STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC
|
|
- Helena Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATINBEHANDLING SOM PRIMÄR PREVENTION HOS KVINNOR PÅ HABO VC Dimosthenis Stoupas Primärvårdens FoU-enhet, Futurum 2014:07
2 Författare: Dimosthenis Stoupas, ST läkare allmänmedicin Habo VC Box Habo Handledare: Hans Lingfors, Med Dr., Distriktsläkare Specialist i allmänmedicin Primärvårdens FoU-enhet Futurum Jönköping Tel hans.lingfors@lj.se 2
3 Sammanfattning Enligt WHO kan 80 % av alla hjärtinfarkter och 90 % av all diabetes förebyggas med hjälp av sunda levnadsvanor. Vid sekundär prevention har statiner relativt god effekt när det gäller minskad risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Statinbehandling som primär prevention har ett svagare stöd. Detta gäller speciellt kvinnor där man kan ifrågasätta om det är kliniskt relevant att ordinera statiner till friska kvinnor med förhöjda blodfetter. Enligt socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 ska råd och stöd till hälsosamma levnadsvanor (rökfrihet, fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och måttlighet med alkohol) alltid ges i minst tolv månader vid förhöjda blodfetter innan eventuell läkemedelsbehandling övervägs. Med stöd av detta rekommenderar landstinget i Jönköpings län att patienterna med förhöjda blodfetter får sina levnadsvanor kartlagda och dokumenterade. Denna studie handlar om journalgranskning av samtliga kvinnor med statinbehandling på Habo vårdcentral. 1. Trots att indikation för statinbehandling som primär prevention för kvinnor har ett svagt vetenskapligt stöd står ett relativt stort antal kvinnor (48) vilket motsvarar 21 % av totalantalet kvinnor i studien på statiner som primnärpreventiv behandling. 2. Alltför få statinbehandlade kvinnor (drygt hälften) har samtliga levnadsvanor kartlagda och dokumenterade. 3. När det gäller val av statin, är simvastatin det dominerande preparatet och 121 kvinnor står på simvastatin. 3
4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Metod och material Resultat Diskussion Referenser. 13 4
5 1. BAKGRUND Kvinnor drabbas av hjärt-kärlsjukdom i genomsnitt tio år senare än män och har i alla åldrar lägre risk för såväl hjärtinfarkt som hjärtdöd. Detta gäller dock inte kvinnor med diabetes eller med manifest hjärt-kärlsjukdom. Dessa kvinnor tenderar att förlora hela det kvinnliga skyddet mot kardiovaskulär sjukdom och har samma framtida risk som män med motsvarande tillstånd och ålder. Det saknas en systematisk genomgång av riskerna med förhöjt kolesterol, men flera stora prospektiva observationella kohortstudier har visat på ökande risk för insjuknande och död i hjärtinfarkt samt total död med stigande nivåer av totalkolesterol eller LDL-kolesterol [1,2]. Ett lågt HDL, ökar ytterligare risken, medan höga HDL nivåer minskar risken. Även förhöjda triglyceridnivåer ökar risken. Den relativa riskökningen vid förhöjda blodfettsnivåer är lika för män och kvinnor men den absoluta risken är lägre för kvinnor. Förhöjda blodfetter kan påverkas i riktning mot en mer gynnsam lipidprofil genom behandling med läkemedel [3], ökad fysisk aktivitet [4-7], ändrade matvanor [8-14], och rökstopp [15]. En systematisk översikt av Hooper omfattande 27 randomiserade kontrollerade studier inriktade på att minska eller modifiera fettintaget på friska personer visade en signifikant minskning av risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom i de studier som pågick i minst två år men ingen signifikant minskad dödlighet [16]. Det finns få studier av renodlat primärpreventiv behandling med läkemedel vid förhöjda blodfetter hos hjärtfriska personer publicerades en systematisk översikt med metaanalys av 14 prospektiva randomiserade kontrollerade huvudsakligen sekundärpreventiva studier av behandling med statiner. (atrovastatin, lovastatin, pravastatin, simvastatin) [3]. Två av de ingående studierna var så gott som renodlat primärpreventiva [17,18]. I den ena av dessa båda studier ingick enbart män med måttligt förhöjt kolesterol [18]. I denna studie minskade andelen patienter som insjuknade och dog i hjärtinfarkt med 31 procent jämfört med den grupp som fått placebo. I den andra primärpreventiva studien användes lovastatin som inte är tillgängligt i Sverige. I ytterligare några av studierna i metaanalysen hade patienterna inte tidigare drabbats av hjärtinfarkt, men den övervägande delen hade ändå en kraftig kardiovaskulär belastning i form av genomgången stroke, diabetes eller andra riskfaktorer som till exempel hypertoni. Oavsett om patienterna tidigare hade haft kranskärlssjukdomar eller ej noterades en likartad relativ effekt av statinbehandling när det gäller risken för att insjukna och dö i hjärtinfarkt. Beräknat på alla patienter som ingick i metaanalysen minskade dödlig och icke dödlig hjärtinfarkt med 23 procent vid en LDL reduktion motsvarande 1mmol/l. För patienter med tidigare genomgången hjärtinfarkt minskade dödlig eller icke dödlig hjärtinfarkt med 22 procent. Den absoluta riskminskningen var 3,7 procent i den statinbehandlade gruppen jämfört med en kontrollgrupp. För patienter poolade från alla studierna i metaanalysen utan tidigare känd kranskärlsjukdom minskade dödlig och icke-dödlig hjärtinfarkt med 28 procent. Den absoluta riskminskningen var 1,6 procent. Den fullständiga metaanalysen, som dominerades av sekundärpreventiva studier, visade en jämförbar effekt på kvinnor av statinbehandling när det gäller dödlig och icke-dödlig hjärtinfarkt. För kvinnor minskade risken med 18 procent, med en absolut riskminskning på 1,2 procent. För män var minskningen 24 procent med en absolut minskning på 2,8 procent. 5
6 Den totala dödligheten minskade med 12 procent, med en absolut riskminskning 1,2 procent, beräknat på alla statinbehandlade patienter. Uppgifter om total dödlighet vid renodlad primärprevention saknas i metaanalysen. I den ena av de båda primärpreventiva originalstudierna, där enbart män ingick, var den icke signifikanta minskade dödligheten 22 procent i den statinbehandlade gruppen [18]. I den här metaanalysen redovisas inte eventuella könsskillnadet för effekterna på total dödlighet, men ingen enskild studie har hittills visat något effekt av statinbehandling på kvinnor, när det gäller total dödlighet presenterades en systematisk översikt av läkemedelsbehandling av höga blodfetter hos kvinnor [19]. I sex av studierna ingick kvinnor utan tidigare hjärtkärlsjukdomar. Lipidbehandling ledde inte till någon signifikant minskad total dödlighet (RR 0,95 CI 0,62-01,46), död i kranskärls-sjukdom (RR1,07, CI 0,47-2,40), icke fatal hjärtinfarkt (RR 0.61 CI 0,22-1,68) revaskularisering (RR 0,87 CI 0,33-3,31) eller kranskärlshändelser (RR 0,87 CI 0,69-1,09) Den absoluta vinsten med att behandla hjärtfriska patienter med förhöjda blodfetter är starkt beroende av kön, ålder och förekomst av andra risk- eller skyddsfaktorer. INTERHEART ger vägledning när det gäller risken att insjukna i hjärtinfarkt [20]. Oddskvoten för insjuknande i hjärtinfarkt är i denna stora fallkontrollstudie 3,3 vid hög kvot för apolipoproteiner B/A1 och 1,9 vid hypertoni. Vid samtidig förekomst av dessa båda riskfaktorer hos en rökande diabetiker med bukfetma är oddskvoten 68,5. Riskbedömningen kan förstärkas betydligt genom att väga samman flera olika riskfaktorer i en riskalgoritm. SCORE är ett exempel på ett sådan sammanvägd riskskattningsinstrument för risken att dö i hjärtinfarkt eller stroke. Sammanfattningsvis finns det ett gott stöd att utöver livstilsbehandling rekommendera behandling med statiner för män som sekundär prevention efter genomgången hjärtinfarkt eller stroke samt vid diabetes. Statinbehandling som primär prevention har ett betydligt svagare stöd. Detta gäller speciellt kvinnor, där man kan ifrågasätta om det är klinisk relevant att ordinera statiner till friska kvinnor med förhöjda blodfetter. När det gäller val av statiner har simvastatin den bästa dokumentationen när det gäller att förebygga hjärtkärlsjukdom. Trots att rosuvastatin sänker kolesterolvärdet mer än simvastatin har det varit svårt att visa att rosuvastatin minskar insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom. Enligt socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 ska råd och stöd till hälsosamma levnadsvanor (rökfrihet, fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och måttlighet med alkohol) alltid ges i minst 12 månader vid förhöjda blodfetter innan eventuell läkemedelsbehandling övervägs. 6
7 2. SYFTE Syftet med den här studien är att på en vårdcentral ta reda på: 1) Hur många kvinnor som fr.o.m 1995 och fram t.o.m 9 februari 2012 ordinerats och som fortfarande står på statiner i februari ) Hur stor andel av dessa kvinnor som ordinerats statiner på grund av primär eller sekundär prevention 3) Vilken typ av statin de kvinnor som fortfarande står på statin ordinerats 4) Vilken eller vilka sjukdomar som har varit indikation för statinbehandling vid sekundär prevention 5) Vilken eller vilka riskfaktorer som eventuellt föreligger hos de kvinnor som fått statiner vid primär prevention 6) I vilken utsträckning kvinnornas levnadsvanor finns dokumenterade i journalsystemet vid primär respektive sekundär prevention 7) Vilka levnadsvanor som dokumenterats 8) Orsaken till att statiner eventuellt satts ut 7
8 3. METOD OCH MATERIAL Till hjälp för att analysera journaldata har Landstinget i Jönköpings län ett analysverktyg som heter DIVER. Uppgifter avseende kvinnor som behandlas med statiner hämtas med hjälp av detta verktyg. Dessa uppgifter tabelleras i ett Exceldokument. Med stöd av dessa avgörs om indikation för behandlingen är sekundär eller primär prevention. Med sekundär prevention avses här prevention efter genomgången hjärtinfarkt/instabil angina, stroke/tia och/eller förekomst av diabetes. Med primär prevention anses prevention utan dessa tillstånd. Steg1 Med hjälp av DIVER identifieras kvinnor ur COSMIC som mellan 1995 och den 9 februari fått recept på statin. I studien ingår inte avlidna. Steg2 Genom journalgranskning i Cosmic och BMS tas uppgifter fram om typ av statin, dos, insättningsdatum, lipidstatus, ärftighet, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och blodtryck samt dokumentation av levnadsvanor. 8
9 RESULTAT Kvinnor som fått statiner. Tvåhundratrettiotvå kvinnor hade någon gång mellan 1995 och februari 2012 fått statinbehandling. Av dessa 232 stod fortfarande 176 kvinnor på statiner februari 2014 varav 128 kvinnor (72,7%) har statinbehandling som sekundär prevention och 48 kvinnor (27,3%) har statinbehandling som primär prevention. Typ av statin Etthundratjugoen kvinnor (69%) har Simvastatin. Femtio kvinnor (28%) har Atorvastatin. Tre kvinnor (2%) har Pravastatin och två kvinnor (1%) Rosuvastatin (se bild 1). Bild 1. Typ av statin Av de kvinnor som fått behandling med statin som primär profylax fördelade sig bakomliggande riskfaktorer enligt bild 2. Hypertoni var vanligast följt av hereditet och fetma. För tio procent hittades ingen riskfaktor dokumenterad i journalen. Bild 2. Riskfaktorer hos kvinnor med statinbehandling som PP. 9
10 Av de kvinnor som fått behandling med statin som sekundär profylax var diabetes mest förekommande följt av hjärtinfarkt/instabil angina och stroke/tia Bild 3. Sjukdomsprofil hos kvinnor med statin som SP Utsättningsorsak Hos de 56 kvinnor, där statin sattes ut hittade vi olika orsaker till utsättningen. Vanligast var biverkningar (t.ex. myalgi). Hos en del kvinnor satte man ut medicin p.g.a. att indikation för behandling saknades. Det fanns slutligen en grupp där vi inte hittade någon dokumentation kring utsättningsorsak. Se Bild 4. Bild 4. Utsättningsorsak 0 10
11 Dokumentation av levnadsvanor. För de kvinnor som får statin i primärpreventivt syfte finns under tabellen levnadvanor i Cosmic dokumenterat alla fyra levnadsvanor hos 54 %, tre levnadvanor hos 9 %, två levnadsvanor hos 6 %, en levnadsvana hos 8% och slutligen inga dokumenterade levnadsvanor hos 23% (se bild 5) Bild 5. Dokumentation av levnadsvanor hos kvinnor med Statin som PP För de kvinnor som får statiner i sekundärpreventivt syfte finns under tabellen Levnadsvanor i Cosmic dokumenterat alla 4 levnadsvanor hos 53 %, 3 levnadsvanor hos 10%, 2 levnadsvanor hos 4 %, 1 levnadsvana hos 5%, och till slutet inga dokumenterade levnadsvanor hos 28% (se bild 6) Bild 6. Dokumentation av levnadsvanor hos kvinnor med Statin som SP 11
12 Av de kvinnor som får behandling i primärpreventivt syfte finns dokumenterade tobaksvanor, alkoholvanor, motion och kostvanor (se Bild 7). Bild 7. Dokumentation av levnadsvanor hos kvinnor med statinbehandling som PP För de kvinnor som får behandling i sekundärpreventivt syfte finns dokumenterat uppgifter om tobaksvanor, alkoholvanor, motion och kostvanor (se Bild 8) Bild 8. Dokumentation av levnadsvanor hos kvinnor med statinbehandling som SP 12
13 DISKUSSION Enligt WHO kan 80 % av alla hjärtinfarkter och 90 % av all diabetes förebyggas med hjälp av sunda levnadsvanor [21, 22, 23] Vid sekundär prevention efter genomgången hjärtinfarkt har statiner relativt god effekt när det gäller minskad risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt [24, 25] Vid primär prevention är den absoluta effekten sämre. Detta gäller speciellt för kvinnor (ref 2008) Vid primär prevention rekommenderas råd och stöd i minst tolv månader innan statiner eventuellt kan bli aktuellt enligt Socialstyrelsen riktlinjer för hjärtsjukvård (ref 2008). Med detta som bakgrund rekommenderar vårt landsting att patienterna med förhöjda blodfetter får sina levnadsvanor kartlagda och dokumenterade. Trots detta visar den här genomgången att det helt saknas dokumentation för 23 % av kvinnorna vid primär prevention respektive 28 % vid sekundär prevention. För drygt hälften av kvinnorna (54 % vid primär prevention respektive 53% vid sekundär prevention) har samtliga levnadsvanor kartlagts och dokumenterats. Trots att indikation för statinbehandling som primär prevention för kvinnor har ett svagt vetenskapligt stöd, står ett relativt stort antal kvinnor (48), vilket motsvarar 21 % av totalantalet kvinnor i studien, på statinbehandling. Det som är positivt när det gäller val av statin är att simvastatin, som har den bästa vetenskapliga dokumentationen, är det dominerande preparatet och 121 kvinnor, vilket motsvarar 69 % av det totala antalet kvinnor i studien, står på simvastatin. Endast en procent står på rosuvastatin, som är betydligt dyrare än simvastatin och som har sämre vetenskaplig dokumentation än simvastatin. Av de kvinnor som fått statiner som primär prevention är det trots allt bara 10 % (5 kvinnor) som inte har någon känd riskfaktor utöver höga blodfetter. Av dessa fem kvinnor kan noteras att två kvinnor hade mycket förhöjda kolesterolvärden på grund av familjär hyperkolesterolemi. Den här studien visar sammanfattningsvis att en inte obetydlig andel kvinnor fått statinbehandling på osäker indikation som primär prevention samt att alltför få statinbehandlade kvinnor fått sina levnadsvanor kartlagda och dokumenterade oavsett om det handlar om primär eller sekundär prevention. Den här studien ger inte svar på hur många kvinnor där dokumentation om levnadsvanor finns, som också fått råd och stöd för att förbättra sina levnadsvanor. Det finns tre förbättringsområden: Vi kan bli bättre på att kartlägga och dokumentera levnadsvanor hos kvinnor med höga blodfetter. Vi kan bli bättre på att erbjuda råd och stöd för att förbättra levnadsvanor som förstahandsbehandling innan eventuell statinbehandling blir aktuellt. Vi kan bli bättre på att behandla kvinnor med statiner på rätt indikationer. 13
14 Referencer 1. Keys, A, Menotti, A, Aravanis, C, Blackburn, H, Djordevic, BS, Buzina, R, et al. The seven countries study: 2,289 deaths in 15 years. Prev Med. 1984;13(2): Stamler, J, Wentworth, D, Neaton, JD. Is relationship between serum cholesterol and risk of premature death from coronary heart disease continuous and graded? Findings in 356,222 primary screenees of the Multiple Risk Factor Intervention Trial (MRFIT). JAMA 1986; 256(20): Baigent,C, Keech, A, Kearney, PM, Blackwell, L, Buck, G, Pollicino, C, et al. Efficancy and safety of cholesterol-lowering treatment: prospective metaanalysis of data from 90,056 participants in 14 randomised trials of statins. Lancet, 2005; 366(9493): Kelley, GA, Kelley, KS, Aerobic exercise and HDL2-C: a meta-analysis of randomized controlled trials. Atherosclerosis. 2006; 184(1); Kelley, GA, Kelley, KS, Tran, ZV. Walking, lipids and lipoproteins: a metaanalysis of randomized controlled trials. Prev Med; 2004; 38(5): Kelley, GA, Kelley, KS, Tran, ZV. Aerobic exercise and lipids and lipoproteins in women: a meta-analysis of randomized controlled trials. J Womens Health (Larchmt). 2004;13(10): Kelley, GA, Kelley, KS, Tran, ZV. Walking and Non-HDL-C in adults: a metaanalysis of randomized controlled trials. Prev Cardiol. 2005;8(2): Mensink, RP, Katan, MB. Effect of dietary fatty acids on serum lipids and lipoproteins. A meta-analysis of 27 trials. Arterioscler Thromb. 1992;12(8): Katan, MB, Zock, PL, Mensink, RP. Dietary oils, serum lipoproteins and coronary heart disease. Am j Clin Nutr. 1995; 61(6 suppl):1368s-73s 10. Katan, MB. Trans fatty acids and plasma lipoproteins. Nutr Rev. 2000;58(6): Judd, JT, Clevidensce, BA, Muesing, RA, Wittes, J, Sunkin, ME, Podczasy, JJ. Dietary trans fatty acids: effects on plasma lipids and lipoproteins of healthy men and women. Am J Clin Nutr. 1994;59(4): Hopkins, PN. Effects of dietary cholesterol on serum cholesterol: a metaanalysis and rewiew. Am J Clin Nutr. 1992: 55(6): Brown, L, Rosner, B, Willett, WW, Sacks, FM. Cholesterol-lowering effects of dietaryfiber: a meta-analysis. Am J Clin Nutr. 1999;69(1): Jenkins, DJ, Kendall, CW, Marchie, A, Faulkner, DA, Josse, AR, Wong, JM, et al. Direct comparisonof dietary portfoliovs statinon C-reaktive protein. Eur J Clin Nutr. 2005;59(7): Maeda, K, Noguchi, Y, Fukui, T. The effects of cessationfrom cigarette smoking on the lipid and lipoprotein profiles: a-meta-analysis. Prev Med. 2003;37(4) Hooper, L, Summerbell, CD, Higgins, JP, Thompson, RL, Clements, G, Capps, N, et al. Reduced or modified dietary fat för preventing cardiovascular disease. Cohrane Database Syst Rev. 2001;(3);CD Downs, JR, Clearfield,M, Weis, S, Whitney, E, Shapiro, DR, Beere, PA, et al. Primary prevention of acute coronary events with lovastatin in men and women with average cholesterol levels: results of AFCAPS/TexCAPS. Air 14
15 force/texas Coronary Atherosclerosis Prevention Study. JAMA. 1998; 279(20): Sheperd, J, Cobbe, SM, Ford, I, Isles, CG, Lorimer, AR, MacFarlane, PW,et al. Prevention of coronary heart disease with pravastatin in men with hypercholesterolemia. West of Scotland Coronary Prevention Study Group. N Engl J Med. 1995;333(20): Walsh, JM, Pignone, M. Drug treatment of hyperlipidemia in women. Jama. 2004;291(18): Yusuf, S, Hawken, S, Ounpuu, S, Dans, T, Avezum, A, Lanas, F, et al. Effect of potentially modiafiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries(the INTERHEART study): case-control study. Lancet.2004;364(9438); WHO. Cardiovascular diseases (CVDs), Fact sheet N317, WHO. Diabetes, Fact sheet N Schulze, MB, Hu, FB. Primary preventionof diabetes: what can be done and how much can be prevented? Annu Rev Public Health. 2005; 26: Vrecer, M, Turk, S, Drinovec, J, Mrhar, A. Use of statins in primary and secondary prevention of coronary heart disease and ischemic stroke. Metaanalysis of randomized trials. Int J Clin Pharmacol Ther. 2003; 41(12): Baigent, C, Keech, A, Kearney, PM, Blackwell, L, Buck, G, Pollicino, C,et al. Efficacy and safety of cholesterol-lowering treatment: prospective metaanalysis of data from 90,056 participants in 14 randomised trials of statins. Lancet. 2005:366(9493):
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merRörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merLDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1
LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade 2 9 Suboptimal LDL-minskning
Läs merPraluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1
Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1 Kardiovaskulär risk påverkas av flera faktorer, varav några är lipidrelaterade
Läs merVilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris
Qulturum Rapport Vilken effekt har ett strukturerat förbättringsarbete på hjärtsjuka patienter på en vårdcentral? Lars-Göran Persson Jadwiga Juris Primärvårdens FoU-enhet 2011:4 Lars-Göran Persson, Med.
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs merLipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention
PM III från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention Allmänt Blodfettrubbningar förekommer ofta tillsammans med andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar.
Läs merVilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling?
Fig. t il dette manus ligger som e t eget dok. Vilka målvärden ska vi ha för lipidsänkande behandling? Anders G Olsson Inledning En lägre dödlighet i kranskärlssjukdom (CHD) föreligger vid lägre kolesterolnivåer
Läs merFör patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.
IDEAL-studien marginella skillnader mellan högdos atorvastatin och simvastatin 20 mg/dag föranleder ingen ändring av rekommendationen simvastatin 40 mg/dag Sammanfattning I IDEAL-studien jämfördes öppen
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merÄr de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin
Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals
Läs merBehöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala
Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merFysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.
FaR i praktiken Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Hans Lingfors Distriktsläkare, MD, PhD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Alla rörelser som leder till ökad energiförbrukning
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merFörskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral
Förskrivning av blodfettssänkande läkemedel på Norrmalms vårdcentral Finns det pengar att spara? FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Tobias Andersson, Distriktsläkare Norrmalms
Läs merBakgrund. Anna Lundgren
Bakgrund Kardiovaskulärsjukdom (CVD) är den dominerande orsaken till död i världen (1). Begreppet CVD innefattar arteriosklerotisk sjukdom av både hjärtat och hjärnans kärl och utgör nästan 40 % av dödsfallen
Läs merTillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten
Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare
Läs merlivsmedels effekt på LDL-kolesterol
2018-11-04 Utvalda livsmedels effekt på LDL-kolesterol ST-projekt projektplan Mikael Hellsten, ST-läkare, Handledare David Iggman, Distriktsläkare, Med Dr GRYCKSBO VÅRDCENTRAL, LANDSTINGET DALARNA Innehåll
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merockså påtagligt få biverkningar. Statinbehandling
Den nya kolesteroldebatten: Är lägst bäst? I subgruppsanalyser av interventionsstudier med statiner har man relaterat lipideffekter till graden av minskad kranskärlssjukdom. I 4S-studien erhölls ett kurvlinjärt
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merSamtal eller läkemedel - vad gör mest nytta? Hans Lingfors Med Dr och Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping
Samtal eller läkemedel - vad gör mest nytta? Hans Lingfors Med Dr och Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Läkemedel Bota Lindra Trösta Förebygga 1970-talet: Vi känner
Läs merHälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo
Hälsofrämjande verktyg och metoder? - Erfarenheter från Habo Hans Lingfors, MD, Distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Ischemisk hjärtsjd, döda/10', m, 15-74 år(5-årsmv) 30 25 20
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merSekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK
49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia
Läs merBlodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg?
Blodfettsänkande läkemedel vid diabetes - följs riktlinjerna på vårdcentralen Mösseberg? FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Ahmed Ismat Mustafa, ST-läkare Vårdcentralen Mösseberg
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merStrokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009
Strokesjukvård Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Förord Detta vetenskapliga underlag utgör kunskapsunderlag för de rekommendationer som Socialstyrelsen ger i Nationella riktlinjer
Läs merSusanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen
Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merLivsstilsförändringar vid Hälsokontroller
Livsstilsförändringar vid Hälsokontroller Författare: Ulrica Fridèn AB Previa Handledare: Lars-Gunnar Gunnarsson Projektarbete vid Företagssköterskeutbildningen 40 poäng, 2003-2005, Örebro Universitet
Läs merStrokesjukvård. Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009
Strokesjukvård Vetenskapligt underlag för Nationella riktlinjer 2009 Förord Detta vetenskapliga underlag utgör kunskapsunderlag för de rekommendationer som Socialstyrelsen ger i Nationella riktlinjer
Läs merLipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING
Lipidrubbning LIPIDRUBBNING Kolesterolsynteshämmare atorvastatin 1) Atorvastatin* ) simvastatin 1) Simvastatin* ) 1) * ) Se sid 4. 126 Allmänt Risken för hjärt-kärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser,
Läs merNy behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi
Ny behandlingsmöjlighet vid hyperlipidemi Introduktion Ole Hansen, Överläkare, SUS, Malmö Ordförande Terapigrupp Hjärta/kärl/lipider Patientfall, Lipidmottagningen, Wolfgang Reinhardt, GGTK, SUS Malmö
Läs merNationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17
Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-
Läs merBehandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar
Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merDIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS
DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merPrevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation
Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda manuskript. Budskapet
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merFrågeformulär om nyttan med förebyggande behandling
Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 7 december 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merÄr det nyttigt med fet mat?
Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs merHur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk?
Hur underlättar vi effektiv behandling med levnadsvanor och begränsar onödigt läkemedelsbruk? -Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Läkemedel Bota
Läs merGenomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009
Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på
Läs merPrimär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv
Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands
Läs merMatvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo
Matvanor en viktig del av det hälsofrämjande arbetet - erfarenheter från Habo Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare Habo vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet Jönköping 30 Ischemisk hjärtsjd, döda/10',
Läs merSjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag
Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum
Läs merDel 3. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p
Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 19p Du tjänstgör på Hjärtinfarktavdelningen på ditt sjukhus. På ronden bestäms att Herr Andersson skall skrivas hem Det rör sig om en 67-årig man som tidigare arbetat som ingenjör
Läs merBlodlipider. Dags för nya tider? EQUALIS-möte 23 oktober, 2015. Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare
Blodlipider Dags för nya tider? Torbjörn Åkerfeldt Överläkare. Medicinskt ledningsansvarig läkare torbjorn.akerfeldt@akademiska.se EQUALIS-möte 23 oktober, 2015 Inst för medicinska vetenskaper Uppsala
Läs merFetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare
Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare Organpreservation Kroppstemperatur 37 C, 3-4 nm Fosfolipidernas sammansättning 45% mättade fettsyror i
Läs merAtt förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos
Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos Mellansvenskt läkemedelsforum Västerås 2014 02 06 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS Huddinge alternativ rubrik Vådan av att halka på ett
Läs merRiktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan. Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan
27 3 7 982 HSL Distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet Futurum Region Jönköpings län 984 Hälsa för alla år 2 (WHO) Hälsopolitisk proposition 984/85:8 Minska insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom
Läs merObesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Läs merVem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention?
Lund den 16 mars 2012 Vem skall vi satsa på för kardiovaskulär prevention? Peter M Nilsson, professor klinisk kardiovaskulär forskning Institutionen för kliniska vetenskaper Skånes Universitetssjukhus,
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs merDyslipidemier. Niclas Abrahamsson. Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala
Dyslipidemier Niclas Abrahamsson Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala Typ av lipidrubbning? Kol 9.6, TG 1.8, HDL 1.6, LDL 7.2 Kol 21.8, TG 1.8, HDL 1.5, LDL 19 Kol 8.7, TG 1.0, HDL 1.3, LDL
Läs merRökavvänjning i den kliniska vardagen. Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se
Rökavvänjning i den kliniska vardagen Per Åke Lagerbäck per-ake@jarfallaspecialistvard.se Hälsokonsekvenser av rökning jämfört med andra riskfaktorer Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI
Läs merLipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken 2009.. . men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.
ST-dag allmänmed. Norra Latin - LT 9 Lipidsänkande behandling Paul Hjemdahl Professor, överläkare Klinisk farmakologi, Karolinska Solna Ordförande SLK:s Expertråd för Hjärt-kärlsjukdomar Uffe Ravnskog
Läs merKan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?
Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merVärdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling
Värdet av statiner användningsmönster och följsamhet vid behandling Rapport från SNS forskningsprogram Värdet av nya läkemedel Februari 2013 Ingegärd Anveden Berglind Helle Kieler Marie Linder Anders Sundström
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
Läs merJämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård
Jämförelse mellan traditionell lipidmätning och apolipoproteinkvot vid hälsokontroller inom företagshälsovård Cecilia Tivell, företagsläkare AB Previa Fredsgatan 2, 703 62 Örebro 019-158700 Handledare
Läs merDiagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi
Information för professionen Diagnostik och behandling av individ med familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi (FH) är den vanligaste ärftliga hjärtsjukdomen och medför en ungefärlig dubblering
Läs merKOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL
KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har
Läs merHur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? regiongavleborg.se
Hur mår vi i Gävleborg? Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Sara Sjölin Strateg folkhälsa med inriktning hälso- och sjukvård Sara.sjolin@ Region Gävleborg Folkhälsa och hållbarhet Åtta nationella målområden
Läs merStatinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC
1 VESTA projekt höstprogrammet 2011 Statinbehandling hos patienter med typ 2 diabetes mellitus på Flemingsberg VC Följsamhet till regionala riktlinjer Ban Istefan ST-läkare i Allmänmedicin Flemingsberg
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är
Läs merhttp://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter
http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland.
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs mer