Om drogrelaterade skador

Transkript

1

2

3 Den internationella legaliseringsdebatten Om drogrelaterade skador Att narkotikan hittills har varit illegal beror till stor del på att psykoaktiva substanser är potentiellt skadliga. Att väcka frågan om att överge förbudslinjen och övergå till någon form av legalisering/ avkriminalisering bygger inte på att man inte tar detta på allvar, utan på att man anser att prohibition skadar ännu mer. All narkotikapolitik medför negativa konsekvenser åtminstone för somliga. Vi måste väga olika typer av skador mot varandra.

4 FN om avkriminalisering INCB (The International Narcotics Control Board) är ett oberoende och kvasijuridiskt organ som övervakar implementeringen av FN:s drogkonventioner. Med hänvisning till INCB skriver UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) att det är nödvändigt för samtliga länder att ha lagstiftning som förbjuder innehav av narkotika. Samtidigt menar INCB att det är förenligt med de internationella drogkontrollkonventionerna att undanta innehav av små kvantiteter från åtal. Sverige tillät åtalsunderlåtelse fram till Därefter har det varit mycket ovanlig men numera finns tecken på att en förändring kan vara på gång.

5 I en rad andra länder, t.ex. Nederländerna, Portugal och Schweiz, är åtalsunderlåtelse snarare regel än undantag. Utan att använda ordet förespråkar UNODC avkriminalisering, åtminstone i viss utsträckning. De skriver: Enligt undersökningar har mellan en fjärdedel och hälften av befolkningen i många europeiska och nordamerikanska länder innehaft illegala droger vid något tillfälle. De flesta förblev produktiva medborgare. I bara en liten del av dessa fall skulle arrestering, och den livslånga stigmatiseringen som detta medför, varit lämplig. UNODC talar med gillande om Portugals drogpolitik. Portugal har avkriminaliserat alla droger. För att kunna legalisera narkotika måste man ta avstånd från FN-konventionerna. Hittills har inget land velat göra det.

6 I stället har en rad länder, och delstater i USA och Australien, valt att avkriminalisera. Nackdelar med avkriminalisering: - de jure och de facto är inte är samma sak. - man skapar rättslig oklarhet genom att ha lagar som man inte tillämpar - detta kan tänkas ha negativa konsekvenser för åtminstone en del medborgares rättsuppfattning. - avkriminalisering öppnar för möjligheten för myndigheterna att selektivt tillämpa lagen i syfte att befästa sin egen makt eller kontroll, t.ex. genom att använda den mot politiska motståndare, dissidenter, kritiker eller fattiga.

7 Argument emot prohibition Det är omöjligt att hindra produktion - världssamfundets försök att hindra framställning av narkotika har misslyckats. Visserligen kan man dramatiskt minska produktionen i ett givet (mindre) geografiskt område men detta leder bara till att odlingen/ tillverkningen flyttas någon annanstans. - många u-länder saknar den centrala regeringen kontroll över delar av nationens territorium och de lokala ledarna anser sig behöva inkomsterna de kan få av narkotika.

8 Det är omöjligt att hindra smuggling - det finns mycket starka ekonomiska incitament för att smuggla narkotika - smugglarnas uppfinningsförmåga Det är omöjligt att hindra langning ökade antalet polisårsarbetskrafter nedlagda på narkotikaärenden med 450 %. - tillgängligheten ökat under hela denna period - vi har inte ens har lyckats hålla våra fängelser narkotikafria

9 Konsumtionen har ökat - efter mer än tre decennier med vår nuvarande narkotikapolitik har antalet problematiska konsumenter i Sverige nästan fördubblats. - trots alla resurser som har investerats i försök att minimera tillgången på narkotika har priserna gått ned och produkterna som säljs har högre renhet än tidigare år. - droger finns att köpa även på mindre tätorter.

10 Prohibition medför många nackdelar Brottslighet - prohibition förvandlar många annars laglydiga och icke våldsamma människor till brottslingar. - ca en miljon människor i Sverige har brutit mot narkotikastrafflagen. - höga priser på narkotika tvingar problematiska konsumenter till egendomsbrott

11 Korruption - drogkartellerna har mutat poliser, tulltjänstemän, domare, politiker, representanter för massmedia, m.fl. - de senaste åren har det uppdagats korruption i flera svenska kommunala förvaltningar. Om detta tyder på en ökande villighet att ta emot mutor i Sverige har de som hanterar stora mängder narkotika de nödvändiga ekonomiska resurserna för att kunna utnyttja detta

12 Prohibition leder till felaktiga prioriteringar - 24 % av de satsade pengarna går till vård och behandling - 75 % går till rättsliga åtgärder - 1 % går till förebyggande åtgärder - 0,1 % går till harm reduction åtgärder åtgärder.

13 Prohibition uppmuntrar till riskfyllda konsumtionsmönster - genom att inte utveckla sociala normer i samhället för hur man minimerar risker i samband med drogkonsumtion formuleras tillvägagångssätten av ett mindretal mer riskbenägna människor. Detta uppmuntrar till användning av starkare varianter av drogerna och mera farligt beteende i största allmänhet.

14 - genom illegal tillverkning, brist på samhälleliga kvalitetskontroller, varierande grad av utspädning med okända och ibland farliga substanser, m.m. ökas riskerna - prohibition ökar priset på droger. Detta medför att för att få ut så stor effekt som möjligt övergår fler till att injicera, vilket medför ökad risk för sjukdomar och överdoser. I t.ex. Nederländerna, där droger är mycket billigare än i Sverige, är det relativt få som injicerar.

15 Prohibition och HIV/AIDS - HIV-epidemier drivs av kriminaliseringen av människor som använder illegala droger, samt genom förbud mot att tillhandahålla rena sprutor och läkemedelsassisterad underhållsbehandling. - stigmatisering av drogkonsumtion försvårar HIV-prevention och andra åtgärder som skulle förbättra drogkonsumenters hälsa.

16 Moraliska resonemang - för att ställa sig bakom legalisering/ avkriminalisering behöver man inte tycka att det är bra att människor konsumerar psykoaktiva droger. Det räcker med att man rent moraliskt anser att vuxna bör ha rätt att välja vad de för in i sin egen kropp - utan rädsla för att bli bestraffad. - det kan vara en moralisk princip att samhället inte ska ingripa när man skadar sig själv, utan bara när man skadar andra.

17 - om man skadar andra i samband med droganvändning är det inte narkotikalagstiftning som ska tillämpas utan någon av de andra lagarna vi har stiftat för att reglera förehavande mellan medborgare. Det centrala är att individen har vållat andra skada, inte att hon har tagit droger. - prohibition bygger på förakt för svaghet. Genom att betrakta drogkonsumenter som objekt pådyvlar vi dem en definition av situationen som försämrar deras självbild och gör det ännu svårare för dem att agera på ett konstruktivt sätt. Samtidigt ger vi oss själva en ursäkt för att utöva makt och att utsätta dem för sådant som tvångsvård, trakasserier och på annat sätt inte visa dem vanlig mänskligt respekt.

18 Fördelar med legalisering/avkriminalisering Ekonomiska vinster - prohibition medför stora ekonomiska kostnader för samhället. - legalisering/avkriminalisering skulle nedbringa utgifterna inom alla delar av rättsapparaten - polisen, tullen, domstolsväsendet, kriminalvården - å ena sidan skulle vi få en reell intäktsökning genom skatter och avgifter på produktion och försäljning.

19 - å andra sidan anser prohibitionsanhängarna att dessa vinster skulle förvandlas till förluster genom att fler människor skulle få problem med droger. - dock visar statistiken att i Sverige är det bara fyra av hundra som prövar droger, och fyra av tusen av samtliga människor år, som fastnar.

20 Minskad kriminalitet - ta ifrån brottssyndikaten en huvudkälla till deras inkomster (och, i förlängningen till deras politiska inflytande). - att legalisera/avkriminalisera är inte att kapitulera för brottslingar, utan ett sätt att ta resurser ifrån dem - det blir en avsevärd brottsminskning bland dem som redan är brottsaktiva, samt att ett stort antal unga människor inte kommer att rekryteras till brott eftersom det inte kommer att finnas ingångsjobb åt dem i langningskedjan. - men förmodligen finns inte heller några andra jobb åt dem och därför är det svårt att sia om hur många som kommer att bli laglydiga medborgare.

21 Droger är inte så farliga som prohibitionsanhängare tror - den överväldigande majoriteten av dem som prövar droger aldrig blir problematiska konsumenter. - de allra flesta av oss värnar om vår hälsa och är inte intresserade av att förstöra den genom farligt höga doser och ohälsosamma intagningssätt. - i de länder där man avkriminaliserat cannabis finns en rad studier som visar att detta har liten, om ens någon, effekt på graden av cannabiskonsumtion i landet.

22 Latinamerikansk kritik av prohibition The Latin American Commission on Drugs and Democracy skriver: En omfattande revidering av nuvarande drogpolicy är mycket angeläget för Latinamerika med tanke på de enorma mänskliga och sociala kostnaderna, samt hoten mot demokratiska institutioner. Bland dessa kan nämnas: - en ökning av organiserad brottslighet

23 - den växande kontroll som kriminella grupperingar har över lokala marknader och markområden; - drogmarknadsrelaterat våld - kriminalisering av politiken och politisering av brottslighet, samt ett mångfaldigande av länkarna mellan dessa. T.ex. den organiserade brottslighetens infiltrering av demokratiska institutioner, - korruption av offentliganställda, av det juridiska systemet, av regeringar, av det politiska systemet, och särskilt av polismyndigheter som har fått till uppgift att upprätthålla lag och ordning.

24 - förskjutning av policymål i stället för att satsa på social och ekonomisk utveckling används resurser till improduktiva försök att upprätthålla droglagstiftningen samt fruktlösa försök att utrota växterna som drogerna produceras ur, - miljöskador dels skövlingen av skogen för att ge utrymme för kokaodling, dels föroreningar som uppstår genom oreglerad kokainframställning, - understödda konflikter den illegala droghandeln finansierar upprorsmän, terroristgrupper, milisgrupper och korrumperade regeringar.

25 Slutsats Att legalisering/avkriminalisering av narkotika skulle leda till en dramatisk ökning av problematisk konsumtion är inte något som vi vet, utan är bara en tes som somliga tror på och driver. Men inte heller vet vi om motsatsen är sann dvs. att det inte blir någon större skillnad om vi skulle legalisera/ avkriminalisera. Bägge påståenden är bara hypoteser inte bevisade fakta. Vi kan omöjligen veta vilket som är riktigt med mindre än att man legaliserar/avkriminaliserar under en period och gör vetenskapligt hållbara utvärderingar av det som händer. För att kunna bygga vår narkotikapolitik på kunskap i stället för tro, måste vi experimentera och utvärdera.

26