nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl
|
|
- Peter Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa. Men det finns ett undantag: Sverige. 7 april
2 Författare: Olle Findahl Denna rapport har framtagits inom ramen för ett projekt som drivs av NITA (Nationellt ITanvändarcentrum) vid Uppsala universitet och med stöd av.se, stiftelsen för Internetinfrastruktur. Publiceringsdatum: Fotrmgivning: Jessica Hammerin Nordin nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM
3 Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa. Men det finns ett undantag: Sverige. I de flesta europeiska länder har den stora majoriteten av alla människor över 55 år ingen tillgång till Internet. Bland pensionärerna rör det sig bara om några enstaka procent. I Sverige har dock hälften av de yngre pensionärerna Internet och två av tre i åldrarna år. Förhållandet ser ut på ett liknande sätt bland de lågutbildade. Ute i Europa är endast tio, tjugo, ibland trettio procent av dessa Internetanvändare. I några länder som Finland och Tyskland närmar sig antalet femtio procent. I Sverige är motsvarande siffra sjuttio procent. Internets utveckling i Sverige är anmärkningsvärd på flera sätt. Inte så mycket när det gäller den tidiga spridningen, som började ungefär samtidigt i de flesta industrialiserade länder. Innovatörerna och de tidiga användarna fanns i många länder. Det anmärkningsvärda rör vad som hände senare. Det handlar om i vilken mån som den komplicerade teknologin når ut till de äldre och till de lågutbildade? Det är här som Sverige skiljer sig från de flesta andra europeiska länder. Internet når inte bara de unga och de välutbildade, utan också de äldre och lågutbildade. De digitala klyftorna mellan t.ex. unga och gamla finns visserligen kvar, men inte alls på samma sätt och i samma utsträckning som i andra europeiska länder, där de äldre och lågutbildade nästan står helt utanför.
4 Sverige i Europa Vad är det som karakteriserar Internets spridning i Sverige jämfört med hur Internet har spridit sig i andra länder? Vilka är de gemensamma dragen för Internetutvecklingen och vilka är de speciella drag, om det finns några, som utmärker utvecklingen i Sverige? Det är de frågor som är styrande för denna genomgång. Om det finns avgörande skillnader mellan Sverige och andra länder skall jag också försöka diskutera vad det kan tänkas bero på? I den första delen riktar jag in mig på ett europeiskt perspektiv för att i en senare del vidga det till ett globalt. En modell för teknikspridning Den klassiska modellen för hur en ny teknologi sprider sig formulerade Everett Rogers på -talet, och sedan dess har hans bok kommit ut i ett flertal nya upplagor. Den senaste från i Utmärkande för spridningsprocessen är att den följer formen av en S-kurva. Där finns till en början en startsträcka under vilken ett begränsat fåtal, innovatörerna, gör sig bekanta med den nya teknologin. När de tidiga användarna börjar intressera sig för det nya tar spridningen fart och spridningskurvan böjer uppåt (A). Är den nya teknologin framgångsrik kan det hända att inte bara de tidiga användarna utan en betydligt större grupp, den tidiga majoriteten, också blir intresserade och investerar i den nya teknologin. Då tar utvecklingen verkligen fart och spridningskurvan går brant uppför. När den största entusiasmen börjar lägga sig och den tidiga majoriteten har blivit användare, stannar spridningen av och kurvan går inte längre lika brant uppför (B). Nu är det dags för den sena majoriteten, som inte är lika lätt av att övertala som de tidiga användarna. Kvar finns också traditionalisterna som inte ser några skäl till att engagera sig i en ny teknologi. Spridningen har nått en mättnadspunkt och kurvan har i detta skede en tendens att plana ut (C). % av befolkningen 9 traditionalister B sen majoritet C 5 tidig majoritet 34 % tidiga användare A innovatörerna 14 % Diagram 1. Den allmänna spridningskurvan för en ny teknologi ii Denna Rogers spridningsmodell är som vi ser mycket allmän, och den behöver utvecklas och modifieras, vilket också Rogers har efterfrågat. Framför allt behöver modellen placeras in i ett
5 kulturellt, socialt, politiskt och ekonomiskt sammanhang. Gäller Rogers spridningskurva för Internet? Och i så fall i vilket sammanhang? En möjlighet att undersöka detta är att studera hur Internet har spridit sig i olika länder och sedan jämföra utseendet på de olika spridningskurvorna för att hitta skillnader och likheter. Låt oss börja med några europeiska jämförelser. Internetutvecklingen startade ungefär samtidigt i alla länder, även om det fanns föregångare särskilt i USA som började på -talet. Men det var först 1994, med införandet av www och fria webbläsare som Internet blev tillgängligt för en bredare allmänhet. Sedan under slutet av 9-talet tog spridningen av Internet fart. Efter år har utvecklingen blivit långsammare och i en del länder har den nästan stannat av. Jämför vi spridningskurvorna för Sverige och Portugal kan vi se att de ser helt olika ut även om de båda antar formen av en S-kurva. I båda fallen finns först en startsträcka fram till (A) då de tidiga användarna träder in. Sedan går utvecklingen brant uppför fram till (B) då utvecklingen börjar plana ut. Skillnaden är att detta sker på helt olika nivåer. Värt att observera är att både i Sverige och Portugal tillkommer hela tiden nya Internetanvändare även tio år efter det att Internet lanserades. % av befolkningen B Sverige Portugal A A B 9 5 Diagram 2. Internets spridning i Sverige jämfört med i Portugal iii Vad är det då som utgör den stora skillnaden mellan Sverige och Portugal? Svaret går antagligen att finna hos den sena majoriteten i respektive land, som till stor del utgörs av de äldre och de lågutbildade. I vilken utsträckning har de intresserat sig för Internet? Låt oss börja med att jämföra Internetspridningen bland de yngsta och de äldsta och utvidga jämförelsen till ett större antal europeiska länder.
6 Internet bland yngre och äldre År 5 har Internet hunnit sprida sig till en majoritet i den yngre generationen medan det har gått betydligt trögare bland de äldre. I nedanstående diagram kan vi se hur många som använder Internet bland de yngre och äldre i ett antal europeiska länder. % av befolkningen i åldern år % av befolkningen i åldern samt år år år 3 Diagram 3. Internetanvändningen bland yngre och äldre i Europa år 5 iv Jämför vi de europeiska länderna finner vi Sverige längst till vänster i båda diagrammen, vilket visar att Internetutvecklingen hunnit längst i Sverige. Bland de yngre (16-24 år) används Internet av en majoritet i nästan alla länder med undantag för Irland och Grekland. Vi kan hitta fyra grupperingar: Andel av ungdomar (16-24 år) som använder Internet 9 95 % 1. Sverige, Nederländerna, Tyskland % 2. England, Estonia, Österrike, Spanien 65 % 3. Ungern, Polen, Tjeckien, Portugal, Italien 45 % 4. Irland, Grekland
7 Betydligt större skillnader mellan länderna finner vi om vi ser till de äldre. I många europeiska länder står de pensionerade helt utanför, och endast kring % av de i åldrarna år använder Internet. Här skiljer Sverige ut sig från alla övriga länder. Två av tre mellan 55 och 64 år använder Internet och en majoritet av de yngre pensionärerna. Även här kan vi hitta fyra grupper, varav en omfattar en majoritet av länderna där nästan ingen över 55 år använder Internet. Andel av de äldre (65 74 år) som använder Internet 5 % 1. Sverige 15 - % 2 Nederländerna, England, Tyskland % 3. Österrike, Estonia 1-5 % 4. Irland, Spanien, Tjeckien, Italien, Polen, Ungern, Portugal, Grekland Efter tio år med Internet finns fortfarande en djup digital klyfta kvar mellan de yngre och äldre i de flesta europeiska länder. Sverige utgör här ett undantag. Internet bland hög- och lågutbildade Utbildning visade sig tidigt spela en viktig roll för Internetspridningen. De bäst utbildade var de som först skaffade sig tillgång till Internet. Hur ser situationen ut efter tio års utveckling? Låt oss jämföra ett antal europeiska länder och först se hur det ser ut bland de högutbildade. % av den högutbildade befolkningen Diagram 4. Internetanvändningen bland högutbildade i Europa år 5 v En majoritet av de högutbildade i nästan alla länder använder idag Internet. I Sverige liksom i Finland är det endast en mycket liten grupp som ej använder Internet. Vi kan gruppera länderna i tre grupper, där 1) 85-95% av de högutbildade använder Internet, 2) 65-75% använder och 3) där omkring 5% av de högutbildade är användare.
8 Andel av de högutbildade som använder Internet % 1. Sverige, Finland, England, Portugal % 2. Österrike, Spanien, Tyskland, Italien, Estland, Ungern, Polen 5 - % 3. Irland, Grekland Men hur är situationen efter tio år bland de lågutbildade som i alla länder var sena att skaffa sig tillgång till Internet? I diagrammet nedan återfinns Sverige längst till vänster, liksom i de tidigare diagrammen, vilket visar att Internet har spridit sig långt även bland de lågutbildade i Sverige. % av den lågutbildade befolkningen Diagram 5. Internetanvändningen bland lågutbildade i Europa år 5 Bland de lågutbildade skiljer sig situationen väsentligt mellan länderna. Här avviker Sverige markant från de andra länderna. Sju av tio bland de lågutbildade använder Internet medan en av fyra eller ännu färre är Internetanvändare i de flesta andra europeiska länder. Delar vi in länderna i fem grupper får vi följande grupperingar. Andel av de lågutbildade som använder Internet % 1. Sverige - % 2. Finland, Tyskland, Estonia 25 - % 3. Österrike, England, Polen, Tjeckien 15 % 4. Spanien, Irland, Portugal, Italien, Ungern 5 % 5. Grekland
9 Sammanfattning Som vi har sett är Internets utveckling i Sverige anmärkningsvärd på flera sätt. Inte så mycket när det gäller den tidiga spridningen, som började ungefär samtidigt i de flesta industrialiserade länder. Innovatörerna och de tidiga användarna finns i många länder. Det anmärkningsvärda rör vad som hände senare. I vilken mån som den komplicerade teknologin når ut till de äldre och till de lågutbildade? Det är här som Sverige skiljer sig från de flesta andra europeiska länder. Internet når inte bara de unga och de välutbildade, utan också de äldre och lågutbildade. De digitala klyftorna finns visserligen kvar, men inte alls på samma sätt som i andra europeiska länder, där de äldre och lågutbildade nästan står helt utanför. Varför är det på detta sätt? Vad är det som gör att Internetutvecklingen nått mycket längre i Sverige än i andra länder? Det finns en rad olika försök att förklara detta svenska fenomen. Vi skall senare se närmare på dessa förklaringar, men först skall jag i den andra delen av detta projekt, placera in Sverige i ett globalt perspektiv. Hur skiljer sig Sverige från andra länder i världen när det gäller spridningen av Internet? i Everett Rogers (1995). Diffusion of Innovations. London: The Free Press. (4:e upplagan.) ii Källa: Rogers (1995), s 262. iii Källa: Olle Findahl (3), Svenskarna och Internet. ; 7 (preliminära data); World Internet Project Portugal 3, Centro de Investigação e Estudos de Sociologia; edestaque, Instituto Nacional de Estatistica Portugal. iv Källa: Statistics in focus. 28/5. Eurostat. Här används en mycket generös definiering av Internetanvändning: Internetanvändare är den som använt Internet någon gång under de tre senaste månaderna. v Källa: Statistics in focus. 28/5. Eurostat.
Olle Findahl. Äldre svenskar och Internet
Olle Findahl Äldre svenskar och Internet 2010 Äldre svenskar och Internet 2010 version 1.0.SE 2011 Text och diagram skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande
Läs merOlle Findahl. Pensionärerna och internet
Olle Findahl Pensionärerna och internet Pensionärerna och internet 2014 Version 1.0 2015 Olle Findahl Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons. Erkännande
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merSvenskarna och. Internet
Svenskarna och Internet 2007 Olle Findahl Svenskarna och Internet 2007 Svenskarna och internet 2007 Publicering: November 2007 Ansvarig utgivare: Jan Elvelid, World Internet Institute Författare: Olle
Läs merPrivatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa
Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merUtträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Läs mer2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005
2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5
Läs merSvenskarna och internet 2015
Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.
Läs merHur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?
Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt
Läs merRIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd
RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till
Läs merKLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR ANALYS AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Bryssel den 15/10/2008 KLIMATFÖRÄNDRING Särskild Eurobarometerundersökning 300 Våren 2008 De första obearbetade resultaten:
Läs merEtt smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)
Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera
Läs merInternationell prisjämförelse 2012
Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker
Läs merKunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext
Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation
Läs merSVENSKARNA OCH INTERNET 2003
SVENSKARNA OCH INTERNET 23 WORLD INTERNET INSTITUTE Olle Findahl Svenskarna och Internet 23 Av Olle Findahl Publicering: Augusti 24 Ansvarig utgivare: Christoffer Nilsson ISSN: 1652-3172 ISBN: 91-85291-3-X
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merDemoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50
Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB, 035-22 70 50 1. Av vilken anledning är du i XXX? Åretruntboende Sommarboende Semesterboende
Läs merEuropeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden
Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2005
Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Läs mer2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005
2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2004
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2004:15 Tel. 25496 20.1.2005 Inkvarteringsstatistik för hotell 2004 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell under hela
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER
BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget
Läs merVem använder Internet?
Vem använder Internet? Olle Findahl 16 februari 2012 Internets spridning 10 9 8 62% 65% 67% Dator 6 55% 51% 53% 56% Internet 25% 27% 2 15% 15% Bredband 2% 5% 9% 3% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 20.1.2003 Tel. 25496 Inkvartering 2002:13 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2002 Denna sammanställning innehåller
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merKLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR OPINIONSUNDERSÖKNINGAR Bryssel, den 30 juni 2008 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning I. Terminologisk
Läs merInternationell prisjämförelse 2010
Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merVad tycker läsarna om e-boken? bokhora
Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer
Läs merFÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT
Läs merInternationell prisjämförelse 2011
Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 23.1.2002 Tel. 25496 Inkvartering 2001:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2001 Denna sammanställning innehåller
Läs merKapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.
Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den
Läs merUngdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse
AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars
Läs merOlle Findahl Svenskarna och Internet
Olle Findahl Svenskarna och Internet 2008 Olle Findahl Svenskarna och Internet 2008 Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen Alla rättigheter till rapporten ägs av World Internet Institute. Utskrift
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 22.01.2001 Tel. 25496 Inkvartering 2000:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2000 Denna sammanställning innehåller
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merFlytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT
Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma
Läs merInternationell prisjämförelse 2013
Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika
Läs merAsylsökande. Anna Eriksson Arne Holmqvist
37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit
Läs merBefolkning efter ålder och kön
12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) 6936/17 ADD 4 JAI 189 ASIM 22 CO EUR-PREP 14 FÖLJENOT från: inkom den: 2 mars 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens
Läs merFigur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder
En nyligen publicerad rapport från World Economic Forum dras slutsatsen att robotisering och artificiell intelligens visserligen kommer att ersätta en del av dagens jobb men att teknikutvecklingen ändå
Läs merSveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet
Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet Finansminister Magdalena Andersson 12 juni 2019 Finansdepartementet 1 Sammanfattningsvis Vi blir fler äldre och vi blir friskare en framgång för välfärdssamhället
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merSociala medier och uppdragsutbildning
Sociala medier och uppdragsutbildning Vad ska jag prata om? Utveckla dina affärer med sociala medier Vägen fram till en framgångsrik social media-strategi Uppdragsutbildning i sociala medier? Mål med föreläsningen?
Läs merHälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!
MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller
Läs merMigration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/
Migration och integration Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/12-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen 2016.
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merArbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete
AM 110 SM 1801 Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete 2005-2016 Unemployed persons who have already found a job 2005-2016 I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2017 ger en beskrivning
Läs merSmidigt mottagande, snabb etablering, stark integration
Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan
Läs merL 165 I officiella tidning
Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs merBudget och stipendienivåer för call 2018 (KA103)
Avdelningen för internationellt samarbete Erasmus+ högre utbildning eplushogre@uhr.se PM Datum Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010-470 03 00 Organisationsnummer
Läs merE-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE
E-handeln 2014 Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 11/12 17/12 2014. 1038 personer i varierande
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2011
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla
Läs merKLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009
Directorate- General for Communication PUBLIC-OPINION MONITORING UNIT 15/07/2009 KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning ( parlamentet/kommissionen): januari februari 2009 Första resultat:
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merTurism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var
Läs mer521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1
521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer
Läs merSedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de
Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova
Läs merOECD: Vem är berättigad till pension?
Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merEUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merInkvarteringsstatistik för hotell 2003
Iris Åkerberg, statistiker Inkvartering 2003:13 Tel. 25496 20.1.2004 Inkvarteringsstatistik för hotell 2003 Övernattningarna minskade under året Hotellstatistiken för hela 2003 är klar. Totala antalet
Läs merBILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP
TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd
Läs merArbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Läs merBryssel den COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2016 COM(2016) 85 final ANNEX 4 BILAGA Meddelande från kommissionen Europaparlamentet och rådet om lägesrapporten om genomförandet av de prioriterade åtgärderna
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merVi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merBättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs mer5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv
Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen
Läs merHur påverkas företagen i Östergötland av euron?
Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs merUTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN
Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125
Läs merMigration och ekonomisk tillväxt. Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/
Migration och ekonomisk tillväxt Lars Calmfors SVD Näringsliv Financial Forum 30/11-2016 Arbetslöshet (25-74 år) fördelad på utbildningsnivå för inrikes och utomeuropeiskt födda Källa: Ekonomiska vårpropositionen
Läs merVi vill och vi behöver prioritera välfärden
Vi vill och vi behöver prioritera välfärden Vård och omsorg av hög kvalitet kräver att välfärden prioriteras Finansieringsgapet uppgår till ca 90 miljarder kronor år 2026 Utmaningen större än bara pengarna
Läs mer3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande
Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering
Läs merSnabb bruksanvisning för MO-Call BlackBerry
Vad behöver jag för att starta MO-Call? Innan man kan ringa ett samtal, behöver man det nedanstående: Ett registrerat MO-Call konto. MO-Call kredit på ditt konto. MO-Call programvaran på din mobiltelefon.
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merEnmansbolag med begränsat ansvar
Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och
Läs merEn rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14
En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merBILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Läs mer