Inledning och introduktion till diabetes

Transkript

1 Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför allt på de båda huvudformerna typ 1 och typ 2. Det är sjukdomar typerna är så olika varandra att det är befogat att tala i plural som är kända och beskrivna sedan antiken. Ordet diabetes betyder genompasserande, vilket naturligtvis har att göra med att den sjuke kissar mycket. Någon på 1700-talet lade man till ett ord och började tala om diabetes mellitus; tillskottet mellitus betyder sött och syftar på ett urgammalt sätt att ställa diagnosen: Att smaka på urinen för att avgöra om den är söt. Diabetes går ju Figur 1. Vänstra bilden, tagen den 7 december 1922, illustrerar att diabetes för inte alltför länge sedan var en allvarlig, ofta dödlig sjukdom. Den hög ra bilden visar samma pojke tre månader senare. Han var en av de första i världen som behandlades med insulin. 7

2 till vardags under namnet sockersjuka, även om det finns mycket annat som påverkar än just sockret det kommer ni att få höra idag. För inte så länge sedan innebar diabetes faktiskt en dödsdom. Den vänstra bilden i Figur 1 visar en pojke med typ 1-diabetes i december Vid den tiden arbetade två forskare i Kanada, Frederick G Banting och Charles Herbert Best, väldigt fokuserat med att försöka förstå vad som styrde sockeromsättningen i kroppen. De gjorde bland annat försök på hundar och lyckades ta fram ett extrakt från bukspottkörteln som kunde bota diabetes hos djuren. Senare började de ge extraktet, som innehöll insulin, till människor, och den högra bilden i figuren visar hur det gav en snabb och fantastisk återställning av pojkens hälsa. Just den här personen avled när han var ca 28 år gammal i lunginflammation, en sjukdom som ofta skördade offer vid den här tiden, men ett annat exempel på de första patienterna som fick extraktet är Teddy Ryder som faktiskt levde till 1993, se Figur 2. Figur 2. Teddy Ryder var också en av de första patienterna som fick insulin. Vänstra bilden visar honom före behandlingen (tagen den 10 juli 1922) och högra bilden efter (samma datum 1923). Han levde sedan till ca 75 års ålder och avled Det var med andra ord en revolutionerande upptäckt som Banting och Best hade gjort och de tog också patent på den magiska molekylen, se Figur 3. Men när de väl hade upptäckt vilken fantastisk effekt den hade skänkte de faktiskt bort patentet så att insulinet blev tillgängligt för alla i hela världen. Banting fick ett delat Nobelpris i medicin 1923 och avstod då hälften av sin prisandel till Best. På den här tiden isolerades insulin från bukspottkörtlarna på nötkreatur eller grisar, och så fick man fortsätta i mer än 50 år. Först i slutet av 1970-ta- 8

3 Figur 3. Insulin är ett peptidhormon, dvs. ett litet protein, som bildas i de så kallade langerhanska öarna i bukspottkörteln (pankreas) och därifrån insöndras till blodet. let blev det möjligt att med hjälp av DNA-teknik få bakterier att producera insulinet: 1978 godkändes ett bakterietillverkat insulin för första gången som läkemedel. Det var också ett stort framsteg, både för att man fick en mer kontrollerad tillverkning och för att tillgången i princip blev oändlig. Dessutom kan man med hjälp av bakterierna göra rent människoinsulin, som skiljer sig något från insulinet hos andra däggdjur. Jag nämnde typ 1- och typ 2-diabetes, och ni är säkert intresserade av en eller båda, men det är faktiskt fråga om två helt olika sjukdomar. Totalt sett lider mellan 4 och 5 % av befolkningen i den västerländska världen av diabetes, men det finns 10 gånger fler personer med typ 2-diabetes än med typ 1-diabetes man brukar tala om 4,5 % typ 2 och omkring 0,5 % typ 1. Det är två olika sjukdomar med skilda orsaker, det kommer vi att berätta mera om idag, och det betyder också att olika behandlingar är effektiva mot de båda typerna. Båda beror emellertid på en kombination av arv och miljö, det återkommer jag till i mitt nästa föredrag. Diabetessjukdomarna kan tyvärr leda till svåra komplikationer i det långa loppet. Att hålla sockerbalansen är inte så enkelt för alla och ett antal personer med diabetes får över tiden skador i nervändarna, i njurarna, i ögonen och på andra ställen. 9

4 Typ 1-diabetes är en sjukdom som framför allt drabbar barn. Det vanligaste är att få sjukdomen i unga år och Anna Möllsten ska strax berätta mera om diabetes hos barn. Typ 1-diabetes, som ibland kallas barn- och ungdomsdiabetes, är en autoimmun sjukdom. Den beror på att immunsystemet, som egentligen ska skydda oss mot virus och bakterier, har attackerat och förstört de insulinproducerande cellerna och i det läget krävs en livslång behandling med insulin. Anna ska besvara frågan om typ 1-diabetes verkligen ökar bland barn, därefter ska jag försöka reda ut hur arv och miljö inverkar på typ 1-diabetes och sedan kommer ett spännande föredrag där Nina Fransén Pettersson visar att man faktiskt kan se diabetes. Hon är med i en forskargrupp som har utvecklat ett nytt sätt att avbilda immunsystemets attack på de insulinproducerande cellerna. Typ 2-diabetes kallas ibland åldersdiabetes för att den åtminstone tidigare alltid drabbade äldre personer, men i och med att sjukdomen är så nära förknippad med övervikt och fetma något som idag förekommer i allt lägre åldrar har det blivit så att sjukdomen också finns och ökar bland yngre personer. Typ 2-diabetes behandlas både med läkemedel och med ändringar i livsstilen, vilket ni också får höra mera om. Vi har tre föredrag med typ 2-diabetes i fokus: Tommy Olsson från enheten för medicin ska berätta om energibalansens roll, Margareta Nordberg ska informera om hur man kan undvika den här formen av diabetes och till sist går vi tillsammans med Helena Edlund ner på detaljnivå när det gäller molekylerna kring diabetes. 10

5 Sverker Olofsson: Innan vi går vidare i programmet: Jag tänkte när du talade om insulin att har man nått vägs ände där? Är och förblir insulinet det bästa man kan tänka sig? Kristina Lejon: Ja, man försöker ju också modifiera insulin på olika sätt för att det ska verka snabbare eller mer långsamt. Man jobbar ju också med att försöka hitta bättre sätt att tillföra det till kroppen med pump istället för sprutor till exempel men man kommer nog inte runt själva insulinmolekylen. Sverker Olofsson: Det handlar med andra ord mera om metoderna än om insulinet som sådant? Kristina Lejon: Ja, just det här att tillverka insulin med bakterier gör ju att vi kan få exakt samma molekyl som vi människor naturligt har i oss och i en väldigt ren form. Sverker Olofsson: Kanske du tycker att det är en konstig fråga, men jag ska ställa den ändå: Till vardags pratar vi ju ganska allmänt om diabetes eller sockersjuka och skiljer väldigt lite på typ 1 och typ 2. Därför undrar jag om det finns det någon likhet mellan de två sjukdomarna? Kristina Lejon: Likheten kan ju vara att båda leder till höga sockerhalter i blodet om personen inte sköter sin diabetes. Den likheten finns ju, och det var ju också därför sjukdomarna hamnade under samma namn. Sedan är de underliggande orsakerna olika, men ändå inte helt olika, för faktum är att det finns andra former av diabetes som ligger i gränslandet mellan typ I och typ II. Ett exempel är så kallad MODY, en starkt ärftlig form av typ 1-diabetes som faktiskt oftast uppkommer när personen är vuxen. 11