Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
|
|
- Astrid Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
2 Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad sjuklighet och dödlighet men den individuella variationen är stor
3 En gång alkoholist alltid alkoholist Kontrollerat drickande är möjligt också för tidigare alkoholberoende Alla heroinister började med hasch Bara ett fåtal som prövar hasch går över till riktigt tunga droger
4 Varför intressera sig för långtidsförloppet vid missbruk och beroende? Missbruk och beroende medför stora problem, mycket lidande och höga kostnader Vet vi mer om förloppet och om vad som styr eller påverkar det kan vi bättre planera och genomföra insatser vad gäller både förebyggande och behandling
5 Att förutsäga ett förlopp
6 Att förutsäga ett förlopp
7 Hur kan man få kunskap om långtidsförloppet? - Patienter / klienter hur det gått på sikt? - Undersökningar av normalbefolkning - Uppföljningar av behandlade - Prospektiv, longitudinell eller retrospektiv design
8 Att skaffa kunskap om långtidsförloppet svårigheter - Kulturbundna skillnader - Kunskapen med nödvändighet föråldrad
9 Alkoholkonsumtion i Sverige (liter ren alkohol per vuxen invånare och år) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Konsumtion 2,0 1,0 0,0
10 Att skaffa kunskap om långtidsförloppet svårigheter - Praktiska problem följa människor under lång tid; bortfall; kräver uthållighet och pengar - Selektion vad betyder urvalet för giltigheten av de resultat man får? - Tillförlitlighet rapporterar och minns människor sanningsenligt?
11 Långtidsförloppet alkohol - Befolkningsstudier - Dawson (2000) - NLAES (1997) - NESARC (2004) - Kohortstudier - Vaillant: Core city resp College sample (1996, 2003) - Öjesjö: Lundbystudien (1982, 2000) - Undersökningar av kliniska populationer - Nordström & Berglund (1987, 2004) - Mann m fl (2005) - Gual m fl (2009)
12 Långtidsförloppet alkohol. Befolkningsstudier 10-15% av män och 3-5% av kvinnor utvecklar kroniskt beroende Beroende relaterat till ökad dödlighet Beroende vanligare hos yngre (i amerikanska studier)
13 Långtidsförloppet alkohol. Befolkningsstudier Beroende året före undersökningen hos mindredel av dem som någon gång varit beroende Perioder med beroende omväxlar med icke-beroende Många som förbättras gör det utan behandlingskontakt En del tycks kunna återuppta kontrollerat drickande
14 Långtidsförloppet alkohol Andra studier pekar på: kroniskt förlopp hos betydande andel ökad dödlighet vid beroende ökad sjuklighet somatiskt och psykiatriskt varken beroende eller missbruk behöver vara stabila över tid kontrollerat drickande främst vid lägre svårighetsgrad av missbruket förbättring ofta utan behandlingskontakt
15 Långtidsförloppet alkohol. Vaillants och Öjesjös (Lundby) studier Longitudinella studier samma individer undersökta vid upprepade tillfällen Core city kontrollgrupp ungdomsbrottslighet uppföljning 60 år. N = 150 (33% av ursprungsgruppen) College sample studie av personlighetsutveckling uppföljning 60 år. N = 55 (21% av ursprungsgruppen) Lundby epidemiologisk undersökning av totalbefolkning 41 alkoholister följda 40 år
16 Långtidsförloppet alkohol. Vaillants och Öjesjös (Lundby) studier Core city kroniskt förlopp 14% hög dödlighet bland beroende College sample kroniskt förlopp 12% hög dödlighet bland beroende Lundby risk för beroende / missbruk 10-20% hög dödlighet
17 Långtidsförloppet alkohol. Vaillants och Öjesjös (Lundby) studier Vaillant kontrollerat drickande förekommer helnykterhet stabilast förbättring utan behandling vanligt; AA Öjesjö helnykterhet dominerar bland dem som brutit sitt missbruk; 40% bröt missbruket behandling vanligt men inte nödvändigt för förbättring
18 Långtidsförloppet alkohol. Långtidsuppföljning klinikpopulation (Nordström, Berglund 1987) 1312 manliga alkoholister. Studien: N = år efter första vårdtillfället var 2/3 av socialt fungerande, tidigare alkoholberoende patienter fria från missbruk Både helnykterhet och minskat drickande rapporterades Olika förlopp vid olika typer av alkoholberoende?
19 Långtidsförloppet alkohol. Långtidsuppföljning klinikpopulation (Nordström, Berglund 1987) Kontrollerat drickande främst hos socialt stabila utan personlighetsstörning; mindre svårt missbruk Åldrande samband med minskat drickande Hälften av dem som förbättrats hade gjort det utan direkt samband med behandling Uppföljning ytterligare 15 år senare stabila mönster; fler hade förbättrats (Nordström, Berglund 2004)
20 Långtidsförloppet alkohol. Långtidsuppföljning klinikpopulation (Nordström, Berglund 1987, 2004) Standardiserade bedömningar vid första vårdtillfället Ingenting förutsade om det skulle gå bra eller dåligt Prognosbedömningar i journalen inget samband med hur det gick på lång sikt
21 Långtidsförloppet alkohol. Långtidsuppföljningar klinikpopulationer (Gual m fl, 2009, Mann m fl 2005) Gual: 20-årsuppföljning; prospektiv; återkommande bedömningar Både män och kvinnor. N=850 Mann: 16-årsuppföljning. N=96 Hög dödlighet, relaterad till kroniskt beroende Helnykterhet stabilt, relaterat till gott fungerande Kontrollerat drickande instabilt, sämre förlopp Kvinnor bättre förlopp
22 Vad är kontrollerat drickande? Nordström & Berglund Låg alkoholkonsumtion + inga konsekvenser eller symptom 5-50 drinkar per månad (genomsnitt 25) 0-28 alkoholfria dagar per månad (genomsnitt 19) Gual <5 drinkar per dag, högst 6 dagar per vecka
23 Långtidsförloppet alkohol. Orsaker till förbättring Negativa sociala konsekvenser polisingripande, ekonomi, förlust av arbete Ändrade livsomständigheter partner, barn, arbete Krav / stöd från anhöriga och närstående Negativa hälsoeffekter Religiösa upplevelser Behandling, Länkarna, AA
24 Långtidsförloppet alkohol. Orsaker till förbättring Negativa sociala konsekvenser, behandling tidigt Negativa hälsoeffekter senare Ny gemenskap när man förlorat det man eventuellt byggt upp
25 Långtidsförloppet alkohol. Orsaker till förbättring Att behöva ta ansvar krav på fungerande i en ny eller förändrad roll Att nå botten hit bottom
26 Långtidsförloppet alkohol. Vad vet vi inte eller inte tillräckligt? Förloppet för kvinnor Etnicitet data nästan bara från amerikanska studier Blandmissbruk Samsjuklighet sannolikt mycket vanligare troligen sämre förlopp, ökad dödlighet (Mattisson m fl, manuskript 2010)
27 Långtidsförloppet alkohol. Behandlingsuppföljningar Få långtidsuppföljningar, inga RCT. Vad är behandling? Olika behandling olika urval Behandling verksam ingen enskild metod genomgående bäst Bättre resultat för kvinnor? (Moos 2006, Gual 2009)
28 Långtidsförloppet alkohol. Sammanfattning Negativt förlopp för många Lägre svårighetsgrad mer variabelt förlopp Förbättring med eller utan behandling Helnykterhet mest stabil anpassning för beroende Det går inte att tidigt förutsäga hur det kommer att gå i det enskilda fallet Det går inte att räkna ut vilken intervention som kan ha långsiktig effekt i det enskilda fallet
29 Långtidsförloppet narkotika. Lee Robins (1970-tal) uppföljning av Vietnamveteraner Vaillant (1973) 100 behandlade heroinister; 20 år Hser (1993) 581 behandlade heroinister; 24 år Goldstein (1995) 1019 heroinister från metadonprogram; 22 år Hser (2008) 1797 missbrukare av heroin, kokain eller meth; 10 år
30 Långtidsförloppet narkotika. Uppföljningar av Vietnamveteraner (Robins) visade: Många hade använt heroin Vid uppföljning 1-2 decennier senare fortsatte ett mindretal använda drogen De som slutat hade i allmänhet gjort det utan hjälp av behandling
31 Långtidsförloppet narkotika. Uppföljningar av behandlade heroinister visar: Hög dödlighet (25-50% efter år) Högt bortfall 20-30% stabilt drogfria (?) Betydelsen av metadonbehandling fängelsevistelse eller övervakning
32 Långtidsförloppet narkotika. Heroin, kokain och metamfetamin (Hser, 2008) Längre tid från debut till drogfrihet för missbrukare av heroin i jämförelse med kokain eller meth Lång tid från debut till första behandlingskontakt Tidig debut sämre prognos
33 Långtidsförloppet narkotika. I brist på långtidsuppföljningar Cannabis och psykos motsägelsefullt Cannabis och kognitiv dysfunktion motsägelsefullt - långvarigt, pågående missbruk leder till försämring av minne och uppmärksamhet (Solowij m fl, 2002) - mätbara förändringar reversibla (Pope m fl, 2001) - försämrat fungerande studier, ekonomi, socialt, livstillfredsställelse (Fergusson & Boden, 2008) - inga stora skillnader efter avslutat missbruk (Lyons m fl, 2004) Cannabis, psykos och kognitiv dysfunktion motsägelsefullt
34 Långtidsförloppet narkotika. I brist på långtidsuppföljningar Ecstasy och depression mycket osäkert Narkotika och somatisk sjuklighet Heroin dödlighet, hepatit, HIV Cannabis luftvägssjukdomar Centralstimulantia hjärt-kärlsjukdomar, neurologiska skador
35 Långtidsförloppet narkotika. Sammanfattning Generellt stora sociala problem och hälsorisker Långdraget eller kroniskt förlopp vanligt Tidig debut prognostiskt ogynnsamt Medicinska behandlingsmöjligheter begränsade Förbättring med eller utan behandling Heroin svårt beroende, hög dödlighet. Substitutionsbehandling bäst resultat Många frågetecken kvarstår när det gäller cannabis
36 Läkemedelsmissbruk Långtidsanvändande av bensodiazepiner skadliga effekter på hjärnan? Två metaanalyser från 2004 och 2005 talar för risk för långvarig kognitiv dysfunktion En studie (2007) av äldre med kroniskt användande visade begränsade tecken på negativa kognitiva effekter
37 Tvångsvård och långtidsförloppet. Tvångsvård kan ha lika god effekt som frivillig vård men kopplingen till eftervård fungerar inte alltid Selektion sämre prognos för tvångsvårdade Randomiserade studier finns inte Det finns andra argument för tvångsvård och andra tänkbara sätt att bedöma effekt
38 Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Olika sätt att se förloppet Karriär utveckling genom olika stadier där en vändpunkt föregår förbättring Natural history sjukdomsförlopp Förloppet sammansatt och skiftande påverkat av genetik, kön, personlighet, psykisk hälsa, social klass, sociala roller och samspelsmönster, tillgänglighet av alkohol och droger, drogeffekter, behandlingsutbud, lagstiftning
39 Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Fakta och slutsatser. Forskningsresultat på gruppnivå är en sak vad som är av betydelse i en enskild människas liv är en annan sak Alla förklaringar av komplexa förlopp är förenklingar varje behandlingssituation är unik
40 Nyttan av kunskap om långtidsförloppet Gruppnivå missbruk och beroende medför allvarliga medicinska och sociala komplikationer. Understryker behovet av preventiva åtgärder Individnivå svårt att förutsäga hur det ska gå och vad som kan hjälpa. Förståelse för individuell variation kan mildra tvärsäkerhet och skydda mot desillusion
41 "Om jag vill lyckas föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är just nu... Sören Kierkegaard
Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN
Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
Screening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
LINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Kommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Det Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!
Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen
FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Narkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1
Studenter och narkotika 2010 1 1. Kön Proc ent 100,0 % 1 Kvinna 2 Man 90,0 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 57,3 % 42,7 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 1 2 Aktuell 450 N Studenter och narkotika 2010 2 2. Vad
Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY]
2011 Lindome GIF [ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY] Denna policy vill på ett enkelt sätt beskriva de regler och förhållningssätt som föreningen Lindome GIF valt att stå för gällande bruket av alkohol-, tobak-
DPP. DrogPolicyProgrammet
DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och
1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Behandling av alkohol- och narkotikaproblem
Behandling av alkohol- och narkotikaproblem Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning Volym I Augusti 2001 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The
Epidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Metadonprogrammet. Beroendekliniken. Akademiska sjukhuset Uppsala
Metadonprogrammet Beroendekliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Inledning Heroinberoende drabbar miljoner individer och deras familjer i nästan alla delar av världen. Beroendet medför både omfattande sjuklighet
Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius
Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem
Riktlinjer för vuxna med beroendeproblem Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 20 december 2012 Reviderade 25 mars 2014 26 Innehållsförteckning Inledning...3 Målgrupp...3 Lagstiftning...3 Särskilda bestämmelser
Fyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Att kritiskt granska forskningsresultat
Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Överenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Överlämningar av psykologiska utredningar inom SiS till socialtjänst, klienter och personal
Överlämningar av psykologiska utredningar inom SiS till socialtjänst, klienter och personal Mats Fridell & Robert Holmberg & Ylva Benderix Stockholm den 28 mars 2014 Lund University, Department of Psychology
På väg Enkät för föräldrar
På väg Enkät för föräldrar För dig som är förälder till en placerad ungdom Den unge har rätt att få det stöd hon eller han behöver, både innan och efter det att hon eller han har flyttat från sitt familjehem
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström
Kärlek till döds Om droger och beroende Gunnar Bergström BEROENDETILLSTÅND Några grunddrag FIXERING SJÄLVFÖRAKT, SKAM, SKULD OMEDELBAR BEHOVSTILL- FREDSTÄLLELSE FÖRNEKELSE Tre Faktorer Styr vår Personlighet
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande
Problemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET
STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:
SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET
SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN
Tvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Alkohol och Drogmissbruk
Alkohol och Drogmissbruk Handlingsprogram För anställda och förtroendevalda Antaget av KF 110 981026 Redaktionella ändringar 20091120 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Mål 3 2. Syfte med handlingsprogrammet
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat 2004-2010
Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,
En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård
En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård Man kan urskilja tre narkotikapolitiska huvudlinjer 2 En restriktiv linje En skadereduktions linje
Akuta narkotikarelaterade dödsfall
Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994
Alkohol- och drogpolitiskt program
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se
Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012
1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i
Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.
Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget
De medicinska kraven i trafiken
De medicinska kraven i trafiken Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska förhållanden kan anses lämplig
Psykiatrilagsutredningen
Stockholm den 20 mars 2012 Ing-Marie Wieselgren Särskild utredare Jerry Eriksson Utredningssekreterarna Ulrika Ohlsson och Thorbjörn Lindvall Experter och sakkunniga, 20 st Tre direktiv: 2008:93, 2009:93
Drogvaneundersökning vt 2012
Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.
Ubåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius
215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling
Donnergymnasiets ANTD-plan
Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att
Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna
INBJUDAN KOMPETENSMÄSSA Efter djävulsdansen 2.0 Stöd för anhöriga till personer med missbruksproblem både barn och vuxna Anhöriga till personer med missbruksproblem är personer som inte sällan själva utvecklar
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Stockholmsenkäten 2008
SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,
Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium
HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad
Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.
LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi
LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen
Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar
Kommunledningskontoret, HR-enheten Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Antagen av Kommunstyrelsen 2014-05-21. Kristianstads kommuns
Samverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Samverkan och helhetssyn för barnets bästa Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri
Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se
Cannabis fakta & missuppfattningar Linköping 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis sativa Hasch Marijuana THC Viktiga källork World Drug Report unodc.org ECNN emcdda.europa.eu Skador av
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra
Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg
Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Mattias Borg Tidigare: Samordnare Mini-Maria Nu: Gruppchef Integration ensamkommande Prata om: Mini-Maria insatser, drogval m.m. Tendenser över tid. Fokus cannabis
BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket
BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning
UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem
Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal
Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin
Utvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Orolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar.
Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Behandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård
ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med