Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Transkript

1 Epidemiologi 2 Ragnar Westerling

2 Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie

3 Kohortstudie Longitudinell studiedesign Exponerade, ex rökning Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare Ej sjuka, ex ej lungcancer

4 Kohortstudie, exempel 800 exponerade följs 20 år 1200 ej exponerade följs 20 år Exponerade, ex rökning 90 Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare 1190 Ej sjuka, ex ej lungcancer

5 Exempel forts.- Fyrfältstabell Lungcancer Ej lungcancer Totalt Rökare Ej rökare

6 Exempel, forts. - beräkning Kumulativ incidens 20 år rökare 90/800=0.112 Kumulativ incidens 20 år ej rökare 10/1200= 0,008 Relativ risk= KI rökare /KI ejrökare = 0.112/0,008=14 Absolut riskökning=ki rökare -KI ejrökare = ,008=0.104

7 Relativ risk och absolut riskdifferens Relativ risk Anger hur starkt sambandet är mellan expositionen och sjukdomen Relativ risk mer än 1 anger ökad risk/(riskfaktor Tänk på andra förklaringar, s.k. confounders Absolut riskdifferens (oftast riskökning) Anger vilken extra risk jag har att drabbas av sjukdom om jag exponeras, d.v.s. betydelsen för individen Anger hur mycket incidensen ökar i befolkningen för dem som exponeras, d.v.s. betydelsen för folkhälsan

8 Confounder Något som samvarierar med såväl expositionen som sjukdomen och som kan vara den egentliga förklaringen till att personerna blivit sjuka. Rökning Cancer i bukspottkörteln Alkohol -confounder

9 Att kontrollera för confounders Matchning: att para ihop personer i de två grupper som jämförs Ex. med avseende på ålder, kön Stratifiering: att dela upp analyserna i undergrupper ( ex. ger rökning en ökad risk både bland dem som dricker mycket respektive lite alkohol Statistiska modeller:multivariatia analyser man får värden på RR som gäller oberoende av ev. confounders

10 Att tänka på vid kohortstudier Definiera expositionen Hur mycket exposition krävs Bestäm uppföljningstid Beakta latenstid för insjuknande efter exposition Tydliga kriterier för sjukdomen Studiens storlek Ovanlig sjukdom kräver större studie

11 Begränsningar med kohortstudie Om lång uppföljningstid krävs Om sjukdomen är ovanlig Fall-kontrollstudie kan då vara ett alternativ

12 Fall-kontroll studie Retrospektiv design Exponerade, ex rökning Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare Ej sjuka, ex ej lungcancer

13 Fall-kontroll studie, exempel Exponerade, ex rökning 90 Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare 60 Ej sjuka, ex ej lungcancer

14 Fall-kontrollstudie, exempel forts - fyrfältstabell Rökare Icke-rökare Fall (lungcancer) Kontroller (ej lungcancer) 40 60

15 Fall-kontrollstudie, exempel forts - beräkning Oddset att vara rökare hos fallen= 90/10=9 Oddset att vara rökare hos kontrollerna==40/60=0,667 Odds ratio=oddset vara rökare bland fallen/oddset vara rökare bland kontrollerna=9/0.667 = 13.5 Odds ratio motsvarar relativ risk

16 Att tänka på vid fall-kontroll studier Val av fall Enhetlig diagnos Nyligen insjuknade Val av kontroller Skall avspegla expositionen i det område fallen kommer ifrån Hur få information om exposition Intervjuer, enkäter, register Eventuell osäkerhet i data Selektions bias Recallbias

17 Hur kan man stärka att det rör sig om ett orsakssamband Kraftig riskökning Dos-respons-samband Flera studier pekar i samma riktning Biologisk trovärdighet Andra kända mekanismer, psykologiskt, socialt, organisatoriskt

18 Jämförelse fall-kontroll och kohortstudie Fall-kontroll studie Vanligen snabb och billig Bra vid ovanliga sjukdomar Bara en sjukdom studeras Mer detaljerad information/färre individer Risk för bias vid val av fall och kontroller Ger bara relativ risk (odds ratio) Risk för recall bias Kohortstudie Vanligen långsam och dyr Användbar vid vanliga sjukdomar Flera sjukdomar studeras Ej så detaljerad information/fler individer Mindre risk för bias Ger både relativ och absolut risk Recall bias kan undvikas