Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?
|
|
- Susanne Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping Jörg Lauermann
2 Hur behandlar vi?
3 Hur behandlar vi?
4 Vetenskaplig underlag
5 Vetenskaplig underlag
6
7 PCI? CABG?
8 Vetenskaplig underlag
9 Scores och risk stratificering Flera modeller för riskstatificering har utvecklats under tiden som tar hänsyn till patientens anatomisk komplexitet och klinisk risk.
10 Scores och risk stratificering Flera modeller för riskstatificering har utvecklats under tiden som tar hänsyn till patientens anatomisk komplexitet och klinisk risk. EuroSCORE Bedömer perioperativ mortalitet Baserad på gamla data som överskatta mortalitetsrisken Ska inte användas längre
11 Scores och risk stratificering EuroSCOREII Vidareutveckling av EuroSCORE Bedömer perioperativ mortalitet (CABG)
12 Scores och risk stratificering EuroSCOREII Vidareutveckling av EuroSCORE Bedömer perioperativ mortalitet (CABG) The Society of Thoracic Surgeons (STS) score Risk-model för patienter som ska hjärtopereras Används för bedömnig av in-hospital och 30-dagars mortalitet samt in-hospital morbiditet Gäller för CABG och kombinerad CABG and klaff-op
13 Scores och risk stratificering SYNTAX score Synergy between PCI with TAXUS and Cardiac Surgery (SYNTAX) Risk-model som integrerar kranskärlets anatomisk komplexitet. Huvudstamstenoser och trekärlsjukdom är oberoende prediktorer för långtids major adverse cardiac and cerebrovascular event (MACCE) för patienter som behandlas med PCI men inte för patienter som behandlas med CABG. Underlättar beslut om behandlingsstrategi för patienter med högst PCI-risk.
14 Scores och risk stratificering SYNTAX score Synergy between PCI with TAXUS and Cardiac Surgery (SYNTAX) Risk-model som integrerar kranskärlets anatomisk komplexitet. Huvudstamstenoser och trekärlsjukdom är oberoende prediktorer för långtids major adverse cardiac and cerebrovascular event (MACCE) för patienter som behandlas med PCI men inte för patienter som behandlas med CABG. Underlättar beslut om behandlingsstrategi för patienter med högst PCI-risk. The National Cardiovascular Database Registry (NCDR CathPCI) risk score Utvecklades för att bedöma risken för patienter som behandlas med PCI.
15 Scores och risk stratificering ACEF score age, creatinine, ejection fraction (ACEF) model är ett enkel score. Bedömer risken för kriurgiska patienter. Kan användas även för att bedöma mortalitetsrisk för patienter som behandlas med PCI.
16 Scores och risk stratificering ACEF score age, creatinine, ejection fraction (ACEF) model är ett enkel score. Bedömer risken för kriurgiska patienter. Kan användas även för att bedöma mortalitetsrisk för patienter som behandlas med PCI. The clinical SYNTAX score Kombinerar ACEF och SYNTAX score.
17 Scores och risk stratificering SYNTAX II score Förutspår långtids mortalitet för patienter med huvudstamstenos eller trekärlssjukdom. Kombinerar anatomiska och kliniska faktorer (ålder, kreatininclearance, vänster kammar funktion, kön, KOL, perifer kärlsjukdom). Befinns vara överlägsen SYNTAX score i att vägleda beslutsfattandet mellan CABG och PCI. Validerades i DELTA-registret för huvudstamstenoser som behandlas med DES
18 Scores och risk stratificering American College of Cardiology Foundation Society of Thoracic Surgeons Database Collaboration (ASCERT) study 2 stora datamängder från National Cardiovascular Data Registry (NCDR) och STS användes för att utveckla flera modeller till förutsäga dödlighet vid olika tidpunkter efter CABG och PCI.
19
20
21 Hur beräknas SYNTAX score?
22 Hur beräknas SYNTAX score?
23 Hur beräknas SYNTAX score?
24 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22
25 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes
26 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22
27 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes
28 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes ingen signifikant skillnad i risk för stroke i subgruppen SYNTAX score > 22 med reservation för lågt antal händelser i subgruppsanalysen
29 SYNTAX score - studieresultat Vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes ger kranskärlskirurgi (CABG) 5,1 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 5,4 procent absolut riskreduktion på 5-årsmortalitet jämfört med PCI hos patienter med diabetes 6,5 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med SYNTAX score > 22 7,9 procent absolut riskreduktion på 5-årsrisk för hjärtinfarkt jämfört med PCI hos patienter med diabetes ingen signifikant skillnad i risk för stroke i subgruppen SYNTAX score > 22 med reservation för lågt antal händelser i subgruppsanalysen 2,8 procent absolut riskökning på 5-årsrisk för stroke jämfört med PCI hos patienter med diabetes
30
31 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A12.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes Åtgärd: Kranskärlskirurgi (CABG)
32 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A12.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes Åtgärd: Kranskärlskirurgi (CABG)
33 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A12.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med trekärlsjukdom, och SYNTAX score > 22 eller diabetes Åtgärd: Kranskärlskirurgi (CABG) Beskrivning av tillstånd och åtgärd Kranskärlskirurgi, CABG (coronary artery bypass grafting) innebär öppen hjärtkirurgi med sternotomi och hjärt-lungmaskin. Alternativa behandlingar innefattar koronar angioplastik, PCI (percutaneous coronary intervention) eller medicinsk behandling. SYNTAX score är ett angiografiskt graderingsverktyg för att bedöma komplexiteten av kranskärlssjukdom där höga värden indikerar mer komplicerad anatomi för koronarpatologin.
34 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Hur allvarligt är tillståndet? Tillståndet har en stor svårighetsgrad. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Kranskärlskirurgi är behäftad med risk för ett flertal komplikationer där de av störst betydelse är neurologiska komplikationer i form av stroke och kognitiv dysfunktion, sårinfektion, perioperativ hjärtinfarkt samt postoperativ njur-svikt. Saknas någon information i studierna? Det saknas studier som jämför revaskularisering mot modern medicinsk be-handling. Ytterligare studier som subgrupperat patienter utifrån SYNTAX score fattas. Ingen metaanalys är gjord för att utvärdera resultaten hos pati-entgruppen med diabetes. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.
35 När ska patienten behandlas?
36 När ska patienten behandlas?
37 Vem beslutar om hur och när vi behandlar?
38
39 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Rad: A11.01 Tillstånd: Stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med komplicerad proximal LAD-stenos, trekärlsjukdom, huvudstamsstenos eller andra komplicerande kliniska faktorer Åtgärd: Multidisciplinär konferens för ställningstagande till revaskularisering
40 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Beskrivning av tillstånd och åtgärd Ischemisk hjärtsjukdom orsakas av ateroskleros i hjärtats kranskärl vilket leder till myokardischemi. Möjliga behandlingar innefattar medicinsk terapi eller revaskularisering med antingen koronar angioplastik (PCI) eller kranskärlskirurgi (CABG). Vid multidisciplinär konferens deltar specialister inom åtminstone thoraxkirurgi, kardiologi samt interventionell kardiologi och tar ställning till den lämpligaste behandlingen att föreslå den enskilda patienten. Vilken effekt har åtgärden? Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av multidisciplinär konferens för ställningstagande till revaskularisering vid stabil eller akut kranskärlssjukdom utan ST-höjning med komplicerad proximal LAD-stenos, trekärlsjukdom, huvudstamsstenos eller andra komplicerande kliniska faktorer. För en person med komplicerad kranskärlssjukdom kan valet av behandlingsmetod ha stor effekt på överlevnad, hjärtinfarktrisk och risk för återfall varför ställningstagande till vilken behandling som är bäst lämpad i det enskilda fallet är en grannlaga uppgift. Det råder konsensus om att multidisciplinär konferens ökar möjligheten till ett välunderbyggt ställningstagande till lämplig behandling.
41 SOCIALSTYRELSEN - NATIONELLA RIKTLINJER FÖR HJÄRTSJUKVÅRD Saknas någon information i studierna? Det saknas studier som utvärderat ett multidisciplinärt arbetssätt vid ställningstagande till revaskularisering. Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning för detta tillstånds- och åtgärdspar.
42 Vem beslutar om hur och när vi behandlar? HEART TEAM
43 Vem beslutar om hur och när vi behandlar? HEART TEAM
44 Hur gör vi i Jönköping? Mini Heart Team
45 Hur gör vi i Jönköping? Midi Heart Team
46 Hur gör vi i Jönköping? Maxi Heart Team
47 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN
Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015
Fysisk träning vid kranskärlssjukdom enligt nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2015 Ingela Sjölin Leg Sjukgymnast Skånes Universitetssjukhus Tylösand 2016-02-18 Agenda Bakgrund Varför riktlinjer?
Läs merCTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning Remissversion
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merPrimärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merBilaga I. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning
Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännande för försäljning 1 Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till utredningsrapporten från kommittén för säkerhetsövervakning
Läs mer2017/05/19: Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer.
Arytmier vid AKS. Riskbedömning. ICD-indikationer. Ischemi orsakar VF! Fall: Man 65 år. Anterior STEMI, besvären började cirka 2 timmar innan PCI. Akut PCI LAD. Trombyl, Brilique, Enalapril, Bisoprolol,
Läs merAortastenos är underbehandlat hos pa1enter äldre än 80 år (?)
Stella Cizinsky, Universitetssjukhuset Örebro Aortastenos är underbehandlat hos pa1enter äldre än 80 år (?) Intressekonflikter: Verksamhetschef (budgetansvarig!), Arbetsgruppen i EHk och Hälsoekonomi,
Läs merLOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI
LOKAL MÅLBESKRIVNING FÖR ST-UTBILDNING I KARDIOLOGI HJÄRTKLINIKEN, DANDERYDS SJUKHUS ISCHEMI Övergripande mål: Att behärska diagnostik och handläggning av patienter med akuta koronara syndrom (AKS) och
Läs mer2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)
Kortsvars frågor Kardiologi 1.Ung man där pappa dog plötsligt 35 år gammal. Vad visar EKG? Vilken sjukdom vill du utesluta? (2p) (Notera amerikansk koppling samt 25 mm/s) 2. Hur många procent av patienterna
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor
Läs merNej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan
Läs merPraktiskt exempel från Swedeheart
Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merKranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15
Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Stöd för styrning och ledning Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor
Läs merDatortomografi av kranskärl
Datortomografi av kranskärl När är det dags för införande? Jan Engvall för RMPG 2 Utredningsuppdrag RMPO Utredningens aktiviteter Tre Skype-möten Utväxling av bakgrundsdokument, vetenskapliga publikationer,
Läs merVälkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi!
Välkomna till Jönköping och 2015 års regionmöte i kardiologi och klinisk fysiologi! Jan-Erik Karlsson, ordf RMPG Dawid Kusiak, sektionschef kardiologi Patrik Skogvard, verksamhetschef klin.fys. Werner
Läs merISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM
ISCHEMISK KRANSKÄRLSSJUKDOM med fokus på akut koronärt syndrom Eva Velebová ISCHEMI = LOKAL SYREBRIST I VÄVNAD ISCHEMISK HJÄRTSJUKDOM = BRIST PÅ TILLRÄCKLIG BLODTILLFÖRSEL TILL HJÄRTMUSKELN VIA HJÄRTATS
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merUtmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning
Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to
Läs merMöte med Samverkansnämndens arbetsutskott
Möte med Samverkansnämndens arbetsutskott : 2016-01-20 Plats: Närvarande: SKL, Stockholm Marie-Louise Forsberg-Fransson, Region Örebro län Börje Wennberg, Landstinget i Uppsala län, 1-5e Fredrik Larsson,
Läs merHJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen. Centrumråd hjärtsjukvård
HJÄRTSJUKVÅRD 2016 Sydöstra sjukvårdsregionen Centrumråd hjärtsjukvård 2017-05-05 RMPG - Hjärtsjukvård TILLGÄNGLIGHET God tillgänglighet till nybesök kardiologi, thoraxoperation, ablationer Nationellt
Läs merPatofysiologi: ischemi, infarkt och EKG
Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Kjell Nikus, kardiolog Hjärtcentret Tammerfors Universitetssjukhus Professor i kardiologi, Tfors univ. Stockholm 13.11.2014 Cabrera ledningssystem och traditionellt
Läs merNationella riktlinjer för god vård och omsorg
Nationella riktlinjer för god vård och omsorg åååå Socialstyrelsens riktlinjearbete för osteoporos Hur dela? Faktagruppens arbete Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge Faktagruppsordförande
Läs merBilaga III Ändringar av produktresumé och märkning
Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter
Läs merKomplikationer vid PCI. Dr. Berglind Libungan
Komplikationer vid PCI Dr. Berglind Libungan Översikt Risk stratifiering Komplikationer vid coronar angiografi/pci Hur kan man förebygga komplikationer? Vid komplikation, Hur ska man agera? Komplikationer
Läs merArbetsgruppen för PCI Working Group on PCI, Swedish Society of Cardiology
Arbetsgruppen för PCI Working Group on PCI, Swedish Society of Cardiology Styrelse Göran Olivecrona, Lund, ordf. Jens Jensen, Sundsvall, Sekreterare Carl-Magnus Pripp, Karlskrona, vice ordf. Robert Kastberg,
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Metodbeskrivning Bilaga Innehåll Innehåll... 2 Metod för Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer... 3 Varför vi har tagit fram nationella riktlinjer för
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Öppenvård efter hjärtkirurgi Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Läs merNär ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel patienter som lever vid 1 månad efter hjärtstoppet Antal
Läs merFarmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018
Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2
Läs merPAKUVA. Postoperativa avvikelser- och komplikationer- validering. Sara Lyckner, Michelle Chew / SPOR POP-grupp
PAKUVA Postoperativa avvikelser- och komplikationer- validering Sara Lyckner, Michelle Chew / SPOR POP-grupp Postoperativa utmaningar Operationen lyckades men hur gick det för patienten? Ca 120 nationella
Läs merTest-Mini-HTA-protokoll version 2006-10-02 för SU / Sahlgrenska akademin och VGR:s prioriteringsråd
Test-Mini-HTA-protokoll version 2006-10-02 för SU / Sahlgrenska akademin och VGR:s prioriteringsråd Protokoll och arbetsfält kan justeras och utvecklas allt efter behov. Avsikten är att ifyllt protokoll
Läs merXIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,
Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merAMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)
AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några
Läs merÖppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009
Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt
Läs merProjekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA)
Projekt: direktinläggningar MIsstänkt KRAnskärlssyndrom (MIKRA) Identifiering av patienter med misstänkt instabil kranskärlssjukdom Jämföra direktinläggning ej direktinläggning Akuta koronara syndrom %
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt
Läs merDepression och hjärtkirurgi
Depression och hjärtkirurgi Malin Stenman Specialistsjuksköterska operation, Med Dr Omvårdnadschef Buk och Bäcken Perioperativ Medicin och Intensivvård, Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för
Läs merVad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT Datum 2019-05-23 Vår beteckning Diarienummer till beslut: Diarienummer till rättelse enligt 36 förvaltningslagen: 1962/2019 1 (6) SÖKANDE Bayer AB Box 606 169 26 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
Läs merExempel från Swedeheart
Internationell samverkan möjligheter och utmaningar Exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention
Läs merPostoperativ troponinstegring har det någon betydelse?
Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse? Anna Tapper Specialistläkare PMI Solna Doktorand Karolinska Institutet Dagkirurgisk kongress 24/5 2019 Vad handlar det om? Hjärtmuskelskada (troponinstegring)
Läs merDagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? Prehospital medicin och omvårdnad kunskap och utveckling
Dagens ambulanssjukvård så bra den kan bli? kunskap och utveckling, leg.sjuksköterska, Med Dr Per Örtenwall, leg.läkare, docent Ambulanssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motiv Arbetssätt, verktyg
Läs merNationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Läs merEn första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning
En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies
Läs merStroke during cardiac surgery;
Stroke during cardiac surgery; Risk factors, mechanisms, and survival effects Per Bergman Stroke vid hjärtkirurgi Cerebrovaskulär skada Embolier Hypoperfusion Partiklar Luft Tillgång Efterfrågan Makro
Läs merSvensk utbildning i invasiv kranskärls intervention
Slutversion 2013-05-28/Reviderad 2017-10-11 Arbetsgruppen för PCI Svensk utbildning i invasiv kranskärls intervention Bakgrund Koronarangiografi och PCI i Sverige håller för närvarande en hög internationell
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merDel 5 kirurgi. Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 10p
Totalt 6 sidor. Maxpoäng: 10p Du är thoraxkirurg och diskuterar två koronarsjuka patienters kommande behandling med cardiolog. Patienterna har båda 3-kärlssjuka. I topografisk anatomi talar man om 2 kranskärl,
Läs merUtveckling av interventionell kranskärlssjukvård i Västra Götalandsregionen
1 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Bo Hallin Daniel Holmdahl Utveckling av interventionell kranskärlssjukvård i Västra Götalandsregionen 2005-05-03 2 Sammanfattning På uppdrag av hälso- och
Läs merStentinläggning som alternativ till kirurgi
Stentinläggning som alternativ till kirurgi Martin Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Equalis vårmöte Stockholm 2014 Stroke! Katastrof för individen! Stora kostnader för samhället! 25% dör! 3:e vanligaste
Läs merKranskärlskliniken SUS
Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar
Läs merXIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merPCI versus bypass-operation av kranskärlen
Institution för kirurgiska vetenskaper Enheten för Radiologi PCI versus bypass-operation av kranskärlen En jämförande litteraturstudie Författare: Runya Franzén Hilal Kursun Niki Niavarani Handledare:
Läs merFör patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.
IDEAL-studien marginella skillnader mellan högdos atorvastatin och simvastatin 20 mg/dag föranleder ingen ändring av rekommendationen simvastatin 40 mg/dag Sammanfattning I IDEAL-studien jämfördes öppen
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merStrokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen
Läs merCoronar 3-kärlssjukdom. Patologi. Endotelskada. Stört blodflöde. Hyperkoagulabilitet. Ateroskleros. - Virchow s triad
Patologi Coronar 3-kärlssjukdom - Virchow s triad Endotelskada Stört blodflöde Framförallt viktig hjärta och artärer där högt blodflöde annars skyddar mot bildandet av proppar. Ex.: rupturering av aterosklerotiska
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merMotiverande samtal och kognitiv beteendeterapi
Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 7-9 maj 2014, Malmö Motiverande samtal och kognitiv beteendeterapi Gunilla Burell, Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Symposium Framgångsrecept
Läs merBasutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra
Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs merVälkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015 Mitt Kom-i-håg: Chefer och handledare och seminariedag Pärm och Närvaro Läxor Statistik! Grupparbete och feed-back Skriftlig rapport (8),
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merKranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden
Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden Andel levande inlagd på sjukhus Överlevnad 1 månad efter
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merRiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015
RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,
Läs merwww.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...
www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs merSigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare
Läs merDETO2X Gamla sanningar håller inte alltid
DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid Robin Hofmann, MD, PhD Karolinska Institutet Institutionen för klinisk forskning och utbildning Södersjukhuset, VO Kardiologi Stockholm Syrgasbehandling vid hjärtinfarkt
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merHur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer
Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merHandskrift 109 Professor Håkan Linderholms arkiv (1919 2000)
Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se) Handskrift 109 Professor Håkan Linderholms arkiv (1919 2000) Acc nr 2005:15, 2009:15 Håkan Linderholm var född i Jönköping 1919 och
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merKunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merVårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009. Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi
Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2009 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merHar patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?
Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merNationella riktlinjer för vuxentandvård
Kunskap & kvalitet nr 10 Nationella riktlinjer för vuxentandvård en användarguide Denna skrift är en del i Sveriges Tandläkarförbunds serie Kunskap & kvalitet. Syftet med skriftserien är att bidra till
Läs merPledPharma i korthet. Svenskt specialistläkemedelsbolag. Intäkter genom licensavtal/försäljning PLED-derivat har använts som MRIkontrastmedel
PledPharma AB Utvecklar nya behandlingar vid livshotande sjukdomar Börsdagarna, 2011-11-08 VD Jacques Näsström, PhD, MBA 0 PledPharma i korthet Svenskt specialistläkemedelsbolag Fokuserat på klinisk utveckling
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Vetenskapligt underlag Bilaga Remissversion Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merVilka nationella register kan Malmö ha nytta av?
Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av Måns Rosén SBU Tidigare chef EpC, SoS Utredare för översynen av kvalitetsregister Hälsodataregister en unik konkurrensfördel i folkhälsoforskning Unika personnummer
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs mer