Stroke många drabbas men allt fler överlever
|
|
- Gun Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen personer per år av ett slaganfall, som också är en av de vanligaste dödsorsakerna. Risken för en 45-årig svensk man att få stroke före 85 års ålder är ungefär 1 på 4, motsvarande för en kvinna är 1 på 5. Omkring en tredjedel av de människor som drabbas av ett slaganfall får en bestående skada. Ca 75 procent av dessa personer behöver hjälp med förflyttningar, med kommunikation och med att klara det dagliga livet. Det som Kjell Asplund var inne på tidigare, att kontrollera riskfaktorerna, är det mest effektiva sättet att slippa slaganfall och att reducera konsekvenserna av slaganfallet. Han visade på stora skillnader i dödlighet mellan olika länder i Europa, höga tal i de östliga länderna och lite lägre i väster. Därför startade man ett internationellt projekt vid mitten av talet. Projektet heter Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease, men det är förstås enklare att använda förkortningen MONICA. Från början deltog nära 40 länder, framför allt i Europa men också bl.a. Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland var med. Vi hade två svenska MONICA-centra: Norra Sverige, dvs. Norrbottens och Västerbottens län, samt Göteborg. Inget centrum fanns i Norge, men de övriga nordiska länderna var med. För vår del är MONICA en studie som är befolkningsbaserad, vilket innebär att vi registrerar alla som drabbas, både hjärtinfarkt och slaganfall. Hjärtinfarkt registreras numera upp till 75 års ålder och slaganfall har vi hela tiden registrerat mellan 25 och 75 år. Inte bara de som drabbas och kommer till sjukhus utan även de som söker primärvård kommer med i registret. Jag kan tänka mig att några här har fått brev om att vi har registrerat er i projektet. Med 4 5 års mellanrum har vi också genomfört riskfaktorundersökningar i båda länen. Den femte avslutades nu i april i år. 21
2 Konstant antal insjuknade I MONICA-projektet kan vi se hur vanligt det är i de båda nordligaste länen med stroke, åtminstone upp till 75 års ålder. Bland männen drabbas ungefär 250 per inv. av ett första slaganfall. Fortfarande drabbas lika många som när vi startade projektet Om vi lägger ihop alla slaganfall, även hos dem som drabbas ytterligare en eller flera gånger, ligger andelen insjuknanden på ungefär 350 per inv. och år. Motsvarande tal för kvinnor är ungefär 40 procent lägre: ca 175 per i den här åldersgruppen, se Figur 1. När det gäller insjuknande i hjärtinfarkt har vi sett en rejäl nedgång, men inte för slaganfall. Figur 1. För varken män eller kvinnor har andelen insjuknanden i stroke gått ner sedan MONICA-projektet startade Figur 2. Andelen strokedrabbade inom de europeiska områden som ingår i MONICA-projektet. Ryssland och Finland noterar höga tal. Minst insjuknar folk i Göteborg och i Italien. 22
3 Hur ser det då ut i de andra länderna inom MONICA-projektet? Figur 2 visar stora skillnader. Vårt område, norra Sverige, ligger på den nedre halvan, både för män och för kvinnor. Stroke är ju en sjukdom som man kan avlida av, men dödligheten har gått ned ganska rejält sedan 1985, se Figur 3. När vi började projektet 1985 avled nära 20 procent av männen av sitt slaganfall, nu är vi nere i ca 10 procent. Samma utveckling kan noteras för kvinnor, se figur 4. Figur 3. Andelen avlidna män inom 28 dagar efter ett insjuknande. Figur 4. Andelen avlidna kvinnor inom 28 dagar efter ett insjuknande har efterhand sjunkit ungefär samma nivå som männen, jfr Figur 3. 23
4 Dödsfallsrisken halverad Risken för att avlida i stroke har i vårt område nästan halverats under den tid MONICA-projektet har pågått. Letaliteten, som detta kallas, är inte lika låg i alla länder. Figur 5. jämför oss med några andra länder som var med i MO- NICA-projektet. De här siffrorna har några år på nacken, eftersom de flesta länder avslutade sina MONICA-projekt i mitten av 1990-talet, och vi får hoppas att det har blivit lite bättre nu. Figur 5. En relativt högre andel strokedrabbade avlider i Ryssland, Polen och Jugoslavien. Figur 6. Åldersfördelning m.m. för insjuknanden i stroke i Sverige 2003, data från kvalitetsregistret Riks-Stroke. 24
5 Som Kjell Asplund var inne på är medelåldern hög för slaganfall i Sverige, se Figur 6. Medelåldern 2003 var drygt 73 år för män och 78 år för kvinnor. Den har ökat något för varje år som vi registrerat, men ni ser också att människor i alla åldrar kan insjukna. Framför allt är det emellertid äldre som drabbas. Riks-Stroke jämför sjukhusen Riks-Stroke är ett nationellt kvalitetsregister som vi faktiskt driver här från Umeå. Avsikten är att öka vårdkvaliteten för strokepatienter på sjukhus. I det här registret ingår alla åldrar, inte bara upp till 75 år. Alla som drabbas av stroke och kommer till sjukhus ingår. Dessutom registreras en uppföljning av varje patient ungefär tre månader efter insjuknandet. Vi sammanställer årliga rapporter som jämför sjukhusen med varandra. När vi började 1994 deltog inte alla, men från ungefär år 2000 ingår samtliga svenska sjukhus i det här kvalitetsregistret. Varje år tillkommer människor i registret, som totalt täcker strokefall. Lite fakta från Riks-Stroke: Ungefär 90 procent av dem som idag insjuknar i stroke bor i eget boende, 15 procent har hjälp från kommunen och 10 procent har serviceboende. Ungefär hälften av de insjuknade har pågående blodtrycksbehandling. En femtedel av dem som drabbas har diabetes. Ungefär 16 procent är rökare. Förmaksflimmer, som oftare drabbar allt äldre människor, förekommer hos var fjärde patient. För lite drygt 70 procent är det fråga om ett första slaganfall. Stroke-enheter förbättrar Numera har vi nått därhän att över 75 procent av de strokedrabbade vårdas på en stroke-enhet, se Figur 7 på nästa sida, men det går ändå inte riktigt lika snabbt som vi skulle önska. En mängd översiktsartiklar visar att dödligheten hos de patienter som får vård på en stroke-enhet är procent lägre. Också behovet av vård eller serviceboende efteråt minskar med ungefär 30 procent. Egentligen har alla, oavsett ålder och svårighetsgrad, nytta av vård på strokeenhet jämfört med vanlig vårdavdelning. Inom Riks-Stroke har vi t.ex. funnit att en större andel av de patienter som vårdas på stroke-enhet kommer hem utan kommunal hjälp, fler kan gå utan hjälp och fler klarar sina dagliga akti- 25
6 Figur 7. En ökande andel av de drabbade vårdas på en särskild stroke-enhet jämfört med vanlig vårdavdelning. Figur 8. Dödligheten i olika tidsintervall efter insjuknandet var lägre hos dem som hade vårdats på en stroke-enhet. viteter som att klä sig och att gå på toaletten själv. Figur 8 visar att också dödligheten var lägre hos dem som hade vårdats på en stroke-enhet. Få av de patienter som är vid fullt medvetande när de kommer in till sjukhus dör inom 28 dagar. Värre är det tyvärr för dem som är medvetandesänkta när de kommer, men även här såg vi en skillnad jämfört med vanlig vårdavdelning: Det gick bättre för dem som hade fått vård på stroke-enheten. Ett litet räkneexempel: Om patienter skulle få vårdas på stroke-enhet istället för vanlig vårdavdelning skulle ytterligare 72 återvända hem, 41 färre hamna på sjukhem och 28 fler överleva. I Sverige har några sjukhus 26
7 Figur 9. Andelen strokepatienter som vårdas på stroke-enheter vid svenska sjukhus. Varje stapel representerar ett sjukhus som är med i Riks-Stroke. Några har över huvud taget inte etablerat någon strokeavdelning medan andra har nästan alla strokepatienter där. över huvud taget inte etablerat någon strokeavdelning, se Figur 9. Den ljusare stapeln i högra delen av bilden är NUS i Umeå; här får nästan alla strokepatienter vård på stroke-enhet. Motsvarande stora variationer mellan sjukhusen finns när det gäller hur stor andel av patienterna med förmaksflimmer som får blodförtunnande medel efter en propp i hjärnan. Det är skillnader som inte kan förklaras på annat sätt än genom olika behandlingsrutiner vid det enskilda sjukhuset. Det finns sjukhus som i mindre grad än andra sätter in åtgärder för att minska risken för att patienten drabbas igen. Bland dem som bodde hemma vid slaganfallet kan här i Umeå ungefär 70 procent återvända till hemmet, en del av dem med kommunal hjälp. Övriga återfinns på kommunalt särskilt boende eller har avlidit. En del sjukhus är duktiga på att få hem patienterna till eget boende, som i Umeå, medan andra lyckas mindre bra. Väldigt få strokepatienter är missnöjda med den vård de får på sjukhus, se figur 10 på nästa sida. I Västerbotten är mindre än två procent missnöjda med vården. En del bland de 6,8 procent som svarar Vet ej kan förstås också vara missnöjda men säger i så fall inte det. En förvånansvärt stor andel av patienterna säger att hälsan är god eller ganska god efter ett slaganfall. Bara ca 20 procent tycker att de mår dåligt tre 27
8 Figur 10. Bara ca tre procent i Riks-Stroke 2003 uttalar klart att de är missnöjda eller mycket missnöjda, störst andel i Stockholmsregionen. Figur 11. Patienternas egen bedömning av sin hälsa tre månader resp. två år efter insjuknandet. (Riks-Stroke 2003). månader efteråt. Efter två år anser procent att de mår dåligt, se figur 11. Vi vet att de anhöriga gör en mycket stor insats. Tre månader efter slaganfallet anser 36 procent att de inte alls är beroende av hjälp från anhöriga, 45 procent anser sig vara delvis beroende av anhöriga och hela 17 procent är helt beroende av anhöriga. Två år efteråt syns i stort sett ingen förändring. Fortfarande är 16 procent helt beroende av sina anhöriga. 28
9 Sammanfattningsvis kan man säga att antalet personer som insjuknar i stroke inte har förändrats på de senaste 15 åren, i alla fall inte i åldrarna upp till 75 år. Andelen som avlider av sitt slaganfall har däremot nästan halverats i den här gruppen. Vi kan också se att strokevården skiljer sig mellan sjukhus i Sverige. Med en åldrande befolkning och fler som överlever sin stroke kommer vi att få allt fler människor i samhället som har haft denna sjukdom. Sverker Olofsson: Om jag nu inte missförstod dig, är Västerbotten ett bra län att få stroke i? Birgitta Stegmayr: Ja, vi ligger bra till. Vi har låg andel som avlider och bra vård. De allra flesta vårdas på en stroke-enhet. Sverker Olofsson: Vad är skillnaden i hur jag behandlas på stroke-enheten jämfört med en vanlig avdelning? Birgitta Stegmayr: Vad de goda resultaten vid vård på stroke-enhet beror på har diskuterats mycket. Man kan inte sätta fingret på en enda faktor utan det är hela konceptet. Personalen arbetar på ett helt annat sätt än på en vanlig vårdavdelning. De är specialutbildade för just strokepatienten och kan parera för de risker och komplikationer som förekommer efter ett slaganfall. Sverker Olofsson: Enligt en av dina bilder säger 85 procent av dem som haft stroke att de mår bra. Är det verkligen sant om man definierar det utifrån dina värderingar? Birgitta Stegmayr: Jag tycker att man ska gå efter patientens värderingar här när patienten svarar på frågan Hur uppskattar du din hälsa? anser 85% sig må bra. Sverker Olofsson: Jag tänker på en person som jag känner mycket väl och som verkligen tycker sig må bra men ändå är ganska beroende av tekniska hjälpmedel. Han mår ju bra därför att han har ett kusligt alternativ. De här som säger sig må bra, är de tillbaka i maskineriet? Birgitta Stegmayr: Nej, det behöver det inte alls betyda. Medelåldern är hög, men många har en hög livskvalitet. 29
Forskningens dag 2004. Stroke. ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET
Forskningens dag 2004 Stroke ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET Stroke ett slag mot hjärnan Utgiven av Medicinska fakulteten, Umeå universitet,
Läs merAnalyserande rapport från RIKS-STROKE
Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)
Läs merResultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Läs merRIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register
Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merAnalyserande rapport för mån. uppföljning 94% av patienterna
RIKS-STROKE Analyserande rapport för 1996 Denna rapport bygger på 14 308 registrerade vårdtillfällen från de 83 deltagande sjukhus som skickat in sitt material för 1996. Detta år vårdades slaganfallspatienter
Läs merKvalitets- och kostnadsdata ger
Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård Kvalitets- och kostnadsregistrering vid Kungälvs sjukhus 1990 Registrering i rikshöft startar 1991 KPP-registrering införs 1995 Registrering i riksstroke
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden
ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN R iks-stroke För helåren 1999 och 2000 RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåren 1999 och 2000. 1 UTGIVARE STYRGRUPPEN
Läs merRiks-Stroke 1 års-uppföljning
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra
Läs merTill dig som är anhörig till strokedrabbad
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som
Läs merANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. Riks-Stroke. För helåren 2001 och 2002
ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN Riks-Stroke För helåren 21 och 22 1 TRYCKT AV VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 23 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund...6 Riks-Strokes organisation...7 Analyserande
Läs merRedovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012
Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten
Läs merAtt leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi
Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merDet är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.
Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.
Läs merVarför får man stroke?
Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en
Läs merEKN:s Småföretagsrapport 2014
EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merGod vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa
God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merSunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1
Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merUppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10
Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård
Läs merNationell utvärdering 2011 Strokevård
Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merTuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02
Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merAnhörigas situation RIKS-STROKE. R apport från Riks-Stroke. The Swedish Stroke Register
Anhörigas situation R apport från Riks-Stroke RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke presenterar sedan 1996 årliga rapporter om den svenska strokevårdens
Läs merStroke. Lästips från sjukhusbiblioteket
Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om stroke 2017
2018-12-06 1(8) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om stroke 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och sjukdomar Produktkod HS0118
Läs merSTÖD FORSKNING OM STROKE
STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merRapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merDiabetes typ-2 patienter - June 2008
Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs mer2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar
1. Var vistas du nu? Eget boende, utan kommunal hemtjänst Eget boende, med kommunal hemtjänst Särskilt boende (t.ex. sjukhem, ålderdomshem, servicehus, korttidsboende, gruppboende, slussplats, växelboende
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merStrategi för forskning och utbildning. Strategi för förbättring och innovation
Strategi för forskning och utbildning Strategi för förbättring och innovation Varför bedriver vi forskning? Region Norrbotten en del av Umeå universitet Läkarutbildningen, ALF- avtalet Akademiska sjukvårdsenheter/
Läs merFondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013
Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013
Läs merHearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB
Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB Dag Jungenfelt: Hej, Välkomna till denna webbhearing för Medfield Diagnostics AB. Jag heter Dag Jungenfelt och är VD för bolaget. Ni är nu hjärtligt
Läs merVad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden
Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merRapport från valideringsprojekt Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret.
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret. 1 BAKGRUND Akutformuläret fylls i av personalen på sjukhuset där patienten vårdats. Det kan vara personer i olika
Läs merEn tredjedel av svenskarna har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring
En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt för sin bilförsäkring Maj 2013 Inledning sid 1 Vad är viktigast för dig när du väljer för din bilförsäkring? sid 2 Har du någon gång jämfört priset på din nuvarande
Läs merVägledning för Riks-Stroke TIA 3.0
Vägledning för Riks-Stroke TIA 3.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2012-01-01 och därefter. Formulärets ändringar gäller från 2012-01-01. Har ni frågor om registreringen hör av er
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merRiks-Stroke 1 års-uppföljning
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra
Läs merFörord. Lennarth Johansson Ansvarig för Äldreuppdraget
Förord 1996 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att under åren 1997 till 2000 följa utvecklingen på äldreområdet. Uppdragets inriktning är dels att följa hur kvaliteten i fråga om bl.a. trygghet och
Läs merRIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Läs merFemtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och
Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merMin vård- och rehabiliteringsplan
Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta planeringen. Strokeenhetens tel 0970-19460 alt 19465
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merRiks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks
rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks PETER APPELROS, docent, bitr överläkare,
Läs merÄr tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merHjärtinfarkt i Sverige
Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK11, 12, 13 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-04-24 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 9.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2019-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 8.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2018-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merVård vid hjärt- och kärlsjukdomar
Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Risken att avlida i någon hjärt- och kärlsjukdom har minskat för båda könen, vilket är den främsta förklaringen till att medellivslängden i Sverige har
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merRIKSSTROKE DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2017 VERSION FÖR PATIENT OCH NÄRSTÅENDE
RIKSSTROKE DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2017 VERSION FÖR PATIENT OCH NÄRSTÅENDE FÖRORD Riksstroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige försökt hålla ett språk som kan vara
Läs merNYHETSBREV NR 2 MAJ 2009
NYHETSBREV NR 2 MAJ 2009 Riks-Strokes 1-årsuppföljning Som vi meddelade i förra nyhetsbrevet gör vi nu sedan årsskiftet 1- årsuppföljningar av samtliga överlevande patienter. Avsikten är att belysa vårdkvaliteten
Läs merVerksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merBilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen
26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merTill dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm
Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen
Läs merUTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA
Id. nr.. Högskolan i Borås UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA Nedan finns en rad med påståenden om det stöd och hjälp som du som anhörig får från din kommun med att hjälpa, stödja och vårda din
Läs merEnkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Läs merFörfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning.
Förfrågan om att delta i forskningsprojekt STATICH: Blodproppsförebyggande läkemedelsbehandling efter hjärnblödning. Bakgrund och syfte Efter hjärtinfarkt eller hjärninfarkt som beror på blodpropp i hjärtats
Läs merRAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013
RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761 annelie.astrom@novus.se Målgrupp, genomförande och nedbrytningar MÅLGRUPP
Läs merDemoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50
Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende
Läs merStatistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare
Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre
Läs merSjälvskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?
Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med
Läs merVälkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!
Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta
Läs merVADVARJE KILLE BÖR VETA
Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex
Läs merFokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt
Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt november 2012 Andel (%) I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 redovisas att andel kvinnor
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merSvenska folkets vitvaror och åsikter om vitvaror Undersökning gjord av YouGov, 9-13 december 2009
Svenska folkets vitvaror och åsikter om vitvaror Undersökning gjord av YouGov, 9-13 december 2009 SAMMANFATTNING Fyrtio procent av svenska folkets vitvaror är äldre än 6 år, medan nästan hälften av alla
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merHar patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?
Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800
Läs merRapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04
Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet
Läs mer