Psoriasis och samsjuklighet

Transkript

1 Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga sjukdomar, så kallad samsjuklighet, är dock fortfarande låg. Studier visar att psoriasissjuka löper ökad risk för att drabbas av t ex diabetes, ledbesvär, hjärt- och kärlkomplikationer, ögonsjukdomar, högt blodtryck och mag- tarmbesvär. Det här faktamaterialet syftar till att ge aktuella fakta om psoriasis och samsjuklighet. Samsjuklighet Med samsjuklighet eller comorbiditet, menas sjukdomar som vi kan få som konsekvens av en annan sjukdom. För psoriasissjuka innebär det ofta att psoriasis kommer som första sjukdom, och att andra sjukdomar sedan kan uppkomma som en följd av psoriasisen. För flera av dessa sjukdomar är sambanden dubbelt, vilket innebär att sjukdomar ökar risken för varandra åt båda hållen. Exakt vad sambanden beror på har man ännu inte identifierat, och inte heller om det finns skillnader i hur starka sambanden är. Bild: Illustration psoriasis och samsjuklighet.

2 Psoriasisartrit och ledbesvär Psoriasisartrit är den vanligaste formen av samsjuklighet, och också den vi har känt till allra längst. Många psoriasissjuka upplever att de har ont i lederna, och ungefär hälften av de som får ledbesvär får diagnosen psoriasisartrit. Att inte alla får en diagnos beror bland annat på att det kan vara svårt att ställa diagnos och att det inte alltid är psoriasisartrit, även om man har psoriasis. Ibland kan man ha flera olika ledsjukdomar till exempel artros i en axel och psoriasisartrit i en fingerled. De vanligaste symtomen vid psoriasisartrit är stelhet, rörelse- eller vilosmärta, svullna leder, ömhet över ledkapsel, muskel- och senfästen samt trötthet orsakade av inflammation. Inflammationen kan vara lokaliserad till en eller ett fåtal leder men vanligen är många leder engagerade. Sjukdomsförlopp Den inflammation som orsakar psoriasisartrit startar i anslutning till en led, i muskel- eller senans fäste mot benet, i den så kallade entesen. Om inflammationen stannar lokalt kallas det för en senfästesinflammation. Om sjukdomen får fortsätta kan den vandra in i leden och bli en artrit, en ledinflammation. Ofta är det i stora muskelfästen som armbågsleder, över höftkammarna och vid knäna som senfästesinflammationerna startar. När sjukdomen sitter i ryggen startar inflammationen där bindväv fäster mot ben i kotorna. Diagnos Det kan vara svårt, speciellt i tidiga sjukdomsstadier, att särskilja psoriasisartrit från andra reumatiska sjukdomar. Oftast får läkaren bäst vägledning genom att noga lyssna till patientens beskrivning av sina besvär. Diagnosen ställs med hjälp av patientens sjukdomshistoria, en noggrann hud-, led och nagelundersökning, vissa laboratorieundersökningar samt röntgen av de drabbade lederna. Avgörande för diagnosen är inflammation i ledhinnorna och/eller i muskel- och senfästen tillsammans med hudsymtom och nagelangrepp. Korvfinger eller korvtå är också vägledande för diagnosen. Vid psoriasisartrit saknar blodproven vanligen reumatoid faktor (Rf ) och röntgen kan visa typiska förändringar. Sänkan är oftast normal vilket skiljer sig från ledgångsreumatism. Detta kan i vissa fall leda till en felaktig diagnos eller misstrogenhet från vården, innan patienten fått träffa en reumatolog. Källa: Psoriasis och samsjuklighet Psoriasisförbundet 2

3 Diabetes typ 2 Ungefär svenskar har diabetes typ 2, eller det som många kallar åldersdiabetes eller sockersjuka. Diabetes typ 2 har en stor ärftlighetsfaktor. Man tror att ungefär 15% av Sveriges befolkning bär på arvsanlagen för diabetes typ 2 och levnadsvanorna spelar då en stor roll för om sjukdomen ska utvecklas eller inte. Typ 2-diabetes är dubbelt så vanligt hos psoriasissjuka som hos övriga befolkningen. Det är vanligt med hjärt- och kärlsjukdomar hos personer med diabetes och ungefär 20 procent av alla som vårdas för hjärtinfarkt har en tidigare känd diabetes. Ungefär två tredjedelar av de som inte har en känd diabetes visar sig ha sjukdomen eller ett förstadium när de får sin infarkt. Högt blodtryck och höga blodfetter är andra symtom som är kopplade till diabetes typ 2. Det är inte heller ovanligt med ledbesvär om man har diabetes typ 2, då sockret angriper senor och leder vilket gör att rörelseförmågan begränsas och smärta uppstår. Sjukgymnastik och avslappningsövningar underlättar besvären. Vad händer i kroppen Diabetes typ 2 innebär att kroppen fortfarande kan producera insulin, men att mängden inte räcker för kroppens behov. Detta kan bero på att kroppen inte kan öka insulinproduktionen när sockerhalten stiger i blodet eller på att cellvävnaden som ska ta emot insulinet inte har förmåga att utnyttja det befintliga insulinet, och att det då krävs ännu mer insulin för att cellen ska öppna sig och ta emot sockret. Övervikt och fetma kan vara en orsak till att kroppen tappar sin känslighet för insulinet. Man vet också att rökning minskar insulinkänsligheten och ju mer man röker desto större är risken för diabetes typ 2. Vad kan man göra själv Ungefär en tredjedel av alla med diabetes typ 2 klarar att hantera sin sjukdom med enbart livsstilen. Kostomläggning och fysisk aktivitet som ger mindre vikt gör ofta att kroppens egen insulintillverkning räcker till igen och blodsockernivån kan hållas normal. För dem som inte klarar sig med enbart en sund livsstil behövs också tabletter eller insulininjektioner. Källa: Text skriven av Anki Sundin, näringsfysiolog Psoriasis och samsjuklighet Psoriasisförbundet 3

4 Mag- och tarmsjukdomar Idag vet vi att det finns ett samband mellan inflammatoriska tarmsjukdomar och psoriasis. De sjukdomar som hör till denna grupp är Crohns sjukdom och Ulcerös colit. Crohns Sjukdom (Morbus Crohn) Ungefär personer i Sverige beräknas ha Crohns sjukdom som är en kronisk mag- och tarmsjukdom. Det vanligaste är att den sitter i nedre delen av tunntarmen eller övre delen av tjocktarmen. Det är en kronisk sjukdom som går i skov. En del har bara enstaka skov, medan andra har långa och svåra skov under stora delar av sitt liv. Man tror att det behövs någon form av trigger för att utlösa den, det vill säga att något i den omgivande miljön är det som utlöser sjukdomen. Nedsatt immunförsvar, infektioner och vissa läkemedel tror man kan vara orsaker till att sjukdomen startar. Man vet med säkerhet att rökning ökar risken för att få Crohns Sjukdom och att rökning också förvärrar sjukdomen. Symtomen är magsmärtor och diarré. Sitter inflammationen i tunntarmen är viktnedgång vanligt eftersom man inte kan tillgodogöra sig näringen i den mat man äter, trötthet är vanligt och man kan också uppleva besvär från leder, ögon och hud. Man bedömer att ungefär 9 % av alla med Crohns sjukdom också har psoriasis och har sett att det kan vara upp till sju gånger större risk att få psoriasis om man har Crohns sjukdom. Det är mer osäkert hur det motsatta förhållandet är och idag vet vi inte heller om svårighetsgraden på psoriasis påverkar hur stor risken är. Ulcerös Colit Ulcerös kolit är en kronisk inflammation som sätter sig i tjocktarmen eller i ändtarmen. Ungefär personer beräknas ha sjukdomen i Sverige och den drabbar lika ofta män som kvinnor. Precis som med andra inflammatoriska sjukdomar så tror man att det krävs vissa specifika gener för att kunna få sjukdomen. Det krävs också en yttre faktor som startar sjukdomsförloppet, infektioner och exempelvis antiinflammatoriska läkemedel tror man kan vara triggers. De vanligaste symtomen är diarré och att det är blod i avföringen, men det beror lite på var inflammationen sitter. I samband med skov kan man få smärta i lederna framför allt i höfter och rygg och för en del är dessa smärtor ett första tecken på att ett skov är på väg. När det gäller ulcerös kolit kan rökning ibland mildra skoven, och det händer att sjukdomen förvärras av ett rökstopp. Läkarna rekommenderar dock alltid rökstopp eftersom rökningen i sig för med sig andra stora hälsorisker. Man tror att sambandet med mellan ulcerös kolit och psoriasis är lägre än med crohns sjukdom Källa: Psoriasis och samsjuklighet Psoriasisförbundet 4

5 Ögonsjukdomar Ett samband har de sista åren kunnat ses mellan psoriasis och kroniska inflammationer i ögonen. Beroende på i vilken del inflammationen sitter så kallas den för olika saker, en inflammation i främre delen kallas irit, en inflammation i bakre delen kallas uveit. Vid inflammation av den främre delen kallas det irit och kännetecknas av att ögat blir rött närmast hornhinnan, man blir ljuskänslig och känner värk. Tårar kan börja rinna. Synen kan vara normal eller nedsatt. Vid inflammation i den mellersta delen (intermediär uveit) är symtomen mildare, oftast erfar patienten "flugor" eller prickar för det sjuka ögat. Vid bakre uveit är det framför allt prickar och flugor och nedsatt syn som ger patienten symtom. Dessa inflammationer kan vara sporadiska eller bli kroniska, vilket innebär att de ger besvär mer eller mindre hela tiden (mer än tre månader). Diagnos och behandling Om man upplever några av de symtom som beskrivs i texten ovan bör man söka ögonläkare för en undersökning. Hos ögonläkaren tittar man med mikroskop in i ögat och bedömer näthinnan. Det kan hända att man får göra en allmän utredning med blodprovstagning och röntgenundersökning av resten kroppen. Beroende på graden av inflammation och var den är belägen, får man oftast kortisondroppar och droppar som vidgar pupillen under ett par veckor. Vid kraftiga infektioner kan det bli aktuellt med tillägg av kortisontabletter och vid riktigt svåra fall kan det bli fråga om så kallad immunohämmande behandling, ofta i samråd med specialister inom reumatologi. Om man hittar någon infektiös orsak kan det bli aktuellt med behandling mot infektionen. Källa: Netdoktor.se Psoriasis och livskvalitet Vid mätningar där man har jämfört psoriasissjukas livskvalitet med andra sjukdomar ser man att psoriasis ofta har en stor inverkan på hur man kan leva sitt liv. Både när det gäller fysisk och mental hälsa har psoriasissjuka som grupp en lägre upplevd livskvalitet än många andra sjukdomsgrupper. Psoriasisförbundet genomförde 2014 undersökningen, Psoriasiskoll, där över 7000 personer deltog. Nästan 30 % av respondenterna svarade att sjukdomen påverkar självförtroendet, 20% upplever osäkerhet i sociala sammanhang där andra inte känner till att man har psoriasis och 24% undviker besök i simhallar och på badstränder. Depression och nedstämdhet Nedstämdhet och depressioner är ofta förekommande hos psoriasis- och psoriasisartritsjuka. I den undersökning som Psoriasisförbundet gjorde 2014 anger 24 % att man lider av depression. En siffra som även bekräftas av flera internationella studier. Psoriasis och samsjuklighet Psoriasisförbundet 5

6 Forskningen har ännu inte klargjort om depression och nedstämdhet har en direkt koppling till den inflammatoriska processen, eller om det är en följd av de begränsningar i livet som psoriasis/psoriasisartrit kan medföra. Aggressivitet och humörsvängningar är vanligt vid trötthet och nedstämdhet och kan därför uppkomma som följd av de två förstnämnda faktorerna och kanske inte som en direkt följd av psoriasisen. Källa: samt resultaten från undersökningen Psoriasiskoll (internt material) Psoriasis och samsjuklighet Psoriasisförbundet 6