Ökar diabetes bland barn?
|
|
- Roland Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av vår grupp på enheten för pediatrik här vid Umeå universitet och om det svenska barndiabetesregistret som vi hanterar. Först visar jag de tidstrender man kan se i Europa och senare hur det ser ut här i Sverige. Jag kommer att använda ordet incidens en hel del, och det betyder det antal fall som inträffar i en given grupp under en viss tid. Hur incidensen ser ut och förändras är naturligtvis en intressant fråga för oss forskare. Som Kristina Lejon nyss berättade är typ 1-diabetes en autoimmun sjukdom där immunförsvaret förstör kroppens egna insulinproducerande celler. Det drabbar i första hand barn och ungdomar och därför kallas sjukdomen också barndiabetes. Eftersom den som drabbas snabbt blir beroende av att få insulin talar man ibland också om insulinberoende diabetes jag använder i fortsättningen benämningen typ 1-diabetes. I Sverige idag har vi ungefär personer med den sjukdomen. För att någon ska få diabetes krävs att väldigt många olika faktorer samverkar. Den genetiska bakgrunden är väldigt viktig, men frågan om ärftlighet vid diabetes är komplex och det kommer Kristina Lejon snart att berätta mer om för det räcker inte med att ha vissa gener utan det måste till en mängd andra faktorer, vilket illustreras av Figur 1. Det centrala är reaktionen hos immunförsvaret, immunresponsen, eftersom det är den som förstör de insulinproducerande cellerna. Detta påverkas dock av faktorer i omgivningen som till exempel vissa virusinfektioner, som kan utlösa en autoimmun process. Vidare kan till och med händelser på fosterstadiet att mamman 12
2 Figur 1. Ett komplicerat mönster av många olika faktorer med genuppsättningen i botten ligger bakom typ 1-diabetes. (Blom, L., Dahlquist, G. et al.; Diabetologia. (1989) 32;1:7-13) Figur 2. Typ 1-diabetes i världen. Kartan visar incidensen, mätt i antal fall per invånare, och illustrerar ärftlighetens betydelse. 13
3 får infektioner eller röker påverka risken för diabetes hos barnet. Fysisk och psykisk stress kan utlösa sjukdomen, till exempel att man får en annan sjukdom eller att det händer någonting i familjen. Det kan också vara olika saker hos olika personer som gör att de får diabetes; sammanfattningsvis är det här mönstret väldigt komplicerat. Diabetesvärldskartan i Figur 2 visar den bakomliggande genetiken på ett ganska bra sätt. De mörkaste fälten markerar de områden som har den högsta incidensen av typ I-diabetes. Ni ser att det gäller norra Europa, Kanada och Australien, i viss mån också USA. I Australien och Nordamerika bor ju en stor andel människor som är, eller härstammar från, nordeuropeiska invandrare och de hade ju med sig sitt genetiska arv. Sedan finns det andra faktorer som är gemensamma för de här länderna, inte minst den västerländska livsstilen och matvanorna. Man kan med andra ord inte förklara allt med generna. Figur 3 visar de länder som har mest diabetes i världen, och som ni ser ligger Finland i topp medan Sverige kommer in som tvåa. Det är faktiskt så att incidensen av typ 1-diabetes har samband med ett lands bruttonationalprodukt, vilket ju är ett grovt mått på välståndet. Länder med lite lägre Figur 3. Typ 1-diabetes är särskilt vanligt i Norden. Diagrammet visar de tio länder som har högsta incidenstalen mätt i antal nya fall per invånare och år bland världens länder. 14
4 BNP exempelvis Polen, Kroatien och Rumänien ligger ganska lågt medan rikare länder som Danmark, Sverige, Norge och Luxemburg har högre incidens av typ 1-diabetes. Det här kan man tänka sig speglar livsstilarna i de olika länderna. Figur 4. EURODIAB är ett europeiskt samarbete mellan barndiabeteskliniker som sedan 1989 registrerar antalet nya fall av diabetes varje år. Bilden visar den uppdelning i fem regioner som används i Figur 6. (Patterson CC, Dahlquist GG, Gyürüs E, Green A, Soltész G; EURODIAB Study Group. Lancet Jun 13;373(9680): ) I det europeiska samarbetsprojektet EURODIAB, som startade 1989, har vi studerat diabetesincidensen lite närmare genom att dela upp de europeiska länderna i fem regioner och jämföra dessa, indelningen framgår i Figur 4. Resultaten är intressanta och sammanfattas i Figur 5, som jag ska försöka guida er genom. Den övre raden av diagram gäller för pojkarna och den undre för flickorna. Incidensen av typ 1-diabetes i regionen visas på den lodräta axeln och årtalen löper vågrätt i diagrammen. För åren 1989 till och med 15
5 Figur 5. Diagrammen visar nya fall av typ 1-diabetes per år i fem europeiska regioner (indelning enligt Figur 5) i åldersgrupperna 0-4 år (svarta punkter), 5-9 år (grå punkter) och år (ofyllda punkter). Pojkar överst och flickor under. Linjerna är framräknade tendenser. Lägg märke till att diagramskalan är logaritmisk, vilket betyder att ökningen ser linjär ut men faktiskt är accelererande. Man kan se brantare lutning på linjerna för den yngsta gruppen och i de centrala och östra regionerna. (Patterson CC, Dahlquist GG, Gyürüs E, Green A, Soltész G; EURODIAB Study Group. Lancet Jun 13;373(9680): ) 2003 hade man hade verkliga, uppmätta tal och senare fram till 2015 visas framräknade tendenser. De svarta prickarna markerar åldersgruppen 0 4 år, det vill säga barn som fått sin diabetes i den åldern. De grå prickarna visar på samma sätt de barn som fått diabetes mellan 5 och 9 års ålder medan de vita prickarna står för diabetes mellan 10 och 14 år. Dia grammen visar det viktiga faktum att vi i Norden, som från början har en hög incidens, visserligen har ökat men inte lika mycket som exempelvis länderna i östra regionen. De har börjat på en mycket lägre nivå, men lutningen i deras diagram visar en mycket kraftigare ökning än vår. Det är också viktigt att tit- 16
6 ta på åldersgrupperna var för sig, eftersom den yngsta gruppen verkar ha ökat allra mest och har den brantaste lutningen på kurvan. Det är vanligast att få diabetes i årsåldern, men i det här materialet har den yngsta åldersgruppen ökat mest. Det gäller för både pojkar och flickor. Diabetes i allt lägre ålder Man kan säga att diabetesdebuten har förskjutits nedåt i åldrarna. Det gäller inte bara i Europa utan också för resten av världen. De länder som tidigare haft den lägsta incidensen har ökat snabbast och då mest bland de yngsta. Därför tror man att det är någonting som händer väldigt tidigt i livet som har stor betydelse för att man ska utveckla diabetes. En studie av incidensen i Sverige, där man tittat på olika åldersgrupper (Man kan ju få barndiabetes även som vuxen och därför är det bättre att tala om typ 1-diabetes), visar en ungefär 3-procentig årlig ökning för båda könen i åldrarna upp till 15 år medan en mellangrupp inte haft någon ökning alls och i gruppen med debut av diabetes vid 25 år och äldre har incidensen minskat lite. Figur 6 visar att diabetesincidensen hos barn ökar med Figur 6. Medelincidens av typ 1-diabetes för olika ålder och kön enligt det svenska diabetesregistret. Flickor får i allmänheten sjukdomen något tidigare än pojkar beroende på flickornas tidigare pubertetsdebut. 17
7 åldern och når en topp vid år, sedan minskar incidensen. Flickornas incidens kulminerar lite tidigare än pojkarnas, vilket troligen beror på att flickor har sin tillväxtspurt och pubertet lite tidigare och just tillväxten är betydelsefull för diabetesutvecklingen. Figur 7. Incidensutvecklingen för typ 1-diabetes under 30 år, , enligt data från det svenska diabetesregistret. En skarp ökning av antalet fall är tydlig, liksom att det inte finns någon signifikant skillnad mellan könen. Inringade i diagrammet är två perioder med tydlig avflackning i ökningen: och (Berhan Y. et al. Diabetes. (2011) feb;60:577-81) Vårt svenska barndiabetesregister registrerar alla som får typ 1-diabetes när de är yngre än 15 år. Det har vi gjort sedan mitten av 1977, men i studien som sammanfattas i Figur 7 har vi valt perioden för att visa ten- 18
8 denser över en 30-årsperiod. Totalt registrerades barn som fick typ 1-diabetes under perioden. Pojkarna visas med den heldragna linjen och flickorna med den prickade; egentligen har vi inte någon signifikant skillnad mellan könen. Lägg märke till den kraftiga ökningen från 1978, då hade vi ungefär 20 fall per invånare och år, fram till 2007 när vi har 46 fall per Incidensen har mer än fördubblats under de 30 åren, men det finns ett par perioder när ökningen av diabetesincidensen inte är lika kraftig: omkring 1990 och efter Figur 8. Kurvorna visar åldern vid diabetesdebuten. Under den första inringade perioden ökade incidensen bland de yngsta barnen men stod stilla bland de äldre. Sedan följde en stadig ökning för alla och under nästa avflackning, inringad mellan ch 2007, utmärker sig den yngsta åldersgruppen, 0-4 år, på nytt men nu genom den största minskningen av incidensen. (Berhan Y. et al. Diabetes. (2011) feb;60:577-81) 19
9 I Figur 8 ser man att den yngsta åldersgruppen, de som fått diabetes vid 0 4 års ålder, visar en ganska kraftig ökning under perioden medan kurvorna för de äldre åldersgrupperna ligger mer plant. Senare ökade de äldre väldigt mycket. På 2000-talet verkar det som om den yngsta gruppen är den som första börjar sjunka i incidens medan de äldre följer efter. Figur 9. När man tittar närmare på varje årskull i diabetesregistret, med födelseår från 2000 till 2006, ser man att incidensen varje år är lägre än året före. Skillnaden är statistiskt signifikant. (Berhan Y. et al. Diabetes. (2011) feb;60:577-81) Varje kurva i Figur 9 representerar en årskull under 2000-talet. För var och en av dem stiger kurvan mindre brant än för det föregående året. Då kan man tänka sig antingen att diabetesincidensen avtar eller att vi åtminstone har fått en förskjutning till högre debutålder. Vad kan då den här variatio- 20
10 nen i incidens bero på? Om vi återvänder till de faktorer som visas i Figur 1 har genetiken förmodligen inte särskilt stor betydelse för en så snabb variation. Det måste vara något som händer i miljön, och vi har tittat lite extra på tillväxten hos barnen. I en europeisk studie har några olika forskningscentra i Europa tittat på journaler från barnavårdscentralen för barn med typ 1-diabetes för att notera deras längd och vikt vid 2 års ålder, när de ännu inte hade fått sjukdomen. Det visar sig då att de barn som senare fått diabetes var längre, tyngre och hade högre BMI som tvååringar än en kontrollgrupp med barn som inte hade fått sjukdomen. Därför kan man tänka sig att delar av incidensökningen kan förklaras av en snabb tillväxt hos barnet. Att en snabb kroppstillväxt också ökar insulinbehovet kan man se på det faktum att många får diabetes i samband med tillväxtspurten i puberteten. Tillväxt är något som påfrestar kroppen, den behöver då mer insulin och det kan trigga mer autoimmunitet mot de insulinproducerande cellerna. Det här kallar vi overload-hypotesen (av eng. overload, överbelastning). Parallellt med avplaningen av diabetesincidensen under 20o0-talet, se Figur 8 ovan, har man faktiskt sett att andelen överviktiga 4-åringar minskar i Västerbotten, det visar en studie som gjorts av Erik Bergström här i Umeå. Under hade länet 17 % överviktiga pojkar medan motsvarande andel fem år senare, , var 14 %. Den här minskningen är statistiskt säkerställd och motsvarande utveckling finns också bland flickorna. Eftersom vi vet att övernäring och snabb tillväxt är riskfaktorer för typ 1-diabetes har man vid BVC och i skolhälsovården haft rätt mycket fokus på att försöka minska övervikten hos små barn. Att viktminskningen här sker parallellt med en avplaning av typ I-diabetesincidensen kan faktiskt vara intressant. Det är emellertid viktigt att påpeka att det här gäller på epidemiologisk nivå i stora grupper, inte för individen. Det håller inte att säga att ett barn kommer att få diabetes bara för att det växer väldigt snabbt. Det handlar om en komplex sjukdom där många faktorer är med och påverkar. 21
11 Sverker Olofsson: Ska man ändå dra slutsatsen att den här ökningen är en välfärdsfråga? Anna Möllsten: Ja, delvis kan man nog tänka så. Sverker Olofsson: Mat och livsstil helt enkelt? Anna Möllsten: Ja. Sverker Olofsson: Men om då ökningen är så kraftig bland de allra yngsta, där är det ju svårt att tänka sig att livsstilen hunnit få så stort genomslag. Kan du bara gissa lite om vad som då kan ligga bakom? Anna Möllsten: Man kan tänka att det har med annat att göra, till exempel om det någon speciell infektion har drabbat barnen så att fler utsätts för den triggande faktorn som startar immunresponsen mot de insulinproducerande cellerna. Det är många saker som spelar in. Man vet ju att barn till en äldre mamma har en högre risk att få diabetes och man kan då tänka sig att mammorna i allmänhet har blivit äldre under den här perioden, men det är i så fall bara en pytteliten del av förklaringen. Sverker Olofsson: Den första av dina figurer visar ju en väldig röra av genetik och miljö, skulle man kunna säga. Om man har ett litet barn med en ganska stor genetisk risk, kan man göra något? Kan man minska risken för att det ska hända igen? Anna Möllsten: Jag kan bara tänka mig de alltid goda råden att leva sunt, inte röka och inte äta för mycket. Sverker Olofsson: Ni forskare ni är ju oerhört noga med att säga att man kan aldrig dra slutsatser för en individ utan det här är populationsbaserat, det gäller så att säga för alla. Men det är naturligtvis ingen som lyssnar på sådant, utan vi tänker att vad kan jag göra med just mitt fall? Kan du säga till alla som finns här idag att om ni har småbarn, se till att de håller vikten i åldern 3 7 år? Anna Möllsten: Ja, det tror jag är viktigt. Man har ju sett att om barn blir överviktiga tidigt är det svårare att bli av med övervikten senare i livet och då ökar också risken för typ 2-diabetes när man blir vuxen. 22
Forskningens dag 2012. Nya insikter om diabetes. En bok från Forskningens dag 2012 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet
Forskningens dag 2012 Nya insikter om diabetes En bok från Forskningens dag 2012 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet och
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merArv + miljö = diabetes?
Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merNina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på
Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/
Läs merSymptom. Stamcellsforskning
Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden
Läs merKvinnor och män med barn
11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt
Läs merKlamydia i Skåne, 1:a halvår per år, kvinnor och män
Klamydia i Skåne första halvåret 217 Allmän information om klamydiainfektion finns att läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida. 1 95 fall av klamydia anmäldes i Skåne de första sex månaderna 217. Detta är
Läs merLängd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även
Läs merDiabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012
Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;
Läs merBarn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn
Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Hösten 2018 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merÖvervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011
Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Höst 2017 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Linda Håkansson/Anette Karsch Vårdutvecklare/Distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merKlamydia i Skåne 2018
Klamydia i Skåne 2018 Allmän information om klamydiainfektion finns att läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida. Under 2018 rapporterades 4 001 klamydiafall i Skåne. Det är en minskning med 4 % jämfört med
Läs merInvandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund
32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen
Läs merTrender i barns och ungdomars psykiska hälsa
Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt
Läs merUtrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Läs merSkolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning
Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning BMI Epidemiology Study Göteborg Jenny Kindblom Docent, Sahlgrenska Akademin Specialistläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Dagens disposition Berätta
Läs merSamhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.
1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga
Läs merInformation om del 2 av TEDDY-studien
TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..
Läs merUngas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender
Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i
Läs merPerspektiv Helsingborg
Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merResultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001
Läs merBarndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland
Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige
Läs merDelgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Läs merInledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19
Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merMan kan lära sig att bli lycklig
Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,
Läs merÅlder och kön. LVM-klienter och ungdomar, år
Ålder och kön LVM-klienter och ungdomar, år 27 216 Uppföljnings-PM nr 1 217 Sammanfattning Syftet med detta uppföljnings-pm är att beskriva hur åldersfördelningen vid SiS LVM- och ungdomshem ser ut och
Läs merForskning i ABIS. Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent
Forskning i ABIS Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot angripande bakterier och virus. I immunförsvaret ingår en rad
Läs merAntalet personer som skriver högskoleprovet minskar
STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs mer732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik
732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876
Läs merTillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Tillväxt på BVC Våren 2019 Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka
Läs merGenerationsskifte i äganderätter. Faktorer som påverkar åldersstrukturen
Generationsskifte i äganderätter Faktorer som påverkar åldersstrukturen STADSKONTORET APRIL 216 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson Layout Lena Holmberg Kontakt: www.jonkoping.se/statistik
Läs merMelanom på huvudet är det en könsfråga??
Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 14 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska
Läs merSläkttavlor i genetiken
Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms
Läs merHur undviker man diabetes?
Hur undviker man diabetes? Margareta Norberg Adjungerad universitetslektor, distriktsläkare, Epidemiologi och global hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Jag delar min tid mellan universitetsforskning
Läs merOm bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008
Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merBeskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun
Beskrivning av befolkningen och befolkningsutvecklingen i Bodens kommun Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 219-3-22 Innehållsförteckning Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs merVem får prostatacancer?
Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett
Läs merNormal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS
Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser
Läs merOmflyttningens demografi
Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs mernita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl
WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.
Läs merSjukfusk och prostatacancer
Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,
Läs merHälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006
Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4
Läs merInfluensarapport för vecka 12, 2018 Denna rapport publicerades den 29 mars 2018 och redovisar influensaläget vecka 12 (19 25 mars).
Influensarapport för 12, 2018 Denna rapport publicerades den 29 mars 2018 och redovisar influensaläget 12 (19 25 mars). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 3 Lägesbeskrivning...
Läs merTEDDY Kids. Nyhetsbrev 2017
Nyhetsbrev 2017 TEDDY Kids Hej kära Juniorforskare! Vi på TEDDY skickar en liten hälsning till Dig med lite pyssel, information om studien och lite rolig fakta du kanske inte visste tidigare. Vi tycker
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merInformation till eleverna
Information till eleverna Här följer en beskrivning av det muntliga delprovet som ingår i det nationella provet. Delprovet genomförs i grupper om 3 4 elever som sitter tillsammans med läraren. Var och
Läs merFrågeområde BMI. Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg
Frågeområde BMI Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet om BMI redovisas andelen som har övervikt (BMI 25 30), andelen som har fetma (BMI 30 och över) samt andelen som har övervikt eller
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merNordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen
Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång
Läs merPeter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut
Barn och stress Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut Om barn, unga och
Läs merLokala bostadsmarknader Stockholms län
Lokala bostadsmarknader Stockholms län 2014 2016 Kortversion Kortversion Bostad2.indd 1 1 2018-09-19 12:17 Innehåll Inledning Inledning...2 Olika faktorer påverkar flyttningar...3 Flyttningar inom länet...4
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merFler barn bor växelvis hos mamma och pappa
Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merATT LEVA MED DIABETES
ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med
Läs merFörsörjningskvotens utveckling
49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)
Läs merSamband mellan försäljning av antibiotika och Clostridium difficile
Samband mellan försäljning av antibiotika och Clostridium difficile En nationell undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten och Nationella Strama Anders Johansson, Thomas Åkerlund Nationella Strama föreslog
Läs merBarnen i befolkningen
17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska
Läs merTuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad
Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merSJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll
Läs merInfluensarapport vecka 9 Säsongen
Influensarapport 9 Säsongen 2018-2019 Denna rapport publicerades den 7 mars 2019 och redovisar influensaläget 9 (25 februari 3 mars). Sammanfattning Samtliga övervakningssystem visar på att influensaaktiviteten
Läs merHär följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014
Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga
Läs merHög levnadsstandard kan ligga bakom ökningen av barndiabetes Snabb längd- och viktökning riskfaktorer
Klinik och vetenskap Gisela Dahlquist, professor i barnmedicin, Norrlands Universitetssjukhus för det Svenska Barndiabetesregistret; medarbetare i Barndiabetesregistret Hög levnadsstandard kan ligga bakom
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merKlamydia i Skåne
Klamydia i Skåne 217 Allmän information om klamydiainfektion finns att läsa på Folkhälsomyndighetens hemsida. Under 217 rapporterades 4 184 klamydiafall i Skåne. Det är en minskning med 4 % jämfört med
Läs merTillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Läs merInfluensarapport vecka 4 Säsongen
Influensarapport 4 Säsongen 2018-2019 Denna rapport publicerades den 31 januari 2019 och redovisar influensaläget 4 (21 27 januari). Sammanfattning Influensaaktiviteten var fortsatt låg men ökande i hela
Läs merStatistikinfo 2014:07
Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,
Läs merSlutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014
Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Redaktionen Elsie Castro och Lena Sundqvist Rapporten publicerades 2014-07-03 Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus,
Läs merFruktsamhet och mortalitet 2014
Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merDiagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.
Tabeller över Sveriges befolkning 2004 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under 2004 invandrade totalt 62 028 personer till Sverige vilket är något färre än året innan. Totalt
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merInfluensarapport för vecka 5, 2018 Denna rapport publicerades den 8 februari 2018 och redovisar influensaläget vecka 5 (29 januari 4 februari).
Influensarapport för 5, 2018 Denna rapport publicerades den 8 februari 2018 och redovisar influensaläget 5 (29 januari 4 februari). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merAndel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Läs merUppföljning av målen i Europa 2020
Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa
Läs merSammanfattning och kommentar
Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller
Läs merTabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus
Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus En tabell består av tabellrubrik > kort, ska ge all information som läsaren behöver tabellhuvud > rubriktexter för uppgiftsgrupperingarna som inleds
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs mer