Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
|
|
- Robert Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se
2 Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet narkotikarelaterade dödsfall har ökat kraftigt Vi är längre ifrån det narkotikafria samhället än någonsin tidigare Men Narkotikapolitiken är i stora delar oförändrad Starkt fokus på kontroll, straff och brottsbekämpning Relativt små resurser till prevention, vård och behandling Mycket få satsningar på skadebegränsande insatser
3
4 Syfte Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka livsvillkor för personer som injicerar heroin respektive amfetamin, med särskilt fokus på överdoser, försörjningsstrategier och riskhantering. Avhandlingen berör också användarnas erfarenheter av och förhållningssätt till samhällets olika hjälpinsatser.
5 Vad vet vi om personer som injicerar narkotika? Ca personer med ett tungt/problematiskt narkotikamissbruk i Sverige, varav ca injicerar Ca % är kvinnor Heroin och amfetamin är de dominerande preparaten, men de flesta har ett blandmissbruk Övergången till att injicera innebär ofta en fördjupning av ett långvarigt missbruk, ett avgörande steg i missbrukskarriären Injicerande innebär särskilda risker och en kraftigt förhöjd sjuklighet och dödlighet (överdoser, infektioner, hepatit, hiv)
6 Personer som injicerar narkotika en heterogen grupp Varierande livsvillkor: Vissa socialt integrerade, andra starkt marginaliserade Vissa försörjer sig framförallt via kriminalitet eller prostitution, andra via arbete, bidrag eller andra legala inkomster Vissa har en mycket osäker boendesituation, andra ett ordnat boende Varierande syn på droganvändningen: Vissa beskriver framförallt positiva sidor av narkotikaanvändningen (tex självmedicinering) andra upplever framförallt svåra konsekvenser Vissa är starkt motiverade att sluta andra har inga planer på att sluta med narkotika Vissa upplever att de har kontroll över droganvändningen andra upplever kontrollförlust och ett starkt beroende
7 En grupp med stora behov av sociala och skadebegränsande insatser Vanliga önskemål om hjälp och stöd: Bättre tillgång till missbruksbehandling (LARO, behandlingshem, behandlingsalternativ för kvinnor) Bättre bemötande från sjukvård, polis och sociala myndigheter Bättre möjlighet till samtalsstöd och psykiatrisk behandling Hjälp med boende och sysselsättning Sprutbytet ses som en mycket viktig insats som borde vara tillgänglig i hela landet Överdospreventiva insatser saknas i stor utsträckning
8 Vissa skadebegränsande insatser har ett brett stöd i Sverige, andra inte Att personer som får sociala eller medicinska konsekvenser av sin narkotikaanvändning ska erbjudas olika hjälpinsatser är generellt accepterat: t ex hepatit C-behandling, gratis akuttandvård, nattlogi/boende, försörjningsstöd, arbetsträning Skadebegränsande insatser som har en tydligare inriktning mot en pågående narkotikaanvändning och som inte primärt syftar till narkotikafrihet, har däremot mött ett stort motstånd: t ex sprutbyten, utbildning om säkrare användning, substitutionsbehandling, heroinförskrivning, injektionsrum
9 Svensk narkotikapolitik i förändring? Ett vägskäl: Att behålla en starkt restriktiv narkotikapolitik med fokus på kontroll och behandling eller anpassa oss till trenden i Europa med ökade inslag av skadebegränsning? Tecken på förändring i Sverige: Utökning och liberalisering av underhållsbehandling Fler sprutbytesprogram Överdosprevention och naloxonprogram? Etableringen av bostad först modellen? Folkhälso- och sjukvårdsministern (Gabriel Wikström) har gjort vissa positiva uttalanden om skadebegränsande insatser
10 EMCDDA:s genomgång av EU:s politik: I majoriteten av ländernas strategier och handlingsplaner tas skadebegränsning upp som ett eget tema I flera länder utgör skadebegränsning ett av de övergripande målen för narkotikapolitiken I rapporten lyfts Sverige fram som ett land där det funnits ett starkt organiserat motstånd mot skadebegränsande insatser och i de svenska handlingsplaner som undersökts nämns inte skadebegränsning
11 Utvecklingen världen En tydlig generell trend mot mer skadebegränsning Långtgående insatser: Portugal, Spanien, Holland, Schweiz, Tyskland, Danmark, (Irland?) Starkt motstånd: USA (Inte alla delstater), Ryssland, Japan, Turkiet, (Sverige) Dubbelspår: Finland, Norge
12 Map 1.2: Global availability of opioid subst.therapy in the community and in prisons. Harm Reduction International (2014)
13 Map 1.1: Global availability of needle and syringe programs in the Map community 1.1: Global and availability in prisons. of Harm needle Reduction and syringe International programs (2014) in the community and in prisons. Harm Reduction International (2012)
14 Map 2.3.1: Availability of needle and syringe exchange programmes (NSP), opioid substitution therapy (OST) and drug consumption rooms (DCR). Harm reduction International (2014).
15 Argument för skadebegränsning En grundläggande mänsklig rättighet (till sin kropp) Många narkotikapreparat är inte farligare än alkohol och tobak En mer human politik (minskar lidande) Stöds av evidens och forskning (ej moralism) Minskade kontrollskador (t ex kriminalitet, prostitution, organiserad brottslighet, stigma, marginalisering) Straff får ingen att sluta, fel att straffa för en sjukdom Narkotikaproblemet kan inte utrotas men kan hanteras Kontrollen kostar för mycket pengar att administrera
16 Argument emot skadebegränsning sänder dubbla signaler till narkomanerna Skapar en mer tillåtande attityd till narkotikaanvändning Det skall vara svårt att knarka Fler börjar använda droger, färre slutar Samhället och anhöriga (inte minst barn) måste skyddas Hälsorelaterade mål prioriterats alltför starkt, vilket gått ut över mål som social integration och rehabilitering Syniskt att bara behandla symtom och störningar och inte tro på möjlighet till förändring Vissa insatser skapar störningar i grannskapet Läckage av metadon och buprenorfin leder till ökade dödstal
17 Överdosprevention - ett exempel på en viktig skadebegränsande insats Opioidöverdos är i flera europeiska länder en av de främsta dödsorsakerna bland unga (>6000 dödsfall per år i EU) Även icke dödliga överdoser kan leda till svåra konsekvenser Det sker över 500 narkotikarelaterade dödsfall i Sverige varje år Antalet överdosdödsfall ökar i Sverige medan de minskar i Europa totalt sett (Sverige har näst högst siffror i EU) Trots detta görs mycket lite i Sverige för att minska dödsfallen
18 Antalet narkotikarelaterade dödsfall Källa till grafik: Anna Fugelstad, Karolinska institutet
19 Överdosprojektet i Malmö Överdosproblematiken i Sverige uppmärksammades tidigt av brukare och forskare Ett stort politiskt ointresse för överdosprevention ( ideologi går före humanitet ) 2006 startar Överdosprojektet i Malmö. Ett forsknings- och preventionsprojekt med finansiering från Mobilisering mot narkotika En preventionsfilm, informationskort och två forskningsstudier
20 Varför sker överdoser och hur kan de motverkas? Överdoser sker både i form av olyckshändelser, medvetna risktaganden och självmord Individens livssituation snarare än okunskap om riskfaktorer är avgörande för överdosrisker Utbildning om riskfaktorer räcker inte Vi vill peka på behovet av insatser som tar sikte på att förbättra heroinanvändares många gånger dåliga psykiska hälsa, deras svåra livssituation och den bristfälliga tillgången till behandling eftersom dessa faktorer ökar risken för överdoser
21 Heroinanvändare som resurs i överdosprevention? Flertalet heroinanvändare har bevittnat någon annans överdos Med rätt agerande är det möjligt att rädda liv Rädsla för kontakt med polis och okunskap om livräddning är centrala hinder för ett bra ingripanden Viktigt att öka brukares kunskaper om hur man upptäcker en överdos och om hur man bör agera Viktigt att öka brukares förutsättningar att agera rätt: - Utbildning i HLR - Dela ut naloxon och utbilda i användning - Förändra polisens rutiner vid överdoslarm
22 Möjliga insatser för att minska antalet överdosdödsfall Minska antalet inträffade överdoser: Kontroll och prevention: minska tillgång och efterfråga Lättillgänglig underhållsbehandling, få utskrivningar Förbättra brukares livssituation och psykiska hälsa Utbildning om riskfaktorer för överdoser Förhindra att de överdoser som sker leder till dödsfall: Utbildning om rätt agerande vid överdoser Utdelning av naloxon till heroinanvändare Förändra polisens agerande vid överdoslarm Lagändringar (t ex good samaritan laws ) Injektionsrum
23 Summering Narkotikaproblematiken ökar samtidigt som satsningar på prevention, vård, behandling minskar Personer som injicerar narkotika är en särskilt utsatt grupp Traditionellt ett starkt motstånd mot skadebegränsning men en viss rörelse mot fler skadebegränsande insatser Alla skadebegränsande insatser är inte självklara: svåra avvägningar etiska, juridiska, politiska, ekonomiska Det är möjligt att kombinera en restriktiv narkotikapolitik med skadebegränsande insatser
24 Ett pågående forskningsprojekt Vänder sig till föräldrar till vuxna barn (från 18 år) med narkotikaproblem Fokus på föräldrarnas livssituation, utsatthet och hjälpbehov Webbenkät på projektets hemsida:
Akuta narkotikarelaterade dödsfall
Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994
Läs merYttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
Läs merEn medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård
En medikalisering av ett biologiskt, socialt och psykologiskt problem Utvecklingen av svensk missbruksvård Man kan urskilja tre narkotikapolitiska huvudlinjer 2 En restriktiv linje En skadereduktions linje
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs merSvensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Svensk drogdebatt från 1970 till nu Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 1 Törnqvist, D (2009). När man talar om knark - Drogdebatt i svensk dagspress 1970-1999. Umeå: Umeå
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merniklas.karlsson@smi.se
Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Övergripande målsättning, bl.a., Antalet nyupptäckta fall av hivinfektion (i Sverige) ska halveras till 2016 7 preventionsgrupper Personer
Läs merSvensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa
Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Narkotikapolitiken
Läs merHepatit C-behandling
Hepatit C-behandling på LARO-mottagning Per-Erik Klasa Överläkare Psykiatri/Beroende LARO Prima Maria Ordlista LARO Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende OST opioid substitution treatment
Läs merDiskussion: Kan man lita på jämförelser mellan länder? Vilka krav ställs på det underlag som som rapporterars?
Narkotikadödlighet Diskussion: Kan man lita på jämförelser mellan länder? Vilka krav ställs på det underlag som som rapporterars? Joakim Strandberg, expert drogrelaterad dödlighet & samordnare EMCDDA Narkotikarelaterad
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:8 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:54 av Brit Rundberg (v) om bevakningssystem till grund för prevention gentemot narkotikamissbruk Föredragande landstingsråd: Stig
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merBLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket
BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning
Läs merRiktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index
Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.
Läs mer5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende
5.5.2 Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende Utredningens förslag: Läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende ska genom regeländring möjliggöras som ett behandlingsalternativ i hela landet.
Läs merStor ökning av narkotikarelaterade dödsfall. Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet
Stor ökning av narkotikarelaterade dödsfall Anna Fugelstad Ph D Karolinska Institutet 800 Årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Dödsorsaksregistret 700 600 500 400 300 200 100 0 1997 1998 1999
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merUtanförskap eller prevention?
Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne
Läs merDrogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015
Drogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015 Inledning Det kan vara svårt att upptäcka att någon har eller håller på att utveckla ett missbruk. Signalerna kan blandas ihop
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merFörslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merVerksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merRapport. EULAC konferens 14 16 november 2011. Chiclayo, Peru
Rapport EULAC konferens 14 16 november 2011 Chiclayo, Peru Rapport från EULAC-konferensen i Lambayeque, Peru 14/11-16/11, 2011 Bakgrund Göteborgs stad fick 2007 en förfrågan om deltagande i styrgruppen
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merUngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem
Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal
Läs merDonnergymnasiets ANTD-plan
Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(12) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning
Läs merECAD Sverige, Gävle 18 september 2012
ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merOm drogrelaterade skador
Den internationella legaliseringsdebatten Om drogrelaterade skador Att narkotikan hittills har varit illegal beror till stor del på att psykoaktiva substanser är potentiellt skadliga. Att väcka frågan
Läs merFörsäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.
1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981
Läs merC9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27 I den här kartläggningen
Läs merSPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson
SPRUTBYTE I VLL Gunilla Persson 181025 Hur gör våra grannländer? Norge: har haft försäljning av sprutor och kanyler på apotek sen 1978 Sprutbytesbussen 1988 Sprutbytescenter vid lågtröskelmottagningar
Läs merInbjudan att tillsammans med Stockholms läns landsting delta i försöksverksamhet med sprutbyte remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1.-612/2011 SID 1 (7) 2011-02-04 Handläggare: Karin Aronsson Telefon: 508 09 395 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Inbjudan
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen
Läs merNaloxon nässpray - överdosprevention
Naloxon nässpray - överdosprevention Martin Kåberg Specialistläkare Infektion, Överläkare Psykiatri/beroende Medicinskt ansvarig Sprututbytet i Stockholm Karolinska Universitetssjukhuset/Capio Maria Elin
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merBoende Integration/ Mini-Maria Göteborg
Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Mattias Borg Tidigare: Samordnare Mini-Maria Nu: Gruppchef Integration ensamkommande Prata om: Mini-Maria insatser, drogval m.m. Tendenser över tid. Fokus cannabis
Läs merFÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merDödsfall relaterade till metadon och buprenorfin. Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete
Dödsfall relaterade till metadon och buprenorfin Lisa Andersson, doktorand i socialt arbete Dödsorsaker i Sverige 2014 Totalt 89 062 dödsfall i Sverige 2014 Främsta dödsorsaker är hjärt- och kärlsjukdomar
Läs merNarkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012. Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54. - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012
Narkotikarelaterad dödlighet i Stockholms län 1994-2012 - Om den aktuella utvecklingen med fokus på 2012 Anna Fugelstad, Mats Ramstedt RAPPORT NR 54 2 STADs rapportserie, 2013 Rapport nummer 54 ISSN: 1654-7497
Läs merLågtröskelmottagningen i Norrbotten
Lågtröskelmottagningen i Norrbotten Frida Jakobsson ST-läkare Infektionskliniken Innehåll Historik Sprututbyten i Sverige idag Syftet Norrbottens mottagning Utmaningar - framtiden Historik Första sprututbytet
Läs merSPRUTBYTE I VLL. Gunilla Persson smittskyddsdagen
SPRUTBYTE I VLL Gunilla Persson smittskyddsdagen 181004 Hur gör våra grannländer? Norge: har haft försäljning av sprutor och kanyler på apotek sen 1978 Sprutbytesbussen 1988 Sprutbytescenter vid lågtröskelmottagningar
Läs merFörslag angående sprututbytesverksamheten för narkotikamissbrukare Remiss från Socialdepartementet Remisstid 18 juni 2003
Bilaga 13:22 till kommunstyrelsens protokoll den 18 juni 2003, 23 PM 2003 RVII (Dnr 325-1256/2003) Förslag angående sprututbytesverksamheten för narkotikamissbrukare Remiss från Socialdepartementet Remisstid
Läs merDROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN
1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...
Läs merTorkel Richert HUMANITET MÅSTE GÅ FÖRE IDEOLOGI: OM ÖVERDOSPROJEKTET I MALMÖ
Torkel Richert HUMANITET MÅSTE GÅ FÖRE IDEOLOGI: OM ÖVERDOSPROJEKTET I MALMÖ År 2005 blev jag tillfrågad av Bengt Svensson om jag ville delta i ett forsknings- och preventionsprojekt med syftet att minska
Läs merLINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Läs merNolltolerans i Bollebygds kommun
Nolltolerans i Bollebygds kommun Den 29 april 2009 beslutade kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring och att Bollebygds kommun ska arbeta för Nolltolerans. Med gemensamma krafter arbetar kommunen, räddningstjänsten,
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se
Läs merVerksamhetsrapport 2002
Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merSITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET
SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merUbåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius
215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling
Läs merInventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.
Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget
Läs merHillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak
Hillerstorpsområdets handlingsplan mot ANT, Alkohol Narkotika Tobak Mål Skolorna i Gnosjö kommun har enligt det alkohol- och drogpolitiska programmet som strävandemål att inga barn eller ungdomar under
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(15) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 11-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning
Läs merÄrendet Beskrivning av behandlingsmodellen halvvägshus (hvh) Ärendeberedning Bakgrund
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-11-04 Diarienummer SCN-2015-0097 Socialnämnden Halvvägshus för personer med missbruksproblematik (ärendet överfört från NHO-2014-0250) Förslag
Läs merAvtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal
Polisen Fyrbodal 20140924 Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal Handlingsplan Detta dokument innehåller Uddevalla kommuns och Polisområde Fyrbodals gemensamma handlingsplan.
Läs merInventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Läs merAlkohol och Drogmissbruk
Alkohol och Drogmissbruk Handlingsprogram För anställda och förtroendevalda Antaget av KF 110 981026 Redaktionella ändringar 20091120 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Mål 3 2. Syfte med handlingsprogrammet
Läs merRegionpolitik för barn och ungdomar
2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige
Läs merEUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem
EUROPEISK NARKOTIKARAPPORT 2015 20 ÅRS KARTLÄGGNING EMCDDA utforskar ny dynamik och nya dimensioner av Europas narkotikaproblem (4 juni 2015, LISSABON FÅR PUBLICERAS tidigast 10.00 Lissabontid) Den förändrade
Läs merSchizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening.
Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med respektive lokal förening. Inventering (Husesyn) rörande situationen för de allvarligt psykiskt sjuka/funktionshindrade och deras anhöriga i respektive kommun.
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merBenEx Flex Benefits for Expatriates
Försäkring för utlandsanställda Januari 2016 Trygghet i utlandet Jamil, SPP BenEx Flex Benefits for Expatriates Information till arbetsgivare Trygghet för dig som är anställd utomlands Benefits for Expatriates
Läs merGive it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018
Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som
Läs merISSN 1609-6207 ÅRSRAPPORT SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA
ISSN 1609-6207 ÅRSRAPPORT 2005 SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA SV ÅRSRAPPORT 2005 SITUATIONEN PÅ NARKOTIKAOMRÅDET I EUROPA Rättsligt meddelande Denna publikation från Europeiska centrumet för
Läs merVad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN
Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se
Läs merSprutbytet i Umeå. Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare
Sprutbytet i Umeå Gunilla Persson Infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Öppnade 3e september 2018 Organisation Under infektionskliniken Sjuksköterskor från både infektion och beroendepsykiatrin Kurator
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merTurism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merDet Fria Sällskapet Länkarna. Tillbaka till livet!
Det Fria Sällskapet Länkarna Tillbaka till livet! Länkarna bildades av och för alkoholister år 1945 Förutsättningen för medlemskap är att vederbörande har en egen önskan om ett drogfritt liv. Från begynnelsen
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merNio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK
Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK 01. NARKOTIKAPOLITIKEN SKA BASERAS PÅ KUNSKAP OCH HUMANITET Kunskapen om narkotikans effekter, om vilka behandlingsmetoder som ger bäst effekt och
Läs merANTD-förebyggande arbete
ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika
Läs merFöljade gäller i föreningens aktiviteter och inkluderar såväl träningar, träningsläger som matcher samt resor till och från match:
Idrotts- och hälsocertifiering: Lerkils IF Under 2013 utformar Lerkils IF en policy i samstämmighet med Kungsbacka kommuns krav för att bli en idrotts- och hälsocertifierad förening. Innehållet i denna
Läs merPernilla Isendahl. Katja Troberg. Projektledare Naloxonprojektet. Projektsamordnare Sprutbyte 2020
Pernilla Isendahl Projektledare Naloxonprojektet Projektsamordnare Sprutbyte 2020 Pernilla.Isendahl@skane.se Katja Troberg Projektledare Naloxonprojektet Utvecklare LARO/Doktorand LU Katja.Troberg@skane.se
Läs merLIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola
LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen
Läs merKan du styrka det empiriskt?
Kriminologiska institutionen Kan du styrka det empiriskt? En studie om hur riksdagspolitiker argumenterar för- och emot sprutbyte Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2012
Läs merNy dom kan ändra synen på människohandel
Ny dom kan ändra synen på människohandel Publicerad 2016-03-01 Par dömt till fängelse. En man och en kvinna har dömts för människohandel med en prostituerad trots att offret vare sig varit inlåst eller
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning
Läs merÖresundsregionen - ett narkotikapolitiskt tvärdrag
5 Öresundsregionen - ett narkotikapolitiskt tvärdrag Fredrik Nilsson professor i etnologi Lunds universitet Bengt Svensson professor i socialt arbete Malmö högskola När internationella bedömare vänder
Läs mer- risker och konsekvenser
Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs mer