Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter
|
|
- Linda Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att använda andra generationens antipsykotika. Evidens och praktiska aspekter Mats Berglund och Lennart Lundin För SBU-gruppen Läkemedelsbehandling av schizofreni (ordförande Eva Lindström).
2 Patientens delaktighet vid autismspektrumtillstånd (AST), ADHD och schizofreni
3 Frågor: Kan personer med en så komplex sjukdom som schizofreni formulera synpunkter på sin behandling och på vårdens organisation? Hur uppfattar patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD och schizofreni den vård och behandling de får och deras möjlighet till delaktighet? Hur upplever patienter, anhöriga och personal att omgivningen ser på patienterna? Hur påverkar anhöriga och personal patientens vård och delaktighet i behandlingen?
4 Slutsatser
5 Personer med schizofrenisjukdom är i högsta grad kapabla att ge goda och användbara synpunkter. Metoder för detta finns idag men måste vidareutvecklas.
6 Schizofreni Patientens och de närståendes egna åsikter ska tas tillvara när vården planeras, inte minst av etiska skäl. Det är viktigt att inte underskatta denna möjlighet till delaktighet. Patienter, såväl som anhöriga och personal, uttrycker att mediciner är nödvändiga men otillräckliga. Allt som vården kan göra för att stimulera till sociala kontakter och stöd från omgivningen är värdefullt. Vården måste aktivt motverka den diskriminering och det utanförskap som många personer med schizofreni upplever, i viss mån även deras närstående.
7 God kontakt, medinflytande, kontinuitet och respekt i förhållandet till vårdpersonalen kan vara avgörande för personer med schizofreni. Förbättringar i kommunikationen mellan personal, patienter och närstående, samt i vårdens kontinuitet har stor betydelse. Relationen till närstående och personal är särskilt viktigt för återhämtning.
8 Betydande kunskapsluckor Det finns betydande kunskapsluckor när det gäller patientens roll som rådgivare, t ex hur nätverk och stödfunktioner runt patienten skulle kunna underlätta för en större delaktighet. Metoder för att ta tillvara patientens röst bör utvecklas och utvärderas. Till exempel nyttan av en patientkonsult, som skulle kunna vara en länk mellan patienten och vården. Genusaspekter behöver också belysas, både vad gäller patienterna och deras anhöriga.
9 Långtidsförlopp Viktig kunskap för att kunna ge patienter och anhöriga rekommendationer om medicinering under långa perioder Äldre studier har mycket stora metodbrister Många nyare studier är tillfredsställande men har ett kortare tidsspann (2 10 år). 32 studier med ca patienter.
10 Diagnossystem Varaktighetskravet mycket avgörande Äldre definitioner mycket oreliabla Skillnad mellan DSM-III/ICD-9 och DSM-III-R/DSM- IV/ICD-10 Samma patientgrupp med olika system: ICD-9:128 ICD-10:105 DSM-IV:94
11 Utfallsmått Äldre studier har ofta mycket vagt definierade mått. ( a good life ) Nyare studier: Symtomremission Social funktion Arbete / studier Boende Livskvalitet Behandling / sjukhusinläggningar Sammanslaget mått Kognition
12 Design Cohortstudier av mycket skiftande kvalitet Ofta omöjligt att förstå hur gruppen har tagits ut Ofta omöjligt att förstå hur bortfallet ser ut Birth cohort-studier bäst men sällsynta
13 Bortfallet Gigantiska bortfall i många studier: Vägrar deltagande Inte återfunna Döda
14 Hur hantera döda Inom övrig medicinsk forskning är död oftast ett oönskat utfall Inom psykiatrisk prognosforskning är död inte ett utfall utan ett bortfall som man inte tar med i sina beräkningar Detta är tveksamt då överdödligheten är betydande och ej slumpmässig
15 Äldre studier Visar på ett bra utfall för 40-50% av de överlevande patienterna Gigantiska bortfall Mycket vittgående slutsatser dras av någon / några få procent kvarvarande patienter av ursprungsgruppen Oklara diagnoser Oklar design SBU har beslutat att inte alls överväga dessa studier i sin sammanställning
16 Krav på studier i SBU:s sammanställning Nyare diagnos (DSM-III-R / DSM-IV / ICD-10) Klart redovisad design Redovisat bortfall Standardiserade utfallsmått 32 studier (publicerade efter 2000) hittades som uppfyllde dessa krav (16000 patienter) Uppföljningstid 2 15 år (enstaka längre)
17 Resultat: Kognition 1 Helt samstämmig forskning visar att gruppen har betydande nedsättningar både på enskilda domäner och på allmän begåvning Dessa finns ofta hos gruppen redan som barn Uppkommer tidigt i sjukdomsförloppet och finns redan då de första psykossymtomen visar sig
18 Resultat: Kognition 2 Kognition har en stark korrelation till funktion Korrelation till återfall Stabilt över tid hos personer som fått schizofrenidiagnos som vuxna Försämring hos dem som fått diagnos innan 18 års ålder
19 Resultat: Kognition 3 Ingen forskning antyder förbättring / återhämtning av kognition vare sig på kort eller lång tid
20 Resultat: Symtomremission RS-S har blivit den allmänt accepterade standarden Stor variation mellan olika studier Inte stabilt tillstånd Nyinsjuknade: 0 35% (EPPIC 28,9) Långtidssjuka: 8 50 (35% vanligast) En majoritet har symtom som stör beteende och välbefinnande
21 Resultat: Funktion Inga allmänt accepterade eller använda mått Sökande efter proxy-mått Extremt kontextberoende (ex. anställning varierar 0-85%) En mycket stor majoritet visar bestående och stora funktionshinder
22 Resultat: Beroende av vård och stöd En mycket stor andel är under behandling vid uppföljningens slut Graden av annat samhällsstöd varierar efter kontext. I länder med utbyggt stöd har en stor andel patienter samhällsstöd Anhöriga förefaller stå för det mesta stödet även i utvecklade samhällen
23 Resultat: Recovery 1 OBS! Ordet här använt i traditionell betydelse (efter bedömarskattning) Sammansatta mått av symtom, funktion, sociala roller, yrke, beroende av andra, självskattad livskvalitet / välbefinnande Kognition inte med i någon studie som vi hittat
24 Resultat: Recovery 2 Det finns patienter som uppnår recovery även om det är osäkert hur stabilt detta är Nyinsjuknadegruppen visar siffror på % (EPPIC 14,9) Långtidssjuka 0 10% Om kognition skulle tas med, hur skulle siffrorna då se ut?
25 Livslängdsgapet har ökat I många europeiska länder lever personer med schizofreni ca 20 år kortare än normalbefolkningen Gapet har ökat stort de senaste 20 åren Dödsorsakerna är suicid, hjärta-kärlsjukdomar och livstilssjukdomar Medicinering förefaller öka överlevnaden
26 Långtidsuppföljning 1. Stabil kognitiv reduktion +++O procent kvarstående symtom +++O procent bestående funktionsnedsättningar +++O procent kontakt med sjukvården +++O procent i recovery (sammansatt mått) +++o
27 Sammanfattande analys och bedömning Kan överdödligheten reduceras? Livslängd i Danmark Schizofreni Män 57,8 år Kvinnor 64,6 år Total population Män 76,5 år Kvinnor 80,9 år
28 forts Sammanfattande analys och bedömning Vilka dödsorsaker är ökade? 1. Suicid -4,7 år 2. Kardiovaskulär dödlighet -2,0 år 3. Övrig dödlighet -7,4 år (Laursen 2011)
29 forts Sammanfattande analys och bedömning Övriga dödsorsaker: 1. Stroke och TIA 2. Diabetes mellitus 3. Neoplasm
30 Huvudfråga: Är andra generationens antipsykotiska läkemedel bättre än första generationens antipsykotiska läkemedel?
31 Förkortningar av första och andra generationens antipsykotiska läkemedel: First generation antipsychotics (FGA) Second generation antipsychotics (SGA)
32 SGA Användning Amisulprid - Aripiprazol 6% Klozapin 22% Olanzapin 33% Quetiapin 5% Risperidon 29% Sertindole 1% Ziprasidon 1 % Zotepin - (Paliperidon) -
33 Den systematiska litteraturöversikten I princip endast bästa systematiska översikt (SÖ) av randomiserade kontrollerade studier (RCT) och primärstudier som publicerats senare. Varje frågeställning separat bästa SÖ. Totala antalet bästa SÖ omkring 15.
34 SÖ med högst kvalitet Icke-publicerade studier inkluderade Separat analys av dubbelblinda studier Inga språkrestriktioner Metaanalyser med sensitivitetsanalys och metaregression SÖ publicerade i ledande vetenskapliga tidskrifter Fullständig transparens
35 Den systematiska litteraturöversikten Endast RCT studier inkluderades med 2 undantag. Tiihonens studie från 2009 som är en kohortstudie under 11 år med patienter med schizofreni inkluderande dödsfall. Studien visade att patienter behandlade med klozapin hade lägre total dödlighet liksom lägre dödlighet i suicid SBU genomförde en registerstudie för att bekräfta detta fynd
36 Studier (patienter) SGA mot placebo Effekt 38 (7 323) Avbrott 40 (6 941) Biverkningar: Extrapyramidala 30 (4 645)
37 Studier (patienter) SGA mot FGA Effekt 150 (21 533) Avbrott 57 (-) Livskvalitet 17 (2 956) Biverkningar: Extrapyramidala 64 (11 685)
38 Studier (patienter) SGA mot SGA Effekt 78 (13 558) Avbrott 66 (13 624) Biverkningar: Extrapyramidala 54 (11 422) Viktökning 48 (10 827)
39 SGA mot placebo Effekt Bättre effekt med varje enskilt SGA än med placebo
40 SGA mot FGA Effekter Följande SGA ger bättre effekt än FGA: Klozapin, amisulprid, olanzapin, risperidol
41 SGA mot FGA Biverkningar Alla SGA ger färre extrapyramidala biverkningar än haloperidol Följande SGA ger mer sedation än haloperidol: - Klozapin, quetiapin,(aripiprazol mindre sedation) Följande SGA ger större viktökning än haloperidol: - Alla utom aripiprazol och ziprasidon
42 SGA mot SGA Effekter Klozapin >zotepin Olanzapin >quetiapin, risperidon och ziprasidon Risperidon >quetiapin och ziprasidon
43 SGA mot SGA Extrapyramidala biverkningar Aripiprazol >olanzapin Olanzapin >quetiapin Risperidon >klozapin, olanzapin, quetiapin och ziprasidon Ziprasidon >olanzapin
44 SGA mot SGA Viktökning Klozapin >risperidon Olanzapin >amisulprid, aripiprazol, quetiapin, risperidon och ziprasidon Risperidol >amisulprid Sertindol >risperidon
45 Kritik SGA studier Dålig effekt: SGA 41%, Placebo 24% NNT 6 Cole 1964: FGA 63%, Placebo 22% NNT 2 Haloperidol inte optimalt jämförelsepreparat Omkring 10% av tillgängliga patienter inkluderades
46 Effectiveness-studier 1. Vida inklusionskriterier 2. Långa uppföljningstider 3. Så lik den kliniska situationen som möjligt med rigoröst randomiserad design 4. Ej sponsrade av läkemedelsindustrin
47 forts Effectiveness-studier 1-3 initialstudier, 4-5 studier av behandlingsresistenta patienter med klozapin 1. CATIE 1 (2005) N=1 493 (USA) 2. CUtLASS 1 (2006) N=227 (UK) 3. EUFEST (2008) N=498 (Europa) 4. CATIE 2 (2006) N=99 (USA) 5. CUtLASS 2 (2006) N=136 (UK)
48 CATIE 1 1. Dubbelblind studie 2. Randomisering till olanzapin, quetiapin, risperidon, ziprasidon (alla SGA) eller perfenazin (FGA) månaders behandlingstid
49 CUtLASS 1. Öppen randomiserad studie med blindade bedömningar 2. Randomisering till FGA eller SGA. Behandlande läkare valde ett preparat i varje grupp. Vanligast sulpirid respektive olanzapin månaders behandlingstid. Möjligheter att byta preparat
50 EUFEST 1. Öppen randomiserad studie 2. Randomisering till amisulprid, olanzapin, quetiapin, ziprasidon (alla SGA) och haloperidol (FGA) månaders behandlingstid
51 Effectiveness-studier Resultat 1. PANSS förändring SGA = FGA 2. Livskvalitet SGA = FGA 3. Tid till avbrott SGA >haloperidol SGA = perfenazin Olanzapin längst tid till avbrott
52 Effectiveness-studier Behandlingsresistenta patienter Klozapin mot SGA 1. Förändringar av PANSS klozapin >SGA
53 Terapirefraktär schizofreni (klozapin ej tillräcklig effekt) 1. Klozapin + litium +OOO 2. Klozapin + sulpirid ++OO 3. Klozapin + sulpirid långtid +OOO 4. Klozapin + lamotrigin ++OO 5. Klozapin + risperidon +OOO
54 Beredningsformer 1. Effekt risperidon depå mot peroralt +OOO 2. Följsamhet risperidon depå mot peroralt +OOO 3. Effekt olanzapin depå mot peroralt +OOO
55 Tidig intervention Tidig behandling med antipsykotiska läkemedel av patienter vid första episod av schizofreni: - minskar symtom, återinsjuknande och inläggningar på sjukhus +OOO - ökar patienttillfredsställelse och livskvalitet +OOO
56 Missbruk 1. Effekt missbruk SGA >FGA ++OO 2. Effekt missbruk SGA depå mot FGA depå eller peroralt SGA >FGA ++OO 3. Effectiveness-studier schizofrena symtom SGA = FGA +++O
57 Registerstudie Gunilla Ringbäck Weitoft, Måns Rosén Population Vårdade för schizofreni (ICD10: F20) någon gång åren Medelålder 48,2 år (40 kvinnor, 60% män) I slutenvård (24%) eller öppen specialiserad vård (76%) N =
58 Samma läkemedel (mono/polyterapi) över tid (3 år)
59 Suicidförsök Clozapin OR 0,47 (95%CI 0,23; 0,94)
60 Mortalitet Har antipsykotika OR=1 Saknar antipsykotika Ett kvartal OR=2,3 (95% CI 1,4; 4,0) Två kvartal OR=3,1 (95% CI 1,9; 5,3)
61 Sammanfattande analys och bedömning Kan överdödligheten reduceras? FIN SGA 13% 2006 SGA 64% Ökad livslängd : Patienter med schizofreni Normalbefolkningen +4,9 år +2,4 år
62 forts Sammanfattande analys och bedömning Kan klozapin minska suicidfrekvensen? Fin11 suicidfrekvens kohortstudie: klozapin <perfenazin HR 0,34 Meltzer (2003) suicidförsök RCT: klozapin <olanzapin HR 0,76 SBU (2011) suicidförsök kohortstudie: klozapin <haloperidol OR 0,47
63 forts Sammanfattande analys och bedömning Vad göra åt den ökade kardiovaskulära dödligheten? 1. Lägre frekvens aktiva kardiologiska interventioner 2. Högre frekvens rökning 3. Högre frekvens övervikt 4. Oftare kroppslig passivitet 5. Oftare kardiomyopati och rytmrubbningar Systematisk monitorering av dessa riskfaktorer
64 Användande av klozapin vid samtidigt beroendetillstånd Randomiserade studier saknas Brunette (2006). Första missbruksfria halvåret av kohortstudie. Därefter prospektiv studie av återfall klozapin mot övriga läkemedel under ett år. Återfall i missbruk 8 procent mot 40 procent, p=0,003
65 Sammanfattning/slutsatser SGA är inte en enhetlig grupp Av SGA har endast klozapin, olanzapin och risperidon bättre effekt på psykotiska symtom vid schizofreni än FGA. Typen av biverkningar varierar mellan olika SGA och FGA och är ofta dosberoende Klozapin har bäst effekt på patienter med svårbehandlad schizofreni och minskar sannolikt risken för självmordsbeteende och möjligen samtidigt missbruk. Klozapin kan ge allvarlig blodbiverkan som ökar infektionsrisken (agranolycytos). Olanzapin kan ge kraftig viktökning. Risperidon kan ge ökad risk för stelhet, skakningar (extrapyramidala biverkningar) och på lång sikt ofrivilliga rörelser (tardiv dyskinesi).
66 forts Sammanfattning/slutsatser Valet av SGA/FGA bör ske i samarbete med patienten, individuellt och baserat på effekt, dos och biverkningar Schizofreni är en allvarlig och oftast livslång sjukdom med hög risk för förtidig död i självmord, hjärt kärlsjukdom och livsstilssjukdomar. Livsstilssjukdomar är kopplade till rökning, beroende av alkohol och droger samt nedsatt fysisk aktivitet och ensidig kost. Förutom behandling av grundsjukdomen är det därför viktigt att systematiskt förebygga, behandla och följa upp riskbeteenden
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merSchizofreni. Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation. En systematisk litteraturöversikt.
Schizofreni Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet och vårdens organisation En systematisk litteraturöversikt November 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande
Läs merGRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter GRADE-tabell över nytta och risker
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Läs merLäkemedelsbehandling vid schizofreni
Läkemedelsbehandling vid schizofreni Kapitel 3, den systematiska litteraturöversikten 2012-01-11 Observera att detta är en preliminär version. Ändringar kan komma att göras inför den slutliga tryckningen.
Läs merRegeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin
Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd (AST) Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merLäkemedelsbehandling vid schizofreni
Läkemedelsbehandling vid schizofreni behandlingsrekommendation Inledning Denna behandlingsrekommendation baseras på ett expertmöte som hölls 24 25 januari 2013. Mötet arrangerades av Läkemedelsverket.
Läs merUnderhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015
HTA-enheten CAMTÖ Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/underhallsbehandling-med-nyare-antipsykotiskalakemedel-vid-bipolar-sjukdom2/
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version Innehållsansvarig: Annett Büttner, Sektionschef, Verksamhetsledning (annbt1) Godkänd av: Pia Rydell, Verksamhetschef, Verksamhetsledning (piary1) Denna
Läs merSerdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0
Serdolect 4 mg, 12 mg, 16 mg, 20 mg tablett 4.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merÅtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor
Åtgärder för att stödja personer med schizofreni att förändra ohälsosamma levnadsvanor sbu-rapport utvärdering av nya och enskilda metoder inom hälso- och sjukvården 2014 www.sbu.se/232 Sammanfattning
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1
2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merCENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE
BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merRemission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling
Remission Ett sätt att bättre utvärdera din eller anhörigs behandling Denna skrift vänder sig till dig som vill veta mer om Remission vid schizofreni. I Sverige finns idag två grupper som arbetar parallellt
Läs merMer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket
Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket Barn och läkemedel Avsiktlig användning av läkemedel för medicinska ändamål som innebär ett
Läs merUnderhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom
Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom sbu alert-rapport utvärdering av nya och enskilda metoder inom hälso- och sjukvården 12 juni 2015 www.sbu.se/201502 Sammanfattning
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merStrategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen
Läs merNeuroleptika vid vissa barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd
2017-03-08 30535 1 (7) Neuroleptika vid vissa barn- och ungdomspsykiatriska tillstånd Sammanfattning Rekommenderad neuroleptika vid vissa barnpsykiatriska tillstånd. Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merAntipsykotika Neuroleptika Kap 14
Antipsykotika euroleptika Kap 14 Introduktion - Bakgrund Typiska antipsykotika fentiazinderivat tioxantenderivat fenylbutanonderivat Benzamider Atypiska antipsykotika klozapinanaloger Dopaminstabiliserande
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merNy- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02. Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos*
Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02 Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merKvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)
Namn på personal som fyllt i blanketten: *1. Personnummer/reservnummer 2. Datum för ifylld blankett *3. Sjukhus 4. Indikation för rtms enligt ICD-10 Lindrig depressiv episod F320 Medelsvår depressiv episod,
Läs merLäkemedelsbehandling vid schizofreni
130430 Läkemedelsbehandling vid schizofreni Behandlingsrekommendation under bearbetning (här urval av delar relevanta för BUP) Inledning Denna behandlingsrekommendation baseras på ett expertmöte som hölls
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd indikatorbilaga. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd indikatorbilaga Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merMejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merElin Kimland, med dr, Läkemedelsverket Anders Forslund, docent, Akademiska sjukhuset Håkan Jarbin, med dr, BUP Halland (moderator)
Elin Kimland, med dr, Läkemedelsverket Anders Forslund, docent, Akademiska sjukhuset Håkan Jarbin, med dr, BUP Halland (moderator) NYTTA Mani RCT studier av atypiska neuroleptika (olanzapin, risperidon,
Läs merVetenskapligt underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och behandling vid schizofreni
Vetenskapligt underlag till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och behandling vid schizofreni Oktober 2017 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING 1. Innehållsförteckning Kapitel
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN KETIPINOR, FILMDRAGERADE TABLETTER (QUETIAPIN) DATUM: , VERSION 1.1
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN KETIPINOR, FILMDRAGERADE TABLETTER (QUETIAPIN) SLUTDATUM FÖR DATAINSAMLINGEN 07.07.2016 DATUM: 20.02.2017, VERSION 1.1 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig
Läs merLäkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan
Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan Atomoxetin Mylan är avsett för behandling av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) hos barn
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merÅrsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE H. LUNDBECK AB Box 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merSystematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merSlutversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2018
Slutversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2018 Lena Flyckt Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metodbeskrivning Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Metodbeskrivning Bilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merFörebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom
Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom 2018-10-17 Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes Akademiskt Primärvårdscentrum Psykossjukdom somatisk sjukdom
Läs merLevnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se
Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att
Läs merInstrument för bedömning av suicidrisk
Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment
Läs merSuicidalt beteende bland personer med schizofreni
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger
Läs merINFORMATION TILL LÄKARE
INFORMATION TILL LÄKARE Denna information är tillsammans med produktresumén avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Detta dokument ger hälso- och sjukvårdspersonal information om vad används för samt
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merSchizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007
Schizophrenia in a longitudinal perspective: clinical and neurocognitive aspects Jonas Eberhard, 2007 En 5-årsuppföljning av psykospatienter: Behandlingseffekt, tolerabilitet, funktionsnivå Femårsstudien
Läs merMåste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom?
Måste den psykiatriska patienten dö i förtid av diabetes eller hjärtkärlsjukdom? Dan Gothefors Överläkare, specialist i psykiatri. Leg psykoterapeut. Svenska Psykiatriska Föreningen. Måste den psykiatriska
Läs merLäkemedelsbehandling vid schizofreni
Läkemedelsbehandling vid schizofreni bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merVanliga frågor (FAQ) Broschyr
ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merLäkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera
Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merAripiprazol Stada , version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Aripiprazol Stada 15.6.2016, version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 1 mg/ml oral lösning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merVälkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017
Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017 Min kom-i-håglista Chefer och handledare och seminariedag Pärm, Närvaro och egen Dator Läxor Statistik (=epidemiologi)! Grupparbete och feed-back
Läs merDödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merEkonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011
Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5
Läs merPsykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR
BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs merIllness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom
Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom CEPI 17-18 oktober 2012 Rickard Färdig, PhD rickard.fardig@neuro.uu.se Institutionen för Neurovetenskap,
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merAripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska
Läs merGradering av evidensstyrka ABCD
Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och
Läs mer