Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Transkript

1 Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version

2

3 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna är en komplettering av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd De fullständiga riktlinjerna finns på Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har medverkat i arbetet med att ta fram det vetenskapliga underlaget för dessa riktlinjer. Lars-Erik Holm generaldirektör

4 Inledning Läsanvisning Figuren nedan visar hur det vetenskapliga underlaget för ett tillstånds- och åtgärdspar är disponerat. Tillstånd och åtgärd Radnummer: Använd detta nummer för att hitta rätt när du växlar mellan olika dokument, såsom det vetenskapliga underlaget och tillståndsoch åtgärdslistan. Rangordning: Skala från 1 till 10 där 1 är lika med högst prioritet och 10 är lägst. Slutsatser om åtgärdens effekter. Evidensstyrka: Exempelvis starkt vetenskapligt underlag. 4 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

5 Vetenskapligt underlag Rad: 1 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Åtgärd: Behandling med antipsykotiska läkemedel Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på psykotiska symtom och den minskade dödligheten i självmord vid behandling med läkemedel jämfört med ingen läkemedelsbehandling. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med antipsykotiska läkemedel (SGA) bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med placebo (starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: Behandling med antipsykotiska läkemedel i jämförelse med ingen behandling minskar risken för total dödlighet vid schizofreni (måttligt starkt vetenskapligt. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan 24 samt sidan 99 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Resultat från pragmatiska studier: se sidan 36 samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 5

6 Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med antipsykotiska läkemedel kostnadseffektiv jämfört med placebo (skattning). Att behandla personer som har schizofreni med läkemedel är kostnadseffektivt i jämförelse med placebo, men det går inte att med säkerhet säga vilket av de olika läkemedlen som är att föredra ur kostnadseffektivitetssynpunkt. Denna avsaknad av evidens gör att det är en fördel med flera alternativa behandlingar som kan prövas om de första behandlingsalternativen inte visar sig fungera tillfredsställande. SBU konstaterade att eftersom de olika läkemedlen har olika egenskaper kan de också passa olika patienter och graden av biverkningar kan också variera. En generell slutsats från den hälsoekonomiska delen av SBU-rapporten är att priset på läkemedlen inte har så stor påverkan på den totala kostnaden, eftersom kostnaden för vård vid återfall och då alltså risken för återfall är den kostnadsdrivande posten. Vid läkemedel med samma verksamma substans är det dock det läkemedel som har lägre pris som är det kostnadseffektiva alternativet, eftersom effekterna förväntas vara desamma. De läkemedel ur andra generationen som har kvar patent och därmed har en betydligt högre kostnad är inte kostnadseffektiva eftersom liknande läkemedel finns till lägre kostnad. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

7 Rad: 2 Tillstånd: Prodromalfas, misstanke om psykosinsjuknande utan tydliga psykossymtom Åtgärd: Behandling med antipsykotiska läkemedel Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma nyttan av behandlingen. Många personer i prodromalfas utvecklar inte schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om behandling med antipsykotiska läkemedel kan förhindra manifest psykossjukdom, öka patienttillfredsställelse eller öka livskvaliteten hos personer i prodromalfas vid misstanke om psykosinsjuknande utan tydliga psykossymtom. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan 38 och sidan 247 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Hälsoekonomisk bedömning Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr 213. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 7

8 8 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

9 Rad: 3 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade Åtgärd: Behandling med aripiprazol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att läkemedlet har få biverkningar jämfört med andra antipsykotiska läkemedel. Aripiprazol kan förväntas ha tillräcklig effekt för många nyinsjuknade, men har generellt något sämre effekt på psykotiska symtom än risperidon och olanzapin. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med aripiprazol inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt inte större risk för viktökning jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 9

10 Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med risperidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med aripiprazol som förstahandsval inte kostnadseffektivt i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning). Den hälsoekonomiska effekten av aripiprazol i jämförelse med FGA går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

11 Rad: 4 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade Åtgärd: Behandling med risperidon Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden medför mindre risk för viktuppgång men har något sämre effekt på psykotiska symtom jämfört med olanzapin. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med risperidon bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt bättre effekt jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel, quetiapin eller ziprasidon) mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS (starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA (klozapin, olanzapin, quetiapin eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (FGA) (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med klozapin eller olanzapin (starkt vetenskapligt NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 11

12 mindre risk för viktökning jämfört med sertindol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad i effekt mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med aripiprazol, klozapin respektive sertindol ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med aripiprazol, quetiapin respektive ziprasidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har behandling med risperidon en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med olanzapin (otillräcklig evidens). Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med risperidon kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering). Referenser 12 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

13 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr 213. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 13

14 Rad: 5 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade Åtgärd: Behandling med olanzapin Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har något bättre effekt på psykotiska symtom men ger större risk för viktökning jämfört med risperidon. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med olanzapin bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon eller ziprasidon (starkt vetenskapligt 14 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

15 större risk för extrapyramidala symtom jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med annat SGA (aripiprazol, quetiapin, risperidon eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol eller perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (patienter som behandlas med olanzapin har längst tid i behandling) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende behandlingsföljsamhet jämfört med perfenazin (starkt vetenskapligt ökad risk för viktuppgång jämfört med andra SGA eller FGA (måttligt starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med amisulprid och klozapin ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt 177 och framåt i SBU-rapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd har behandling med olanzapin en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med risperidon (otillräcklig evidens). NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 15

16 Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering). Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med haloperidol (måttlig evidens). I SBU:s genomgång finns det evidens (måttligt stark) för att olanzapin är kostnadseffektivt i jämförelse med haloperidol och att kostnadseffektiviteten av olanzapin är oklar i jämförelse med risperidon. Generellt har olanzapin något bättre effekt än risperidon och aripiprazol men också något allvarligare biverkningsprofil. För nyinsjuknade kan det därför vara relevant att först pröva något läkemedel med mindre biverkningsprofil, för att eventuellt byta till olanzapin om alternativet inte ger tillräcklig effekt. Både effekt och biverkningar är dock individuellt varför det inte går att beräkna specifika kostnadseffektskvoter för de olika alternativen. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

17 Rad: 6 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, nyinsjuknade Åtgärd: Behandling med klozapin Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är risken för allvarliga biverkningar och viktuppgång, som kan leda till metabola sjukdomar. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med klozapin bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 17

18 på grund av behandlingsresistens större minskning av symtom mätt som förändringar i PANSS jämfört med andra SGA (inte signifikant jämfört med olanzapin) hos personer med schizofreni (begränsat vetenskapligt minskad risk för total dödlighet jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt minskad risk för dödlighet i självmord jämfört med andra antipsykotiska läkemedel (måttligt starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin, quetiapin, risperidon och ziprasidon ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med olanzapin respektive quetiapin. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt 177 och framåt i SBU-rapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

19 Rad: 7 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med risperidon Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är den goda effekten på symtom jämfört med flera andra antipsykotiska läkemedel och mindre risk för viktuppgång jämfört med olanzapin. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med risperidon bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt bättre effekt jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel, quetiapin eller ziprasidon) mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS (starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA (klozapin, olanzapin, quetiapin eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (FGA) (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med klozapin eller olanzapin (starkt vetenskapligt NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 19

20 mindre risk för viktökning jämfört med sertindol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad i effekt mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med aripiprazol, klozapin respektive sertindol ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med aripiprazol, quetiapin respektive ziprasidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har behandling med risperidon en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med olanzapin (otillräcklig evidens). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med risperidon kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering). Referenser 20 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

21 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr 213. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 21

22 Rad: 8 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med olanzapin Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är åtgärdens effekt på psykotiska symtom. Olanzapin har något bättre effekt än risperidon men ger större risk för viktuppgång. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer som är nyinsjuknade i schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ger behandling med olanzapin bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon eller aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt bättre effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med ziprasidon (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med FGA i högdos (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon eller ziprasidon (starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med quetiapin (starkt vetenskapligt 22 NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

23 större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med annat SGA (aripiprazol, quetiapin, risperidon eller ziprasidon) (starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (starkt vetenskapligt mindre risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (starkt vetenskapligt. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol eller perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (patienter som behandlas med olanzapin har längst tid i behandling) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende behandlingsföljsamhet jämfört med perfenazin (starkt vetenskapligt ökad risk för viktuppgång jämfört med andra SGA eller FGA (måttligt starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med amisulprid och klozapin ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt 177 och framåt i SBU-rapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har behandling med olanzapin en oklar kostnadseffektivitet i jämförelse med risperidon (otillräcklig evidens). NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 23

24 Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med FGA (modellering). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med olanzapin kostnadseffektiv i jämförelse med haloperidol (måttlig evidens). I SBU:s genomgång finns det evidens (måttligt stark) för att olanzapin är kostnadseffektivt i jämförelse med haloperidol och att kostnadseffektiviteten av olanzapin är oklar i jämförelse med risperidon. Generellt har olanzapin något bättre effekt än risperidon och aripiprazol men också något allvarligare biverkningsprofil. För nyinsjuknade kan det därför vara relevant att först pröva något läkemedel med mindre biverkningsprofil, för att eventuellt byta till olanzapin om alternativet inte ger tillräcklig effekt. Både effekt och biverkningar är dock individuellt varför det inte går att beräkna specifika kostnadseffektskvoter för de olika alternativen. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

25 Rad: 9 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med aripiprazol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att aripiprazol har mindre risk för viktuppgång, men har något sämre effekt än risperidon och olanzapin. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med aripiprazol inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt inte större risk för viktökning jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med risperidon ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med risperidon. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 25

26 Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan och sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol jämfört med FGA. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

27 Rad: 10 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med quetiapin Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det finns andra antipsykotiska läkemedel med bättre effekt. Behandling med quetiapin ger större risk för sedering och viktökning. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med quetiapin inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med annat SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel, olanzapin eller risperidon) (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med annat SGA (olanzapin eller risperidon) (starkt vetenskapligt större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med haloperidol (måttligt starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 27

28 Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med klozapin respektive ziprasidon ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med klozapin, risperidon respektive ziprasidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan samt sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan och sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Icke evidensgraderade resultat: se tabeller sidan respektive sidan 156 i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol jämfört med FGA. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

29 Rad: 11 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med paliperidon Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma åtgärdens effekt på psykotiska symtom samt att andra antipsykotiska läkemedel har bättre vetenskapligt stöd. Paliperidon är den primära huvudmetaboliten av risperidon varför säkerheten bedöms som god. Behandling med paliperidon är dyrare än behandling med de flesta andra antipsykotiska läkemedel. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Paliperidon har inte inkluderats i de av SBU valda systematiska översikterna och jämförelser med andra SGA än olanzapin saknas i SBU-rapporten. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av paliperidon jämfört med andra SGA (andra generationens antipsykotiska läkemedel) hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Icke evidensgraderade resultat: Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med paliperidon bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med placebo ingen signifikant skillnad i minskning av symtom eller återfall i psykos jämfört med olanzapin. Vilka studier ingår i granskningen? NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 29

30 Effekt på symtom: se sidan 99 i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Icke evidensgraderade resultat: se sidan 106, sidan 123 samt tabell sidan i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

31 Rad: 12 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med haloperidol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det finns andra åtgärder med bättre effekt på psykotiska symtom och färre biverkningar. Åtgärden är också svår att dosera för att uppnå önskad effekt och undvika biverkningar. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med haloperidol mindre risk för sedation jämfört med quetiapin och klozapin (måttligt starkt vetenskapligt större risk för sedation (dagtrötthet) jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med sertindol, olanzapin, risperidon, quetiapin eller klozapin (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med aripiprazol (måttligt starkt vetenskapligt större risk för självmordsförsök jämfört med klozapin (måttligt starkt vetenskapligt. Vilka studier ingår i granskningen? Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Självmordsförsök: se sidan 27 samt sidan 361 och framåt i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 31

32 Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen har sökt efter hälsoekonomiskt underlag men inte funnit något relevant material. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

33 Rad: 13 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med ziprasidon Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det finns andra åtgärder med bättre effekt på psykotiska symtom. Den dagliga behandlingen är dessutom mer komplicerad än för andra antipsykotiska läkemedel. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med ziprasidon inte bättre effekt jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) (måttligt starkt vetenskapligt sämre effekt i form av mindre reduktion av symtom mätt med PANSS jämfört med olanzapin eller risperidon (starkt vetenskapligt mindre risk för extrapyramidala symtom jämfört med risperidon (starkt vetenskapligt större risk för extrapyramidala symtom jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt mindre risk för viktökning jämfört med olanzapin (starkt vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA (begränsat vetenskapligt lika stor risk för behandlingsavbrott (oberoende av orsak) jämfört med FGA i normaldos (måttligt starkt vetenskapligt. NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 33

34 Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten på viktökning av behandling med ziprasidon jämfört med haloperidol. Resultat från pragmatiska studier: ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av symtom vid behandling mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (haloperidol, perfenazin) (starkt vetenskapligt ingen kliniskt betydelsefull skillnad avseende förändring av livskvalitet vid behandling med SGA mätt som förändringar i PANSS jämfört med FGA (måttligt starkt vetenskapligt bättre behandlingsföljsamhet jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt. Icke evidensgraderade resultat: ingen signifikant skillnad i effekt mätt som minskade totala symtom mätt med PANSS jämfört med klozapin och quetiapin ingen signifikant skillnad i viktökning jämfört med quetiapin respektive risperidon. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan samt sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Behandlingsavbrott: se sidan samt sidan 177 och framåt i SBUrapporten. Resultat från pragmatiska studier: se sidan samt sidan 207 och framåt i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är behandling med aripiprazol inte kostnadseffektiv i jämförelse med olanzapin eller risperidon (skattning). Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd går det inte att bedöma kostnadseffektiviteten vid behandling med aripiprazol jämfört med FGA. Referenser 1. SBU. Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); ; SBU-rapport nr NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

35 Rad: 14 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med zuklopentixol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att det vetenskapliga underlaget för zuklopentixol är begränsat. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med zuklopentixol i peroral form en mindre risk för försämrat eller oförändrat tillstånd jämfört med andra FGA (begränsat vetenskapligt en mindre risk för behandlingsavbrott jämfört med andra FGA(begränsat vetenskapligt. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av behandling med zuklopentixol jämfört med risperidon. Vilka studier ingår i granskningen? Behandling med zuklopentixol jämfördes med ett annat FGA-preparat i 7 (oförbättrade/försämring) respektive 8 (avbrott) RCT:er med sammanlagt 357 respektive 424 patienter. Studierna (samtliga gjorda för många år sedan och med metodologiska brister) är sammanfattade i en systematisk översikt [1]. Dessutom innehöll översikten 2 RCT:er med totalt 159 patienter där zuklopentixol jämfördes med risperidon. Hälsoekonomisk bedömning Den hälsoekonomiska effekten går inte att bedöma, eftersom Socialstyrelsen inte har sökt efter hälsoekonomiskt underlag för detta tillstånds- och åtgärdspar. 35 SKOLANS BETYDELSE FÖR BARNS OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA

36 Referenser 1. Kumar, A, Strech, D. Zuclopenthixol dihydrochloride for schizophrenia. Schizophrenia bulletin. 2009; 35(5): NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND

37 Rad: 15 Tillstånd: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, långvarig sjukdom Åtgärd: Behandling med sertindol Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att behandling med andra antipsykotiska läkemedel ger bättre effekt på psykotiska symtom samt att sertindol ger ökad risk för viktuppgång och hjärtarytmier. Hur allvarligt är tillståndet? En stor majoritet av de personer som har schizofrenisjukdom har stora funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, en stor symtombelastning och ett stort behov av vård och stöd. Personer med schizofreni lever i genomsnitt 12 till 15 år kortare än befolkningen i övrigt. Vilken effekt har åtgärden? Hos personer med kronisk schizofreni och schizofreniliknande tillstånd ger behandling med sertindol inte bättre effekt i form av minskade totala symtom mätt med PANSS (positive and negative syndrome scale) jämfört med FGA (första generationens antipsykotiska läkemedel) (måttligt starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med haloperidol (starkt vetenskapligt större risk för viktökning jämfört med risperidon (måttligt starkt vetenskapligt. Vilka studier ingår i granskningen? Effekt på symtom: se sidan 25 samt sidan 107 och framåt i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU:s) systematiska litteraturöversikt Schizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation [1]. Biverkningar: se sidan samt sidan 144 och framåt i SBU-rapporten. Hälsoekonomisk bedömning NATIONELLA RIKTLINJER FÖR ANTIPSYKOTISK LÄKEMEDELSBEHANDLING VID SCHIZOFRENI OCH SCHIZOFRENILIKNANDE TILLSTÅND 37