Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Transkript

1 Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade 1994, 1998, 2003 och 2007 finns tydliga mål för riskfaktorbekämpning. I flera stora studier har man bla kunnat visa att statinbehandling vid etablerad kranskärlssjukdom påtagligt kunnat minska risken för ny kardiovaskulär händelse (1). Studier som stödjer användningen av ACE-hämmare hos patienter med hjärtsvikt efter hjärtinfarkt (2) och hos riskfaktorbelastade personer utan hjärtsvikt (3) finns också. Trots att kunskapen finns, och tydliga riktlinjer publicerats från bland annat Europeiska kardiologföreningen (ESC), är många patienter underbehandlade, och få når de mål som finns uppsatta, detta ses bla i EUROASPIRE, EUROASPIRE II och EUROASPIRE III, som i Europeiska kardiologföreningens (ESC) regi undersökt livsstil, riskfaktorer och sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter kranskärlshändelser hos ett stort antal patienter i Europa (4,5,6). I EUROASPIRE, som publicerades 1997 kunde man se att prevalensen av påverkbara riskfaktorer hos kranskärlsjuka patienter var hög, och samma mönster sågs i de uppföljande studierna som publicerades 2001 och I samtliga dessa studier undersöktes levnadsvanor, riskfaktorer och mediciner hos patienter som minst 6 månader tidigare genomgått CABG, PCI, hjärtinfarkt eller instabil angina. I Norrbotten har incidensen i hjärtinfarkt fram till omkring millenieskiftet legat på nivå med incidensen i riket, men i de öppna jämförelserna som publicerades 2009 kan man se att trots att incidensen i Norrbotten sjunker, så sjunker den mer i riket i genomsnitt. Likaså kan man se att ettårs-mortaliteten som i Norrbotten länge legat på nivå med riket, nu inte sjunker i samma takt som i riket (7). 1

2 Syfte Syftet med undersökningen är att utvärdera hur sekundärpreventionen efter genomgången förstagångs-hjärtinfarkt fungerar i länet, och om några betydande förändringar i patienternas riskfaktorprofiler eller medicinering kan ses vid jämförelse mellan patienter som insjuknat 1998 och 2008, för att se om en delförklaring till att Norrbottens förbättring vad gäller incidens och mortalitet nu verkar mattas av jämfört med rikssnittet. Metod Ur MONICA-registret extraheras samtliga personer i åldrarna år i Norrbotten som under 1998 respektive 2008 insjuknat i förstagångshjärtinfarkt. Både ST-höjningsinfarkter och icke-st-höjningsinfarkter inkluderas. Kolesterolvärde, blodtryck, förekomst av diabetes, och i förekommande fall HbA1c och rökningsstatus i samband med insjuknande hämtas ur VAS för varje person. Kolesterolvärdet vid inkomsten till sjukhus eller dagen efter registreras, oavsett om personen redan står på kolsterolsänkande behandling. Förekomst av diabetes registreras ut inläggningsjournal eller epikris från vårdtillfället, och i de fall där diabetes upptäcktes vid hjärtinfarkten registreras det som ett ja. I de fall då inga tidigare anteckningar eller labvärden finns som rör evt diabetessjukdom registreras det som om personen inte hade diabetes. Rökningsstatus söktes i inläggningsjournal, epikris, samt vid behov i övriga 2

3 journalanteckningar från både primärvård och slutenvård. I de fall blodtrycksvärden fanns införda i tidigare journalanteckningar eller lablista innan insjuknande, registreras dessa värden, om inga tidigare värden fanns registrerades detta som missing, detta för att undvika att registrera blodtrycksvärden i akutsituationen, som ofta är missvisande avseende förekomst av hypertonisjukdom. Aktuella läkemedel vid utskrivning efter det aktuella vårdtillfället tas ur epikris eller läkemedelslistan i VAS. De läkemedel som registreras ärr ASA/klopidogrel, betablockad, ACEinhibitor/ARB samt statin, oavsett dosering. Samma parametrar registreras sedan vid första planerade återbesök minst 3 år efter insjuknandet. Huruvida uppföljningen sker inom primärvård, slutenvård eller hos privat vårdgivare registreras också, liksom tid till återbesöket, räknat från insjuknandedatum. I de fall aktuell medicinering ej angivits i journaltext vid återbesök kontrolleras aktuell medicinlista vid datum för återbesök, eller i förekommande fall datum för åtgärd efter provtagning om denna skett i direkt anslutning till återbesöket. För de personer där inget återbesök finns, registreras aktuell medicinering 3 år efter insjuknandedatumet. I de fall där uppföljning sköts av privat vårdgivare, registreras aktuella läkemedel ur VAS 3 år efter insjuknande, och om inga läkemedel finns angivna i VAS registrerades detta som missing. Alla data har bearbetats i IBM SPSS statistics version 22. 3

4 Referenser 1. Scandinavian simvastatin survival study (4S). Randomized trial of cholesterol lowering in 4444 patients with coronary heart disease. Lancet 1994; 344: Hall et al. Follow-up study of patients randomly allocated ramipril or placebo for heart failure after acute myocardial infarction: AIRE Extension (AIREX) Study. The Lancet 1997; 349: Effects of an Angiotensin- Converting- Enzyme Inhibitor, Ramipril, on Cardiovascular events in High-Risk Patients. The Heart Outcomes Prevention Evaluation Study Investigators. New England Journal of Medicine 2000;342: EUROASPIRE. A European Society of Cardiology survey of secondary prevention of coronary heart disease: Principal results. European Heart Journal 1997; 18: EUROASPIRE II. Lifestyle and risk factor management and use of drug therapies in coronary patients from 15 countries. Principal results from EUROASPIRE II Euro Heart Survey Programme. European Heart Journal 2001; 22: EUROASPIRE III: a survey on the lifestyle, risk factors and use of cardioprotective drug therapies in coronary patients from 22 European countries. European journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation 2009; 16: Socialstyrelsens Öppna jämförelser Hjärtsjukvård 4

5 5