ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN. Luftföroreningar och hälsa
|
|
- Maj Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa december 2006
2 Ulf Sjöstedt / De senaste två decennierna har synen på luftföroreningars skadeverkningar skärpts avsevärt. Studier visar att det finns tydliga samband mellan negativa effekter på människors hälsa och halter av olika föroreningar i utomhusluften. Effekterna har också visat sig uppstå vid lägre nivåer än man tidigare trott. Luften i Stockholms län har på flera sätt blivit bättre men fortfarande avlider människor i förtid på grund av luftföroreningar. Renare luft skulle spara människoliv och innebära en bättre hälsa för många stockholmare. Kortsiktiga effekter Effekten av kortvarigt måttligt förhöjda halter av luftföroreningar är som droppen som får bägaren att rinna över. Luftföroreningarnas hälsoeffekter läggs till andra sjukdomar, vilket kan leda till försämring av sjukdomstillstånd och till och med död. Ett stort antal studier, som utförts i Stockholm och i flera andra delar av världen, visar att det finns tydliga samband mellan halterna av luftföroreningar och effekter på människors hälsa. Det handlar om nedsatt lungfunktion, astma- och bronkitsymtom, symtom från nedre luftvägarna hos barn, sjukhusinläggningar och död. Ett ökat antal dödsfall kan ha flera orsaker. En mycket liten extra belastning på grund av luftföroreningar kan innebära att dödligt sjuka människor avlider dagar eller veckor tidigare än vad de annars skulle ha gjort. Desutom riskerar människor med sjukdomar som lunginflammation och hjärtinfarkt, att dö istället för att bli bättre. Att människor dör i sjukdomar som det är möjligt att tillfriskna ifrån, ger en märkbar effekt på folkhälsan och påverkar medellivslängden i befolkningen. Även antalet dagar när människor anser sig tvungna att avstå från planerade aktiviteter på grund av luftvägsbesvär (Respiratory Restricted Activity Days, RRAD) påverkas av luftföroreningsnivån. En studie i 73 svenska kommuner visade att antalet RRAD ökade när halterna av luftföroreningar ökade. Det var de som redan hade en eller flera RRAD som fick flera sådana dagar. Ingen separat beräkning gjordes för Stockholms län. Kunskap om effekter av korttidsexponering gör det lättare att förstå hur hälsoeffekterna uppstår och vilka grupper som kan vara känsliga. Men beräkningar av dödlighet görs säkrast genom att studera de effekter som uppstår efter en längre tids exponering. 2
3 Långsiktiga effekter De långsiktiga effekterna av att ha varit utsatt för luftföroreningar under en längre tid, kan liknas vid droppar som urholkar stenen. Ofta är de långsiktiga effekterna på hälsan större än summan av korttidseffekterna. I tre nordamerikanska studier har man sett en långsiktigt förhöjd dödlighet i områden med högre luftföroreningsnivåer, främst partiklar. I Nederländerna har man funnit en förhöjd dödlighet hos människor som bor längs mycket hårt trafikerade vägar. Även i Oslo är just vägtrafiken kopplad till förhöjd dödlighet. Dödsorsakerna är främst sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Speciellt starkt verkar sambandet vara med hjärtdöd utanför sjukhus, det vill säga hjärtdöd som drabbar människor som inte redan är inlagda på sjukhus. Sambandet har studerats bland annat i Stockholm. Förhöjd risk att få lungcancer har setts decennier efter boende i områden med högre halter luftföroreningar, vilket studerats bland annat i USA, Stockholm och Oslo. Barn som går i skola eller bor i områden med högre halter luftföroreningar har oftare symtom från luftvägarna, till exempel nattlig hosta eller pipande och väsande andning. Studier har också påvisat en förhöjd risk att utveckla allergi mot pollen. Luftföroreningar hämmar lungornas utveckling och det ökar risken för att barnen ska få sämre lungfunktion som vuxna. Vissa studier visar på ett samband mellan närhet till vägar och förhöjd risk för barncancer, medan andra studier inte tyder på detta. Världshälsoorganisationen (WHO) drog nyligen slutsatsen att studierna sammantaget talar mot ett samband mellan luftföroreningar och barncancer, men att viss osäkerhet kvarstår. Luftföroreningar Många av de ämnen som betraktas som föroreningar finns naturligt i luften men är kraftigt förhöjda på grund av människans aktiviteter som transporter, industriell verksamhet, energiproduktion, jordbruk och uppvärmning av bostäder. Partiklar består av olika ämnen och är olika stora. De bildas vid all förbränning men också genom mekaniska processer som till exempel vägslitage. I Stockholms län är trafiken den viktigaste källan men partiklar förs även till Sverige med vindar från andra länder. Partiklar anges i PM10 och PM2,5, beroende på storlek. Sot är svarta partiklar som kommer från ofullständig förbränning. Kväveoxid (NO) bildas vid all förbränning oavsett bränsle. Luftens kväve och syre förenas vid höga temperaturer till kväveoxid som oxideras till kvävedioxid i luften. Summan av NO och NO2 kallas NOx. Marknära ozon (O3) bildas genom reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen och kväveoxider. Reaktionen sker vid stark sol och påskyndas vid hög temperatur. Huvuddelen av det marknära ozonet i Sverige transporteras hit med vindar från andra länder. Bensen frigörs vid avdunstning och förbränning av bensin och vid eldning av biobränslen. Bensen hör till gruppen flyktiga organiska ämnen (VOC). Benso(a)pyren tillhör en grupp föroreningar, polyaromatiska kolväten (PAH), som bildas vid förbränning av bränslen som innehåller kol. Svaveldioxid (SO2) uppkommer främst vid förbränning av kol och olja. Svaveldioxidutsläppen i Stockholms län är relativt låga. 3
4 Känsliga grupper Barn andas på grund av sin högre ämnesomsättning mer än vuxna i förhållande till sin vikt och är ofta mer aktiva utomhus. Barn vistas också ofta i trafikmiljöer med höga luftföroreningshalter. Allt detta bidrar till att de kan bli mer exponerade för luftföroreningar än vuxna. Barn i Stockholms län färdas i medeltal 3-9 km per dag för att komma till och från förskola eller skola och andra aktiviteter, beroende på åldersgrupp och var i länet de bor. Barn med astma är en särskilt känslig grupp, men det är fortfarande osäkert om luftföroreningar bidrar till att friska barn utvecklar astma. De flesta hälsoproblem som påverkas av luftföroreningar är mycket vanligare bland äldre människor än bland yngre. Risken för en man i Stockholms län att dö i hjärtinfarkt vid års ålder är cirka 0,2 procent per år, medan den är cirka fyra procent per år efter 85 år. En viss relativ ökning av risken för att avlida i hjärtinfarkt medför därför mycket större konsekvenser för äldre än för yngre. Människor med astma eller allergiska besvär från ögon eller näsa, eller som har angett sitt allmänna hälsotillstånd som mindre gott, rapporterade besvär från luftföroreningar oftare än andra i den nationella miljö- och hälsoenkäten Även rökare och andra grupper med en väsentligt förhöjd risk för lungcancer eller hjärt- och kärlsjuklighet, drabbas i större utsträckning av den extra belastning som luftföroreningar utgör. Personlig exponering Luftkvaliteten utomhus påverkar även luften inomhus. Hur mycket föroreningar som kommer in beror bland annat på byggnadens ventilationssystem, otätheter i fasaden, vädring, öppna dörrar. Närheten till starkt trafikerade gator medför högre andel utomhuspartiklar i inomhusmiljön än om byggnaden ligger i ett område med lite trafik. Den personliga exponeringen för luftföroreningar i utomhusluften beror även på förekomsten av vedeldning med otillräcklig rening och om man vistas mycket i trafik, i garage eller vid tunnelmynningar. Erik Holmstedt / 4
5 Lokala och långväga luftföroreningar Halten av olika luftföroreningar varierar från dag till dag i Stockholms län. Det beror dels på att luftföroreningar transporteras med vindar från olika länder och dels på lokala källor och väderförhållanden. De långsiktiga skillnaderna i halten luftföroreningar mellan olika områden bestäms i första hand av förekomsten av vägtrafik och andra lokala källor. Lokala vädringsförhållanden, som till exempel gaturummens utformning spelar också roll. Inverkan av lokala källor på luftkvaliteten kan beräknas med god precision, vilket utnyttjats i studier av långsiktiga hälsoeffekter bland annat i Stockholm och Oslo. De hälsoeffekter som förknippas med lokal vägtrafik kan orsakas av både avgaser och slitagepartiklar. En studie från Stockholm stödjer uppfattningen att slitagepartiklarna främst påverkar risken för luftvägssjukdom, medan avgas- och långdistanspartiklar påverkar både hjärt- och luftvägssjukdom. Internationella studier konstaterar också att grövre partiklar i allmänhet framför allt påverkar luftvägarna även om andra hälsoeffekter förekommer. En del av hälsoeffekterna på hjärta och kärl kan även bero på bullerstörning från trafik. Studier pågår för att värdera betydelsen av buller respektive luftföroreningar. Hälsoeffekter av luftföroreningar från vedeldning är mindre väl studerade än de av luftföroreningar från trafiken. Det finns för närvarande inte tillräckligt underlag för att bedöma om partiklar från vedeldning har andra hälsoeffekter än partiklar från trafiken. De långväga luftföroreningarna utgörs av i första hand ozon och partiklar i storleksintervallet ca 100 nm 1 μm. Halterna av dessa är vid ett givet tillfälle i stort sett lika över hela länet och de kortsiktiga hälsoeffekter som förknippats med dem är bland annat hjärt- och kärlsjuklighet. Långsiktiga hälsoeffekter av långväga luftföroreningar kan inte studeras direkt i Stockholms län. Halten är långsiktigt i stort sett densamma överallt i länet och det saknas likvärdiga områden i Sverige att jämföra med. Mätningar Ansvaret för mätningar av luftföroreningar i Stockholms län vilar på kommunerna. Arbetet sker i samverkan med Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Kontinuerliga mätningar ska göras där Miljökvalitetsnormerna (MKN) överskrids eller riskerar att överskridas. I Naturvårdsverkets författningar anges hur och var man mäter samt referensmetoder för MKN. Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet är rådgivande när det gäller mätningar. Beräkningar Beräkningarna av föroreningshalten i luften görs med kännedom om emissionsfaktorer och meteorologiska förhållanden. Olika typer av källor kan ingå, till exempel vägtrafik, panncentraler, industrier och sjöfart. Det finns olika beräkningsmodeller för olika geografiska skalor. Sådana beräkningar kan komplettera eller i vissa fall ersätta mätningar. De kan också användas för att bedöma konsekvenserna av en viss åtgärd och för att uppskatta människors exponering av luftföroreningar. 5
6 Hälsoeffekter i Stockholms län Om resultaten från nordamerikanska långtidsstudier kunde översättas till förhållandena i Stockholms län, skulle de motsvara att lokala luftföroreningar (3,5 μg/m³ PM2.5) förkortar invånarnas livslängd med i storleksordningen två månader. Med ett liknande beräkningssätt har den totala påverkan av lokala och regionala luftföroreningar inom Stockholms läns tätorter (14 μg/m³ PM2.5) beräknats till ungefär sju månader. Baserar man istället beräkningen på resultat från Oslo, Nederländerna, Tyskland och Nya Zeeland, skulle lokala luftföroreningar från trafiken ansvara för en förkortning av livslängden i storleksordningen tolv månader för befolkningen i Storstockholm. Påverkan från luftföroreningar kan jämföras med dödliga trafikolyckor, vilka motsvarar cirka en månads genomsnittlig förkortning av livslängden, sett över hela befolkningen i länet. En epidemiologisk undersökning från Stockholms län uppskattar att luftföroreningar kan förorsaka cirka tio procent av de 600 nya fall per år av lungcancer i länet; framför allt knutet till utsläpp från vägtrafiken. Om studier från andra länder överförs till svenska förhållanden skulle barn i innerstaden löpa en fördubblad risk för sänkt lungfunktion, jämfört med andra barn. I sina beräkningar av hur luftföroreningar påverkar sjukligheten i befolkningen, använder Världshälsoorganisationen (WHO) och det europeiska samarbetet Air Pollution and Health: A European Information System (APHEIS) studier av kortsiktiga effekter, även om effekterna underskattas i sådana studier. Antalet inläggningar på sjukhus som relateras till kortvarigt förhöjda luftföroreningsnivåer, har uppskattats till mindre än en halv procent av de totalt cirka inläggningarna årligen för sjukdomar i luftvägar, hjärta och kärl i Stockholms län. Tillsyn och ansvar Kommunen ska vid tillsyn, prövning och planering säkerställa att Miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft inte överskrids. Den nämnd som har fått tillsynsansvaret för miljöbalken delegerat till sig, ska i sitt arbete följa de anvisningar som finns i SFS 2001: 527 och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS) 2006:3 om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Den kommunala tillsynsmyndigheten ska vid tillsyn, handläggning och bedömning av tillåtlighet samt vid beslut om tillstånd kontrollera att MKN inte överskrids. Om MKN överskrids, eller om det finns risk för överskridande, ska kommunerna informera Naturvårdsverket. Naturvårdsverket bedömer om ett åtgärdsprogram behöver upprättas. Kommunen är också skyldig att informera invånarna om hur mycket luftföroreningar det finns i kommunen. Länsstyrelsen ska verka för att MKN beaktas när det gäller översikts- och detaljplaner. Länsstyrelsen är skyldig att ingripa och upphäva detaljplaner som kommunen antagit om det kan befaras att MKN inte iakttas. Kommunerna och myndigheterna ska i sitt arbete eftersträva de normer som anges i miljömålen och se till att skäliga åtgärder vidtas med syfte att minska luftföroreningshalterna. Det finns alltså ingen rätt att öka halterna av luftföroreningar upp till MKN. 6
7 Mål och normer Någon nedre gräns för luftföroreningars effekt på människors hälsa har inte kunnat fastställas. För redan sjuka människor kan en mycket liten extra belastning få stora konsekvenser. De normer och gränsvärden som finns är oftast inte satta enbart med tanke på hälsoeffekterna. Även ekonomisk hänsyn och tekniska möjligheter har vägts in. Normerna utgör därför ingen skarp gräns mellan farligt och ofarligt utan skall tolkas som en beskrivning av vad som bör anses vara acceptabel luftkvalitet. Även sänkning av halter som ligger under normerna beräknas medföra hälsovinster. Miljökvalitetsnormerna (MKN) reglerar de luftföroreningshalter som enligt lag inte får överskridas. Normerna är, med enstaka undantag, desamma i hela EU. USA har liksom Europa beslutat om normer för luftkvalitet. Miljömålen för frisk luft innebär att halterna av luftföroreningar inte får överstiga lågrisknivåer för sjukdomar. Generationsmålen är uppdelade i delmål. Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet har tagit fram rekommendationer som enbart är hälsobaserade. Hänsyn är även tagen till känsliga grupper. Världshälsoorganisationens (WHO) riktvärden bygger på den senaste forskningen. Ingen hänsyn har tagits till vad som är tekniskt eller ekonomiskt möjligt. Jämförelse mellan normer i Sverige och USA samt mål och riktvärden (μg/m³) MKN USA SVENSKA MILJÖMÅL IMM WHO generationsmål delmål Sthlm län PM 10 År Dygn percentil* ,7-percentil percentil percentil PM 2.5 År Dygn percentil percentil percentil O 3 Dygn 8 timmar 120 ska uppnås Timme 80 NO 2 År Dygn percentil halvårsmedelvärde 40** Timme percentil percentil percentil 200 * 90-percentilen innebär att gränsvärdet måste klaras 90 procent av tiden. Ju högre percentil, desto hårdare krav. **Lägre om NO används som indikator på avgaser från trafik. 7
8 Läs mer om luftföroreningar Luftguiden, Naturvårdsverkets handbok 2006:2 Barns hälsa och miljö i Stockholms län Institutet för miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet Kontaktpersoner Tom Bellander, epidemiolog, docent Arbets- och miljömedicin tel tom.bellander@sll.se Magnus Svartengren, överläkare, professor Arbets-och miljömedicin tel magnus.svartengren@sll.se Världshälsoorganisationen (WHO) who.int/topics/air/en US Environmental Protection Agency EU Säkerställande av luftkvaliteten europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/l28031a.htm APHEIS Referenser Bellander T, Berglind N, Gustavsson P, m fl. Using geographic information systems to assess individual historical exposure to air pollution from traffic and house heating in Stockholm. Environmental Health Perspectives 2001;109 (6): Bellander T, Kruså M, Almrén K och Willix P. Individuell exponering för trafikavgaser. Rapport från Arbets- och miljömedicin 2005:3. Bellander T, Svartengren M, Berglind N, m fl. The Stockholm Study on Health Effects of Air Pollution and their Economic Consequences (SHAPE), Part II: Particulate matter, nitrogen dioxide and health effects. Exposure-response relations and health consequences in Stockholm County. Miljömedicinska enhetens rapport 1999:3. Boman BC, Forsberg AB, Jarvholm BG. Adverse health effects from ambient air pollution in relation to residential wood combustion in modern society. Scand J Work Environ Health 2003;29: Brunekreef B och Forsberg B. Epidemilogical evidence of effects of coarse airbone paticles on health. Eur Respir J 2005; 26: Ericsson C-E, Smedje G, Wieslander G. Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Artikel nr , Socialstyrelsen. Forsberg B, Burman L, Johansson C. Stocholmsförsöket har folkhälsopotential. Läkartidningen 2006 nummer 50-52: Forsberg B, Hansson H-C, Johansson Cm fl. Comparative Health Impact Assessment of Local and regional Particulate Air Pollutants in Scandinavia. Ambio 2005;34: Gauderman W J, Avol E, Gilliland F, m fl. The Effect of Air Pollution on Lung Development from 10 to 18 Years of Age. NEJM 2004, 351: Kruså M, Bellander T, Nilsson M. Cancerframkallande ämnen i tätorts-luft Stockholm 2002/2003. Rapport från Arbets- och miljömedicin 2004:3. Lewne M, Cyrys J, Meliefste K, m fl. Spatial variation in nitrogen dioxide in three European areas. Sci Total Environ ;332(1-3): Nafstad P, Lund Håheim L, Wislöff T, m fl. Urban Air Pollution and Mortality in a Cohort of Norwegian men. Environ Med 2004;112: Nyberg F, Gustavsson P, Järup L, m fl. Urban air pollution and lung cancer in Stockholm. Epidemiology 2000;11(5): Rosenlund M, Berglind N, m fl, Long-term exposure to urban air pollution and myocardial infarction. Epidemiology 2006 Jul;17(4): Samakovlis E, Huhtala A, Bellander T, Svartengren M. Valuing health effects of air pollution Focus on concentration-response functions. J of Urban Economics 2005;58 (2) Transport related health effects with a particular focus on children, Air Pollution, Final report WHO/Europe, UNECE. Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa arbetar med att främja en god hälsa, en hälsosam miljö och ett bra arbetsliv i Stockholms län. Detta faktablad har utarbetats av Tom Bellander, Astrid Mäkitalo och Lena Vängstam. Omslagsfoto: Nils-Johan Norenlind / Centrum för folkhälsa Arbets- och miljömedicin Norrbacka, Stockholm tel ,
Luftföroreningar och hälsa
FAKTABLAD CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN GÖTEBORG 2018 Luftföroreningar och hälsa MILJÖMEDICINSKT CENTRUM Innehåll Effekter på kort sikt 3 Effekter på lång sikt 3 Känsliga
Luftföroreningar och hälsa
FAKTABLAD CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN GÖTEBORG 2018 Luftföroreningar och hälsa MILJÖMEDICINSKT CENTRUM Innehåll Effekter på kort sikt 3 Effekter på lång sikt 3 Känsliga
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR
HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRO- RENINGAR Utbildningsdag 25 oktober 2016 Varberg Titus Kyrklund Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Upplägg av presentationen Vilka är källorna
Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis
Partikelutsläpp och hälsa
Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?
Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum
Hälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Luften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Arbetsgång
Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Luften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Information om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa
Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid
Inledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa
Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket
Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander
Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,
Partiklar i inomhusluft
Partiklar i inomhusluft och hälsa-en litteraturgenomgång ng Claes-Gunnar Ericsson Greta Smedje Gunilla Wieslander Arbets-och miljömedicin medicin Inledning Uppdraget från n Socialstyrelsen till Arbets-
Luftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/
Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Information om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1
PM 201 6-0 4-26 Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 SLB - analys den 26 april 201 6 Jennie Hurkmans Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag
Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet
Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter
Luftkvalitet och människors hälsa
Luftkvalitet och människors hälsa Kristoffer Mattisson, Miljöhygieniker Arbets- och Miljömedicin Syd Luftföroreningar och hälsa på Arbets- och Miljömedicin Syd Södra sjukvårdsregionen Miljömedicinska ärenden/patient
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
På väg mot friskare luft i Skåne
Förbundsstämma den 25 april 2019 På väg mot friskare luft i Skåne Henric Nilsson, Skåne Luftvårdsförbund Vilket alternativ är korrekt? 01 02 03 Luftföroreningar beräknas orsaka 3.7 miljoner förtida dödsfall
Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL
MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL Stockholm 13 maj Anna Forsgren Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-06-03 1 Upplägg Småskalig vedeldning och hälsa Ekodesign kommande
Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter)
SLF 2010-04-20 Nationella och internationella åtgärder (och effekter på halter) Per Andersson, Klimatavdelningen 08/ 6981376, per.andersson@naturvardsverket.se 2010-04-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE
EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29
Modeller komplement eller ersättning till mätningar?
Modeller komplement eller ersättning till mätningar? Svar: Absolut nödvändigt komplement! Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms
Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020
Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen
Tom Bellander, Institutet för miljömedicin
Tom Bellander, Institutet för miljömedicin Hälsoeffekter av partiklar Svenska lutfvårdsföreningen Tom Bellander, civ ing, docent Centrum för arbets- och miljömedicin, SLL & Institutet för miljömedicin,
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
-Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön!
23 november 2017 Miljöhälsorapport Stockholms län 2017 Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! -Så påverkas Stockholmarnas hälsa av miljön! Antonios Georgelis antonios.georgelis@sll.se www.camm.sll.se
Per Andersson, Klimatavdelningen
2010-09-24 Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram (utomhusluft) Per Andersson, Klimatavdelningen 010/ 6981376, per.andersson@naturvardsverket.se 2010-09-29 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Miljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap
SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus yymm Anders Jansson Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap hur och varför partiklar förekommer i inomhusluft Frisk luft Luften skall
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
En av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.
Förslag att Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun utövar tillsyn enligt Miljöbalkens 2 kapitel på färjerederiernas fartyg inom Trelleborgs hamnområde. Bakgrund: Den främsta utsläppskällan av kväveoxider,nox,
Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012
Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50
Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen
DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Bo Nyström Tfn: 08-786 51 93 PM 2013-02-08 Dnr 2013:86 DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER Frågeställaren önskar en sammanställning av halterna av PM10 i följande europeiska städer
PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss
Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London
Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik
Inledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den
Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt
Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet
Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment
Luftföroreningar och vägtrafikbuller vid Skolvägens förskola i Ytterby. Göteborg den 6 december 2005
Luftföroreningar och vägtrafikbuller vid Skolvägens förskola i Ytterby Göteborg den 6 december 2005 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg
Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
7 Luftföroreningar utomhus
7 Luftföroreningar utomhus Luftföroreningar utomhus Sammanfattning Partiklar är det allvarligaste luftföroreningsproblemet i Stockholms län idag. En stor del av partiklarna förs in med vindarna från andra
PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM
Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att
Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1
PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport från AMM Arbets- och miljömedicin Lund Miljömedicinskt utlåtande avseende luftkvaliteten i Ystad Maria Albin Emilie Stroh Ralf Rittner Miljömedicinskt utlåtande avseende luftkvaliteten i Ystad
Utsläpp till luft Bilaga till Program för detaljplan Airport City
Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 Upprättad av: Sara Janhäll Granskad av: Jesper Lindgren Godkänd av: Sara Janhäll RAPPORT Utsläpp till luft Airport City Härryda Kommun Beställare
Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Luften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen
Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen 2018-06-19 Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid klaras inte i Göteborgsregionen Dygnsvärden av NO 2 (98-percentil)
Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.
Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar
LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI
Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,
EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?
EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för
Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola
MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Elisabet Aronsson 2016-08-10 018-727 43 26 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 17 augusti 2016 Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola Remiss
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört
2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi
Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar
Varför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida