Kvalitets- och kostnadsdata ger

Transkript

1

2 Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård

3 Kvalitets- och kostnadsregistrering vid Kungälvs sjukhus 1990 Registrering i rikshöft startar 1991 KPP-registrering införs 1995 Registrering i riksstroke startar

4 Årlig frekvens vid Kungälvs sjukhus Höftfrakturer c:a 150 Stroke c:a 250

5 Omorganisation 1997 En ny avdelning öppnades påp geriatrik- och rehabiliteringskliniken Alla patienter med osteoporosfrakturer lades på ger-rehab rehab. En strokeenhet bildades påp ger-rehab rehab.

6

7

8

9

10

11

12 Frekvensen av de olika typerna av höftfraktur h angivet i % Frakturtyp % Basocervikala 4 Cervikala 56 Garden Garden Trokantära ra 40

13 Frågest geställningar Har omorganisationen medfört bättre b resultat? Har ökade protesoperationer vid Garden 3-43 medfört bättre b resultat? Hur kan vi förbf rbättra vården v av patienter med höftfrakturer?

14 Metod Koppla samman KPP-data med kvalitetsregistrets data. Jämföra med Genomföra en processanalys

15 Kostnad Per Patient-data Vårdavdelning, vårdtyngdv Operationskostnader, 8 grupper Operationsmaterial Anestesikostnader UVA IVA, vårdtyngdv Lab Blod Rtg Totalkostnad

16 Rikshöft utgångsdata Ålder och könk Varifrån Gångförmåga före f olyckan Typ av fraktur

17 Rikshöft sjukhusdata Tid från n inkomst till operation Typ av operation Vårdtid Utskriven till

18 Rikshöft 4 månaders m uppföljning Var finns patienten? Gångförmåga? Värk i höften? h

19 Svarsfrekvens efter 4 månaderm Totalt antal frakturer 263. Svar från n 238 (91%) Totalt antal frakturer 301. Svar från n 255 (85%)

20 Höftfrakturer, gångfg ngförmåga efter 4 mån. m Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära 10 0 Går själv Med hjälp Kan ej

21 Höftfrakturer, gångfg ngförmåga efter 4 mån. m Går själv Med hjälp Kan ej Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära

22 Gångförmåga efter 4 mån. m av de som gick själv före f olyckan Av dessa kunde % % gå själv

23 Höftfrakturer från n eget boende Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära 10 0 Eget hem Serviceboende Avlidna

24 Höftfrakturer från eget boende Eget hem Serviceboende Avlidna Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära

25 Boende efter 4 mån. m hos de som bodde hemma före olyckan Av dessa bodde % % hemma

26 Medelvårdtid Garden ,4 15,3 Garden ,3 16,0 Pertroch.. 19,2 18,0 Alla 19,2 16,9

27 Var läggs l patienterna med höftfraktur in? 60 % påp ger-rehab.avdelning rehab.avdelning 40 % påp ortopedavdelning

28 Höftfrakturer från n eget hem medelkostnad Eget hem Serviceb. Avlidna Uppgift s. Garden 1-2 Garden 2-3 Trokantära

29 Höftfrakturer från n serviceboende medelkostnad Garden 1-2 Garden 3-4 Trokantära 10 0 Serviceboende Avlidna Uppgift saknas

30 Medelkostnad för f r patienter med höftfraktur som var påp serviceboende efter fyra månader Om patienten kom från n eget hem Om patienten kom från n serviceboende 57600

31 Patienter med Garden 3-43 frakturer som fick protes primärt rt Av 99 pat. fick 8 (8%) protes Av 111 pat. fick 48 (43%) protes

32 Garden 3-4, 3 gångfg ngförmåga efter 4 mån. m Spikade Proteser Går själv Med hjälp Kan ej

33 Garden 3-4, 3 boende efter 4 månm Eget hem Serviceboende Avlidna Spikade Proteser

34 Smärta efter 4 månader m vid garden 3 o Spikade Proteser Svår Måttlig Lätt

35 Garden 3-4, 3 kostnader Spikade Proteser 20 0 Eget hem Serviceb. Avlidna Uppgift s.

36 Genomsnittskostnaden för r Garden 3-43 frakturerna patienter som spikats patienter med protes

37 Garden frakturer detaljkostnader Spikade Proteser Op.-anestesi Op.material IVA-UVA Lab Blod Röntgen Vårdavdelning Totalt

38 Reoperationer av patienter med Garden som spikats Av 63 patienter reop 12 i genomsnitt 10 månader efter primäroperationen roperationen Genomsnittskostnaden för f reop var 78318

39 Slutsatser Omorganisationen av vården v har ännu inte förbf rbättrat resultaten efter 4 månader m men sänkt s medelvårdtiden En samordning av vården v oberoende av vårdavdelning behövs Ett utökat samarbete med kommunens sjukvård krävs för f r bättre b resultat Ökad användning ndning av primärproteser rproteser är r mycket kostsamt men minskar lidande

40 Stroke insjuknanden/år vårddagarv öppenvårdsbesök 8.4 mdr kr - slutenvård > 14 mdr kr -samhällskostnad 3:e vanligaste dödsorsakd dsorsak Källa: Socialstyrelsen

41 Samband mellan vårdtid och kostnad för 96 patienter med slaganfall 1993 Kronor Dagar Källa: Margareta Andersson 1996

42 Huvuddiagnos: Stroke Januari - april 2002 Totalkostnad Vårddagar

43 KPP - Patientnivå Vårdavd Lab Blodcentral 0 Röntgen Anestesi 0 IVA 0 UVA 0 Operation 0 Op material 0 Totalkostnad Totalintäkt

44 KPP - kostnadsvariation (2001) (per vårdtillfälle) Min kostnad Max kostnad Björn Hamborg

45 Vårddagar, medelvårdtid och medelkostnad per patient för strokepatienter vårdade vid Kungälvs sjukhus antal patienter medelvårdtid medelkostnad/patient Källa: Margareta Andersson 2000

46 Strokeenheten Reducera akut dödlighet d dlighet 15-20% Långtidsvård minskar 30-35% 35% Oberoende av specialitet Nyttan åldersoberoende Källa: lla: The Cochrane Database of Systematic Reviews 1995

47 Riks-Stroke Nationella kvalitetsregister för f r akuta slaganfall Syfte: Hög H g och jämn j kvalitet påp slaganfallsvården Björn Hamborg

48 Riksstroke Inkomstdata Boende och ADL före f stroke Insjuknande Riskfaktorer Vården påp sjukhuset Var Behandling Diagnos Utskriven till

49 Riksstroke 3 månaders m uppföljning Aktuellt boende och ADL Rehabilitering och vård v efter utskrivning Stämningsl mningslägege Upplevd vård v och egen hälsa h för f r närvaranden

50 Resultat från Riks-Stroke Stroke/KPP (eget boende vid insjuknande) Utskriven till eget boende utan hemtjänst 52% 60% Kommunal rehabilitering 11% 7% Avlidna inom 3 månader 22% 16% (samtliga patienter) Klarar förflyttning 55% 62% Medelkostnad (kr) Medelvårdtid (dagar) Björn Hamborg

51 Efter sjukhusvistelsen Förbättrad uppföljning följs vårdplanerv underlätta kontakter fördjupa samarbete skapa förutsf rutsättning ttning för f r kvalitetsstudier och kostnadsanalyser Björn Hamborg

52 KPP/Riks Riks-strokestroke 2001 (kostnad) Riskfaktor: Ja Nej Rökare Sockersjuka Förmaksflimmer Kungälv Riket Andel medicinerade 55.0% 30.5% Björn Hamborg

53 Komplikation KPP/Riks Riks-strokestroke 2001 (kostnad) Ofta Nästan aldrig Nedstämd Kungälv Riket Behandling 18.8% 22.7% av nedstämdhet Björn Hamborg

54 Slutsatser Registrering av vårdtyngd v och paramedicinska åtgärder gör g r KPP intressant inom geriatriken Bildandet av strokeenhet har höjt h kvalitén Bildandet av strokeenhet har minskat kostnaderna utan att öka kommunens insatser Kontinuerlig uppföljning av Kvalitét och KPP ger grund för f r fortsatta förbf rbättringar

55 Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård Björn Hamborg