Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Transkript

1 Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se

2 Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin? Att mäta sjukdomsförekomst Riskpopulationen Prevalens Incidens incidenstalet kumulativ incidens

3 Vad är epidemiologi? Läran om sjukdomars utbredning i en population samt de determinanter som påverkar dem. Ursprungligen inriktat på studier av epidemier dvs övergående utbrott av framförallt smittsamma sjukdomar. Men inom modern epidemiologi studeras även kroniska sjukdomar och hälsorelaterade tillstånd.

4 Vad är epidemiologi? Distribution analyser av utbredningen/förekomsten inom ett geografiskt område, över tidsperioder, inom grupper av individer. deskriptiv process Determinanter (el. riskfaktorer) faktorer som påverkar hälsan, biologiska, fysiska, kemiska, sociala, kulturella. försök att kartlägga etiologin - orsakskedjan Namn Efternamn 17 januari

5 Vad är epidemiologi? Hälsorelaterade tillstånd och händelser sjukdomar, dödsorsaker, beteenden, positiva aspekter av hälsa. Population grupp av individer med identifierbara egenskaper t.ex. åldersgrupp, yrkesgrupp, personer som bor i en geografisk region. Namn Efternamn 17 januari

6 Vad är poängen? Information till beslutsfattare, anställda inom hälso- och sjukvården och allmänheten. För att kunna förbättra det generella hälsotillståndet i befolkningen och subgrupper inom den. Både deskriptiva och etiologiska analyser behövs. Deskriptiva analyser Hur ska medel fördelas inom hälso- och sjukvården? Vilka grupper ska vi rikta preventiva insatser mot? Etiologiska analyser Vad kan vi göra för att minska risken att drabbas av sjukdom? Namn Efternamn 17 januari

7 Att mäta sjukdomsförekomst Population en grupp individer med en gemensam egenskap som bostadsort, ålder, etnicitet eller kön. Två typer av populationer: Fast population (permanent): Överlevande från atombomben. Dynamisk population (övergående): Invånarna i Stockholm. Namn Efternamn 17 januari

8 Riskpopulation Riskpopulation de individer som är mottagliga för en viss sjukdom eller löper risk att drabbas av ett visst utfall. Ex 1. män bör inte inkluderas vid beräkning av frekvensen av cervixcancer. Ex 2. arbetsskador förekommer bara bland arbetande individer. Ibland saknas viktig information om riskpopulationen: Ex: Kvinnor som genomgått hysterektomi ingår inte i riskpopulationen för endometriecancer. Men vet vi hur många i vår population som har genomgått hysterektomi? Alla kvinnor används som närmevärde. Namn Efternamn 17 januari

9 Att mäta sjukdomsfrekvens För att mäta sjukdomsfrekvens behöver vi veta: Antal personer som drabbas av sjukdomen eller tillståndet (antal fall) Antal personer i riskpopulationen Uppföljningstiden Namn Efternamn 17 januari

10 Incidens och prevalens Många av de metoder som finns för att mäta sjukdomsfrekvens baseras på begreppen: Prevalens förekomsten av fall vid en viss tidpunkt Incidens antalet nya fall under en period Sambandet mellan dem varierar beroende på vilken sjukdom det rör sig om. Både prevalens och incidens påverkas av hur lång tid det tar att utveckla sjukdomen, sjukdomsförlopp, tillfrisknadstakt och överlevnad. Namn Efternamn 17 januari

11 Incidens och prevalens Friska Sjuka Totala populationen Sjuka Namn Efternamn 17 januari

12 Översikt Incidens Täljare: Antal nya fall under en given tidsperiod Nämnare: Riskpopulationen. Prevalens Täljare: Antal befintliga fall under en given period. Nämnare: Riskpopulationen. Fokus: Om händelsen är ett nytt fall, tidpunkt för insjuknandet. Fokus: Om fall eller ej, tidpunkten godtycklig, en ögonblicksbild i tiden. Uttrycker risken för att bli sjuk. Det huvudsakliga måttet på akut sjukdom/tillstånd. Uttrycker förekomsten av en sjukdom under tidsperioden. Användbar i studier av den kroniska sjukdomsbördan. Namn Efternamn 17 januari

13 Prevalens Befintliga fall i en definierad riskpopulation vid en given tidpunkt. = ( 10 ) Uttrycks ofta som antal fall per 100 eller per 1000 invånare. Namn Efternamn 17 januari

14 Prevalens Prevalensen är en andel och varierar alltså mellan 0 och 1. (eller mellan 0 och 100 om uttryckt i procent) Två varianter av prevalens: Punktprevalens: antalet individer med sjukdomen vid en viss tidpunkt riskpopulationen Periodprevalens: antalet individer som har sjukdomen någon gång under en viss period riskpopulationen när halva tidsperioden har förflutit Namn Efternamn 17 januari

15 Exempel I stad A med invånare har 6400 personer artrit den 1a januari Prevalensen av artrit är = 6400/ = (eller 9%) Namn Efternamn 17 januari

16 Incidens Sjukdomsincidensen är antalet nya fall under en given tidsperiod i en definierad population. Två typer av incidensmått: Incidenstalet (I) Kumulativ incidens (KI) Namn Efternamn 17 januari

17 Incidens Tar hänsyn till de tidsperioder då individerna är sjukdomsfria och löper risk att utveckla sjukdomen. Incidenstalet (I) beräknas så här: I = ö Incidensen är inte en proportion, utan antalet fall per enhet tid en slags övergånghastighet från frisk till sjuk. Kallas ibland the force of morbitity Men när är man under risk? Namn Efternamn 17 januari

18 Incidens För varje individ är observationstiden den tidsperiod då individen är sjukdomsfri. Varje individ bidrar med ett personår till nämnaren för varje observationsår. Persontid under risk = summan av alla sjukdomsfria persontidsperioder för riskpopulationen. går in i nämnaren Namn Efternamn 17 januari

19 Att beräkna persontid Jan 1996 Jan 2000 Jan 2005 Jan 2010 Person 1 Person 2 Person X X X = personen insjuknar Total persontid = = 30 personår Antal fall = 2 I = 2/30 = 0,07 per personår De ingående enheterna tid och personer, är helt utbytbara: 2 per * 15 år = 1 per*10 år + 4 per*5 år = 3 per*10 år Namn Efternamn 17 januari

20 Att beräkna persontid Ibland kan det vara svårt att mäta persontid under risk skattas med: studiepopulationens genomsnittliga storlek * undersökningsperiodens längd. Detta är någorlunda exakt om populationen är stor och stabil och incidensen är låg. Namn Efternamn 17 januari

21 Exempel Under ett år inträffade i Göteborg 15 fall av hjärtinfarkt bland män i åldern år. Medelfolkmängden under året var män i de aktuella åldrarna. Beräkna incidenstalet Namn Efternamn 17 januari

22 Svar I = 15/29312 = 0, per personår eller 5 per personår. Namn Efternamn 17 januari

23 Kumulativ incidens Kumulativ incidens är andelen av de sjukdomsfria personerna i riskpopulationen som blivit sjuka i slutet av en tidsperiod. = å ö Jfr. Incidens Endast antalet individer ingår i nämnaren för KI. Jfr. Periodprevalens kumulativ incidens handlar om nya fall. Precis som prevalensen kan KI bara variera mellan 0 och 1. Namn Efternamn 17 januari

24 Kumulativ incidens KI ger en uppskattning av den genomsnittliga risken att en individ ska utveckla sjukdomen inom en viss period. KI påverkas av observationstidens längd, men tid är inte en integrerad del av KI därför måste man alltid uttrycka vilken tidsperiod det gäller. Problem: I en dynamisk population är det ofta inte möjligt att följa alla lika länge uppföljningstiden varierar från person till person. Då använder vi incidens istället. Namn Efternamn 17 januari

25 Exempel Population Influensa ht 2011 Ej influensa Ht 2011 Total Folkhälsovetenskapsstudenter Optikerstudenter Beräkna den kumulativa incidensen för influensa under höstterminen 2011 för de två student grupperna. Namn Efternamn 17 januari

26 Svar Folkhälsovetenskapsstudenter: 31/120 = 0,26 (el 26%) Optikerstudenter: 15/48 = 0,31 (el 31%) Namn Efternamn 17 januari

27 Förhållandet mellan incidens och prevalens Prevalensen påverkas både av incidensen och sjukdomens varaktighet. Kan skattas som: P= incidens * sjukdomens duration Förutsättningar: Att populationen är stabil och inte förändras över tid. Att incidensen inte förändras över tid. Sjukdomsperioden inte förändras över tid. Kumulativ incidens beror på incidensen och längden på den aktuella tidsperioden. KI kan användas till att skatta I då I är låg eller då undersökningsperioden är kort. Namn Efternamn 17 januari

28 Två och två: Försök komma på: 1. En sjukdom med hög incidens och låg prevalens? 2. En sjukdom med låg incidens och hög prevalens? 3. En situation där incidensen av en sjukdom minskar men prevalensen ökar? Namn Efternamn 17 januari

29 Allmänna och specifika tal Incidens och prevalens kan beräknas för hela befolkningen (allmän incidens och prevalens) eller för undergrupper av befolkningen (specifik incidens och prevalens). Hälsotillståndens förekomst kan variera mellan grupper. Intressant att tydliggöra. De allmänna måtten beror både på de specifika måtten och på hur befolkningen är fördelad över de olika undergrupperna. Viktigt när man vill jämföra olika befolkningar. Namn Efternamn 17 januari

30 Frågor? Namn Efternamn 17 januari