Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?
|
|
- Ingemar Jansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke? Kim Ekblom Centrallasarettet Växjö Medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi Umeå universitet
2 Bilirubin Endogen antioxidant Variabiliteten en av de högsta bland kliniskt kemiska analyser (4-24 mol/l), nyfödda upp till 20 ggr, risk för toxicitet Bildas genom nedbrytning av hem från hemoglobin Glukuronideras av UGT1A1; essentiellt för elimination Mer än 20 artiklar har visat att bilirubin skyddar mot kardiovaskulär sjukdom
3 Vanlig polymorfi i UGT1A1-promotorn 7 (TA) repeats istället för 6 i promotorregionen Minskar transkription av UGT1A1 med 70% Homozygoti vanligaste orsaken till Mb Gilbert bland kaukasier Förklarar ca 18% av bilirubinvariabiliteten
4 Målsättning Att testa prospektivt med material från biobanken om antioxidanten bilirubin påverkar risken för förstagångshjärtinfarkt och förstagångs ischemisk stroke Att undersöka om UGT1A1*28 som påverkar nivån av bilirubin påverkar risken för förstagångshjärtinfarkt och förstagångs ischemisk stroke
5 Populationsbaserade nästlade fall-referentstudier Medicinska biobanken, Northern Sweden Health and Disease Cohorts består av : VIP MONICA Mammarscreeningskohorten Efter provtagning insjuknade: 618 personer med förstagångshjärtinfarkt (VIP, MONICA, Mammar) 231 personer med förstagångs ischemisk stroke (VIP, MONICA) 2 referenter matchade för ålder, kön, provtagningscenter, och provtagningstid
6 Metoder P-Bilirubin Hjärtinfarktmaterialet: Hitachi 911 (Roche Diagnostics, Mannheim, Tyskland) Strokematerialet: Vitros 5,1 (Ortho-Clinical Diagnostics, Inc. Rochester, NY, USA UGT1A1*28 analyserades med fragmentanalys med utrusning från Applied Biosystems, Foster City, CA, USA
7 Artikel I Bilirubin och risk för förstagångshjärtinfarkt Q1 Q2 Q3 Q4 p trend Alla Ref. 0,71 (0,53-0,95) 0,49 (0,35-0,68) 0,44 (0,31-0,63) <0,001 Justerat a Ref. 0,72 (0,50-1,05) 0,57 (0,37-0,87) 0,55 (0,35-0,86) 0,004 Män Ref. 0,71 (0,50-1,01) 0,45 (0,30-0,67) 0,43 (0,28-0,66) <0,001 Justerat a Ref. 0,76 (0,50-1,15) 0,57 (0,36-0,92) 0,60 (0,37-0,97) <0,020 Kvinnor Ref. 0,69 (0,41-1,17) 0,59 (0,34-1,04) 0,46 (0,25-0,85) 0,009 Justerat a Ref. 0,57 (0,23-1,42) 0,61 (0,20-1,87) 0,30 (0,07-1,16) 0,099 a Justerat BMI, systoliskt blodtryck, rökning, ApoB/ApoA1 och hs-crp Starkt samband mellan höga bilirubinnivåer och lägre risk för hjärtinfarkt
8 Artikel II Bilirubin och risk för ischemisk stroke Q1 Q2 Q3 Q4 p trend Hela materialet Ref. 0,98 (0,63-1,54) 0,69 (0,43-1,10) 0,66 (0,42-1,06) 0,037 Justerat a Ref. 0,76 (0,45-1,28) 0,65 (0,37-1,13) 0,65 (0,36-1,14) 0,11 Män Ref. 1,26 (0,68-2,32) 0,57 (0,29-1,12) 0,96 (0,51-1,79) 0,41 Justerat a Ref. 0,98 (0,47-2,03) 0,54 (0,24-1,18) 0,81 (0,40-1,70) 0,36 Kvinnor Ref. 0,79 (0,42-1,51) 0,86 (0,44-1,69) 0,37 (0,17-0,81) 0,028 Justerat a Ref. 0,66 (0,30-1,46) 0,85 (0,37-1,97) 0,36 (0,13-0,97) 0,099 a Justerat för ålder, BMI, systoliskt blodtryck, rökning, ApoB/ApoA1 diabetes och hs-crp Samband mellan höga bilirubinnivåer och lägre risk för stroke
9 Artikel I Bilirubin och hjärtinfarkt UGT1A1-polymorfier, frekvenser TA n /TA n Kontroller n=1070 Fall n=571 n % n % 6/6 (Vildtyp) , ,3 6/ , ,3 7/7 (Gilbert) 98 9,1 54 9,5 Slutsats: Ingen skillnad mellan frekvenser hos fall och kontroller
10 Artikel I UGT1A1-polymorfier och risk för förstagångshjärtinfarkt 6/6 och 6/7 7/7 OR (95% CI) Alla Ref. 0,96 (0,64-1,42) Män Ref. 0,86 (0,54-1,37) Kvinnor Ref. 1,28 (0,60-2,72) Ingen skillnad i risk
11 Artikel II UGT1A1-polymorfier och risk för förstagångs ischemisk stroke 6/6 och 6/7 7/7 OR (95% CI) Alla Ref. 1,12 (0,64-1,97) Män Ref. 1,77 (0,88-3,56) Kvinnor Ref. 0,48 (0,17-1,36) Ingen skillnad i risk
12 Artikel I P-Bilirubin, median för olika UGT1A1-genotyper stratifierat på fall/kontrollstatus ** * p<0.05 ** p<0.01 ** *
13 Mendelian randomization UGT1A1- polymorfier +? Bilirubin risk Hjärtinfarkt Jämför CRP: N Engl J Med
14 Slutsatser bilirubin Stark relation mellan UGT1A1 polymorfier och bilirubin Ingen relation mellan UGT1A1 polymorfier och kardiovaskulär sjukdom Bilirubin skyddar ej mot kardiovaskulär sjukdom Lägre bilirubinnivåer hos fall kan bero på faktorer som påverkar både risk och bilirubin oberoende av varandra (intestinalflora, hemoxygenas, medicinering, livsstilsfaktorer _) (Bifynd: starkt samband mellan järn och bilirubin)
15 Artiklar Ekblom K, Marklund SL, Jansson JH, Osterman P, Hallmans G, Weinehall L, Hultdin J. Plasma bilirubin and UGT1A1*28 are not protective factors against first-time myocardial infarction in a prospective, nested case-referent setting. Circ Cardiovasc Genet Aug;3(4): Ekblom K, Marklund SL, Johansson L, Osterman P, Hallmans G, Weinehall L, Wiklund PG, Hultdin J. Bilirubin and UGT1A1*28 are not associated with lower risk for ischemic stroke in a prospective nested case-referent setting. Cerebrovasc Dis. 2010;30(6):590-6
16 Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi, Umeå universitet Johan Hultdin Stefan Marklund Pia Osterman Institutionen för medicin och folkhälsa, Medicin, Umeå universitet P-G Wiklund Laboratoriemedicin, Klinisk kemi, Norrlands universitetssjukhus Birgitta Nilsson Medicinska biobanken, Norrlands universitetssjukhus Göran Hallmans Lars Weinehall Åsa Ågren Kerstin Enquist Thore Johansson Sara Nilsson Medicin-Geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett Jan-Håkan Jansson Lars Johansson
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merFetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige
Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,
Läs merAteroskleros i halskärlen hos KOL-patienter
Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter - resultat från Role Of Low Lung function Study (ROLLS) Sophia Frantz, specialistläkare, doktorand Klinisk fysiologi, Diagnostiskt Centrum, UMAS Bakgrund Låg
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merEPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 25/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för toxiska metaller och uremi Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att toxiska metaller, som kadmium, bly och
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merNPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt?
NPU26838 F α 1 Antitrypsin något äftligt eller ärvt? Johan Hultdin Klinisk kemi, laboratoriemedicin Norrlands Universitetssjukhus Umeå johan.hultdin@medbio.umu.se 2013 04 11 Vad är NPU? Nomenclature, Properties
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 24/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Anna Oudin Kristina Jakobsson Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke
Läs mervetenskap, pediatrik Universitetssjukhus
Visare Norr 215 Beslutat vid FoUU-rådet 214-11-3 Projekt Nr Titel Sökande Befattning Arbetsplats Län Beviljat 215 Fet stil = Huvudsökande, D = Även medel ur diabetesfonden, F = Fortsättningsprojekt 47941
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merDet nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år
Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år Ingmar Skoog Föreståndare för AGECAP Centrum i Göteborg Neuropsykiatrisk Epidemiologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap och
Läs merProtective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions
Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions Charlotte Nylander Barn- och ungdomsläkare Sörmland Medicine doktor
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merKan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Läs merSjälvskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov?
Självskattade hälsa: Kan den användas för att tydliggöra individens och befolkningens behov? Yulia Blomstedt, PhD Epidemiologi och Global Hälsa Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Ageing and
Läs merDocent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet
CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The
Läs merRiktade Hälsosamtal. Västerbottens Hälsoundersökningar
Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Allmänläkare, adj lektor Epidemiologi och global hälsa, Umeå Universitet Staben för verksamhetsplanering, Västerbottens läns landsting
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merRiktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar
Riktade Hälsosamtal Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg, Allmänläkare, docent Epidemiologi och global hälsa, Umeå Universitet Staben för verksamhetsplanering, Västerbottens läns landsting
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merSnus vad vet vi 2014? Hans Gilljam
Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Tillverkare av snus Swedish Match* (ca 75% av totalmarknaden) Gotlandssnus AB* GN Tobacco Sweden AB* Fiedler & Lundgren (BAT) Japan Tobacco International Philip Morris
Läs merAlkohol och hjärt-kärlsjukdom. Lennart Bergfeldt
Alkohol och hjärt-kärlsjukdom Lennart Bergfeldt En paradox: Medan ett måttligt intag av alkohol är associerad med en reducerad risk för kardiovaskulär sjukdom (CVD) kan konsumtion av överdrivna mängder
Läs merNågra vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida
2008-07-07 Några vanliga laboratorieanalysers referensintervall för friska gravida Referensintervall är viktiga när vi skall bedöma analysresultat. Vi saknar idag referensintervall för normal graviditet.
Läs merBenartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT
Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen
Läs merImmunometoder för serum digoxin analys
Immunometoder för serum digoxin analys Hur exakta och mätsäkra är de? Michèle Masquelier, Klinisk Pharmakologi CHEM: /DGNI Metoder Kemi Digoxin analys jämförelse 2 lab 3 metoder 6 5 4 y = 1,1318x - 0,3691
Läs merNDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid
NDR och blodtryck Årsrapporten 2011 Trender över tid Ur Sammanfattningen NDR visar att diabetesvården fortsätter att bli mer jämlik i de olika landstingen och en stadig förbättring kan konstateras t ex
Läs merScreening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne
Screening av fetalt RHD i maternell plasma Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne När används blodgruppsgenomisk typning? oberoende analys vid oklara serologiska
Läs merRek lista 2017 Terapigrupp Diabetes
Rek lista 2017 Terapigrupp Diabetes ADA, EASD och ISPAD 2016 En storframtidsoptimism, allt blir bättre och bättre, både vid T1DM och T2DM Sprid detta Budskap till Alla med Diabetes Informera politiker
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merMedicinboken : orsak, symtom, diagnostik, behandling (bok med elabb) PDF ladda ner
Medicinboken : orsak, symtom, diagnostik, behandling (bok med elabb) PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. Medicinboken, som sedan 20 år tillbaka är ett svenskt standardverk inom högskoleutbildningar,
Läs merVilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris
Qulturum Rapport Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Primärvårdens FoU-enhet 2011:4 Lars-Göran Persson, Med.
Läs merXIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merAdiponektin inhiberar Angiotensin II inducerad Abdominal Aorta Aneurysm
Adiponektin inhiberar Angiotensin II inducerad Abdominal Aorta Aneurysm Emina Vorkapic, Doktorand Institution för Medicin och Hälsa Avdelningen för Läkemedelsforskning Linköpings Universitet Översikt Aortan
Läs mer225 000 OLIN-studierna, Luleå, Norrbottens läns F Eva Rönnmark Chef vid OLIN-studierna landsting
Visare Norr 2011 Beslut Dnr 046/10 Projekt nr/titel Sökande Befattning Arbetsplats Län Beviljat belopp Fet stil = huvudsökande D= Medel ur diabetesfonden F= Fortsättningsprojekt 138761 Astma och allergisk
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merBuller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster
Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merCarotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound
Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness
Läs merEconomics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic
Läs merLandsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?
Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av
Läs merSamband mellan riskfaktorer. komplikationer vid diabetes. n klinik och vetenskap originalstudie
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Samband mellan riskfaktorer och komplikationer vid diabetes Rapport efter 13 år med Nationella diabetesregistret (NDR) JAN
Läs merEn första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merHur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet
Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl
Läs merXIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,
Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg
Läs merUtmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merTandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merXIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att
Läs merFordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Läs merFOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 1(7)
FOLKHÄLSORÅDET I SKELLEFTEÅ PROTOKOLL 1(7) Plats och tid Expolaris Kongresscenter Onsdag 17 juni 2009, klockan 08.15-11.35 Beslutande Harriet Classon Kommunstyrelsen, ordförande Hans-Erik Wallin Kommunstyrelsen
Läs merDETO2X Gamla sanningar håller inte alltid
DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt
Läs merRiskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning
Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merMedicinska biobanken en guldgruva för forskning?
Medicinska biobanken en guldgruva för forskning? Vad gjorde vi och hur gick det? Göran Hallmans Enheten för biobanksforskning Enheten för näringsforskning Västerbo?ensprojektet Organiserat av Västerbo7ens
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merNutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping
Nutri&on och inflamma&on Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping An&inflammatorisk mat - finns det? 10 i topp: Lax Kelp (brunalg) Olivolja Grönsaker,
Läs merWHO Environmental Noise Guidelines for the European Region
WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholm läns landsting WHO Guidelines
Läs merCENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK
I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA
Läs merVÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund
VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer
Läs mer2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi
Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för
Läs merHälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs mer2009-10-20. Sorterad på KOMPONENT
KOMPONENT INSTRUMENT SJUKHUS/LAB POSTORT TELEFON P-17-OH-progesteron Annan Universitetssjukhuset MAS MALMÖ 040-331420 P-17-OH-progesteron CIS Bio CT Akademiska sjukhuset UPPSALA 018-6114205 P-17-OH-progesteron
Läs merNamn Inst Belopp Källa Delområde
Namn Inst Belopp Källa Delområde Ulf Ahlgren UCMM 128 367 Insamlingsstiftelsen Allmän del Clas Ahlm Klinisk mikrobiologi 25 673 Insamlingsstiftelsen Medicinsk forskning Peter Andersen Farmakologi o klin
Läs merForskningsläget nationell och internationell utblick
Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on
Läs merBakgrund. Anna Lundgren
Bakgrund Kardiovaskulärsjukdom (CVD) är den dominerande orsaken till död i världen (1). Begreppet CVD innefattar arteriosklerotisk sjukdom av både hjärtat och hjärnans kärl och utgör nästan 40 % av dödsfallen
Läs merDitt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.
Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merAnalys av enheter med goda resultat för patienter med diabetes och BMI>35. Gemensam studie mellan BCG och NDR April 2013
Analys av enheter med goda resultat för patienter med diabetes och BMI>35 Gemensam studie mellan BCG och NDR April 2013 Huvudfråga för projektet: Spridningen i resultat mellan vårdgivare är stor - kan
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merKronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer
Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merBiobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning
Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)
Läs mer- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin
Version 1.0 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 2, april 2012 Innehåll: 2-4 Klinisk kemi - Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören - Ny och bättre metod för analys av 25-hydroxi Vitamin D i serum
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merFast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet
Fast Track vid knä- och höftprotesoperation Fast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet Fast Track Utveckling i VGR Implementering
Läs merTobaksavvänjning Region Västerbotten
Tobaksavvänjning Region Västerbotten Länsorganisation tobaksavvänjning Tobaksprevention, utbildningsansvarig/samordning och handledning Ywonne Wiklund Staben för Verksamhetsutveckling, Enheten Folkhälsa
Läs mer150 000 F Mikael Lilja Läkare/Handledare FoUU, Region Jämtland Härjedalen Z
Visare Norr 2016 Beslutat vid FoUU-rådet 2015-11-19 Projekt Nr Titel Sökande Befattning Arbetsplats Län Beviljat 2016 Fet stil = Huvudsökande, D = Även medel ur diabetesfonden, F = Fortsättningsprojekt
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom
Läs merStrategi för forskning och utbildning. Strategi för förbättring och innovation
Strategi för forskning och utbildning Strategi för förbättring och innovation Varför bedriver vi forskning? Region Norrbotten en del av Umeå universitet Läkarutbildningen, ALF- avtalet Akademiska sjukvårdsenheter/
Läs merSkillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten
Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merMat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension
Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Tommy Cederholm Professor, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet Överläkare, Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset Geriatriska kliniken,
Läs merSnus och blodtryck Tvärsnittsstudie av viloblodtryck hos män i MONICA-studien i norra Sverige
originalstudie läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Snus och blodtryck Tvärsnittsstudie av viloblodtryck hos män i MONICA-studien i norra Sverige
Läs merHur vanligt är alkoholproblem? Tratten
Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs mer