa@entrapporterade uppgieer om vård och stöd Pa@entrapporterade ugall 3 månader eeer insjuknandet Överlevnad Nyckeldata ur s uppföljning 1 år eeer stroke Referenser

4 AKTUELL UTVECKLING INOM DEN SVENSKA STROKEVÅRDEN RIKS- STROKES HUVUDBUDSKAP I många avseenden fortsä>er den svenska strokevården a> förbä>ras. Det gäller vård på strokeenhet. Vid många sjukhus får pa@enterna ändå inte kvalificerad strokevård på strokeenhet eller intensivvårdsavdelning under det kri@ska första dygnet. Trombolysbehandlingen fortsä>er a> utvecklas i posi@v riktning. När man jämför med de bästa sjukhusen, finns det forgarande vid många sjukhus stort utrymme a> förbä>ra behandlingens kvalitet, bl a genom fler trombolyslarm och snabbare omhändertagande vid sjukhus. Trots generella förbä>ringar av sekundärpreven@onen eeer stroke finns det sjukhus och lands@ng med mindre gynnsam utveckling. Det gäller t ex rökstopp, an@koagulan@a som sekundärpreven@on hos pa@enter med embolisk stroke samt sta@ner hos pa@enter med hjärninfarkt. Över den senaste 10- årsperioden har ADL- funk@onen bland de överlevande successivt förbä>rats. För första gången kan nu rapportera a> andelen ADL- beroende 3 månader eeer strokeinsjuknandet unders@ger 20 %. finns tydliga brister i vård och omsorg eeer utskrivning från akutsjukhus. En stor andel av pa@enterna upplever sig inte ha stöd från sjukvården och kommunen, och många har inte få> uppföljande besök hos läkare eller sjuksköterska i eeer utskrivning från sjukhus. Socialstyrelsens na@onella riktlinjer för strokevård är allmänt se> god, men det finns sjukhus som markant avviker från det som rekommenderas.

5 AKTUELL UTVECKLING INOM DEN SVENSKA STROKEVÅRDEN RIKS- STROKES HUVUDBUDSKAP I många avseenden fortsa> förbä>rad strokevård. Vid många sjukhus kvalificerad strokevård under det kri@ska första dygnet. Trombolysbehandlingen fortsä>er a> utvecklas i posi@v riktning. ForGarande stora förbä>ringsmöjligheter. Utrymme för förbä>rad sekundärpreven@on (tre områden anges). ADL- funk@onen bland de överlevande successivt förbä>rad. För första gången nu andelen ADL- beroende 3 månader eeer strokeinsjuknandet <20 %. brister i vård och omsorg eeer utskrivning från akutsjukhus (vissa områden anges). Socialstyrelsens na@onella riktlinjer för strokevård är allmänt se> god, men det finns sjukhus som markant avviker från det som rekommenderas.

7 Nyheter i denna årsrapport Exempel ur senaste årsrapporten: Målnivåer Tabellarisk information om varje kvalitetsindikator i sig Fler tidstrender Fler uppgifter om prehospital vård och bilddiagnostik Färre uppgifter om olika blodtryckssänkande läkemedel

9 Sammanfattning 31 punktsatser inom 8 domäner Sammanfattning av uppnådda målnivåer Antal registreringar, täckningsgrad och andel uppföljda 3 månader e@er insjuknandet 2011 registrerades strokeinsjuknanden i. Täckningsgraden för hela riket 90,5 %, baserat på jämförelser med det pa@entadministra@va registret. Valideringar visar a> det i ru@nsjukvården finns en överdiagnos@k av akut stroke och korrigerar man för de>a är täckningsgraden c:a 96,5 %. Av dem som registrerats i 2011under akutskedet var det 88 % som följdes upp 3 månader e@er insjuknandet, samma höga nivå som de senaste åren.

10 !!"#$%&'()*&$+,-$(&../$! 0&..')#$%&'()*&$+,-$(&../$ MÅLNIVÅER I RIKS- STROKE 1*/,2(,3$,*$45-#%,-26-)(#$ $,..$/9:2+:/6.$)(.6$(&..$%&..')#$%&'()*&;$!"#$%#&' (' )' *' +',' -'.' / 0 ' 1 0 ' 2 0 ' 3' 4'!"#$%&#'($ <,=)>$?@.$A"-,($!!!!!!!! B,(36-83$!!!!!!!! C,->')(/2,$!:33)(#6$!!!!!!!!! C,->')(/2,$?>'(,$!!!! 7!! D>--.5'96$!!!!!!!!!?"36-/9:2+:/6.$!!!!!!!?"36-.5'96$!!!!!! )**+,',- 12,36%)/2,$!!!!!!! E(2"=)(#$!!!! c c!!!!

12 Sjukhusnamn Om årets data Antal deltagande sjukhus och antal registrerade (inkl tidstrender) Täckningsgrad Andel uppföljda 3 månader

14 Patientsammansättning Kön, ålder Stroketyp Medvetandegrad Fokus på ev. skillnader i case- mix

16 Resultatredovisning utifrån kvalitetsindikatorer Om indikatorn Resultat: nationella tidstrender, jämförelser med kommentarer kring enskilda sjukhus/landsting (bästa, sämsta, anm- värda förändringar), relation till målnivåer Tolkningsanvisningar Slutsats(er)

17 !"#$%&"%'(#)*++,-+(%!"#$%&$'()*+%# '!"#$%&$'()'*%+,-$.&%/0'()'*%+,-$1(/'2+$(%+',(1//%$-'*+/'(31-$ 41+1(5*%#/'2+$6()1-/%2$ 7-',-'+1+$1(/$(%+',(1//%$-'*+/'(31-$ 89/('&91-$!"#$%&&' ()' *+,&-)"'"+&-%,'./"'0/0'#$1'./"2344")"' ,-4+#,%,'{Socialstyrelsen, 2009`, kompletteringar 2011 och 2012 #2}' :'

18 Tidstrender nationellt: Exemplet vård på strokeenhet 100% 90% 80% 70% 60% 50% Annan avd. Vanlig avdelning Strokeenhet 40% 30% 20% 10% 0%

19 Andel vårdad på strokeenhet Sundsvall Umeå Lycksele Kärnsjukhuset Ljungby Landskrona Värnamo Hudiksvall Motala Mora Kalmar Gällivare Sunderbyn Norrköping Södertälje Norrtälje Trelleborg Piteå Lidköping Östra Oskarshamn Bollnäs S:t Göran Danderyd Gävle Karlskoga Falun Sahlgrenska Kiruna Linköping Kullbergska Karlskrona Mölndal Kalix Ängelholm Ystad SUS Malmö Akademiska Lindesberg Hässleholm Enköping Arvika Alingsås Ryhov Riket Halmstad Örnsköldsvik Köping Kris@anstad Karolinska Huddinge Nyköping Visby NÄL Västervik Örebro SUS Lund Torsby Östersund Varberg SkelleEeå Finspång Avesta SolleEeå Kungälv Växjö Helsingborg Karolinska Solna Höglandssjukhuset SÖS Borås Ludvika Mälarsjukhuset Karlstad Västerås Karlshamn # # 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Strokeenhet Vanlig vårdavdelning Annan avdelning

20 Tolkningsanvisningar En hög andel vårdade på strokeenhet i kombina@on med låg täckningsgrad tyder på a> pa@enter vårdade utanför strokeenheten inte registreras; därför bör resultaten läsas i täckningsgraden (tabell 2). Det förekommer varia@oner i hur stor utsträckning man uppfyller de kriterier som gäller för strokeenhet (och som återfinns på s hemsida).

21 Slutsatser Andelen vård på strokeenhet fortsä>er a> öka, särskilt vid några storsjukhus låga andelar. Tillsammans med andra nordiska länder rapporterar Sverige högst andel på strokeenhet. ForGarande har strokeenhetsvård jämfört med yngre.

22 Frågor kring resultatredovisningen Sjukhus- eller landstingsnivå? Rangordna? Hur göra när talen är små? Redovisa konyidensintervall? StratiYierade data? Case- mixjusteringar? Hur göra med vet ej- svar och saknade uppgifter? Redovisa orsak till att en åtgärd inte satts in? Hur mycket deskription resp. analys?

23

25 Figur månadersletalitet (andel avlidna) justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad vid ankomst till sjukhus. Till er hjälp har vi markerat de sjukhus som statistiskt signifikant är högre (H) respektive lägre (L) än genomsnittet. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

28 s 1- årsrapport Innehåll: mer tyngdpunkt på insatser från kommuner och myndigheter Mer jämförelser på landstings/länsnivå Kommunjämförelser?

29 Appendix och webbtabeller Appendix 1: syfte, uppgifter och organisation Appendix 2: Att tolka data Appendix 3: Publikationer från 6-10 webbtabeller

30 Rapport för patienter och anhöriga Extra stort typsnitt, förenklade Yigurer Olika varianter: Bantad version av årsrapporten med anpassat språk Enbart sammanfattningen ur årsrapporten, anpassad för patienter och anhöriga + de viktigaste Yigurerna/tabellerna