Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Transkript

1 Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

2 Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd eller händelser i specifika populationer och användandet av dessa studier för att kontrollera hälsoproblem (III) Varför skulle medicinska studenter vara intresserade av epidemiologi?

3 Hur mår befolkningen? I = deskriptiv epidemiologi Vad orsakar att befolkningen mår som den gör? II = analytisk epidemiologi Vad kan göras för att befolkningen ska må bättre? III = preventiv (interventiv) epidemiologi

4

5 1.Sjukdomsförekomst I. Deskriptiv epidemiologi Ger svar på Vad, Vem, Var och När beskriva sjukdom, dödlighet och andra "ohälsomått" i befolkningen - geografisk fördelning - social fördelning- yrkesmässig fördelning - tidstrender övervakning identifiera riskgrupper för hälso- och sjukvårdsplanering för riktad prevention

6 1.Sjukdomsförekomst Storleksmässig belastning Tillgänglig statistik: SCB: Dödsorsaksregistret Socialstyrelsen: Centralt cancerregister, Medicinska födelseregistret, Missbildningsregistret, Slutenvårdsregistret Försäkringskassan: sjukskrivningsdata Sjukvården: Lokala cancerregister, patientregister

7 Trends in Overweight* Prevalence (%), Adults 18 and Older, US,

8

9

10

11

12 Tobacco Use in the US, Per Capita Cigarette Consum ption Per capita cigarette consumption *Age-adjusted to 2000 US standard population Year Male lung cancer death rate Female lung cancer death rate Source: Death rates: US Mortality Public Use Tapes, , US Mortality Volumes, , National Center for Health Statistics, Centers for Disease Control and Prevention, Cigarette consumption: Us Department of Agriculture, Age-Adjusted Lung Cancer Death Rates*

13 Rater Sjukligheten vid en viss tidpunkt Prevalensrat = Antal sjuka vid en viss tidpunkt Antal individer i studiepopulationen vid samma tidpunkt Utrycker förekomst av sjukdom = proportionen sjuka i en befolkning vid en viss tidpunkt Vid deskriptiva studier eller s k tvärsnittsstudier, dimensionslös, kan anta värden mellan 0 och 1

14 Prevalensrat Vid en tidpunkt: En population på 1000 kvinnor, ålder 60 år 100 av dessa har hypertoni Prevalensrat = 100 / 1000 = 0.1, or 10% Förekomsten av hypertoni i denna poulation är 10% p prevalens = antal fall antal individer i populationen

15 Rater Sjukligheten under en tidsperiod Kumulativ incidensrat = Nya fall under en tidsperiod Antal (friska) individer vid periodens början Uttrycker sannorlikheten för en individ i studiepopulationen att under en viss tidsperiod utveckla sjukdom = risk Vid sluten population, dimensionslös, kan anta värden mellan 0 och 1 Incidensrat = Nya fall under en tidsperiod Summan av studiepopulationens risktid, (personår) Uttrycker ett flöde från ett friskt till ett sjukt tillstånd Vid öppen (dynamisk) eller sluten population Dimension=t -1, kan anta värden mellan 0 och oändligheten

16 Kumulativ Incidens Rekrytera 1000 kvinnor år 100 hade hysterectomi utförd före 60 års ålder 900 i risk för att få livmodercancer Uppföljning i 10 år 10 utvecklar livmodercancer Kumulativ incidens = 10 kvinnor / 900 kvinnor = års risken är , eller 1.1%

17 Incidensrat I figuren nedan representerar linjen frisk tid och ett D representerar en sjukdomsdebut (eller död) Person 1 genererar 25 personår Person 2 genererar 50 personår Totalt = 75 personår λ = 2 sjukdomsfall/ 75 personår =.0267 fall per person och år = 2.67 fall per 100 personår

18 I. Deskriptiv epidemiologi Källa: An Introduction to Veterinary Epidemiology, Mark Stevenson, EpiCentre, IVABS, Massey University, Palmerston North, New Zealand

19 1. Sjukdomsförekomst Social belastning Drabbas utsatta grupper? Skapar sjukdomen oro i befolkningen? Fördomar, folktro, religösa/kulturella aspekter?

20 1.Sjukdomsförekomst Kostnadsmässig belastning Vad kostar sjukdomen samhället med avseende på: sjukhusvård rehabilitering medicinsk behandling medicinsk uppföljning sjukpenning arbetsskadeersättning förtidspensioner förlorade arbetsintäkter

21 2. Orsakssammanhang = Kausalitet Ger svar på Hur, Varför kunskap om etiologi = orsak till sjukdomen kunskap om bidragande orsaker (interaktion) kunskap om förväxlingsfaktorer (confounding) (för primär prevention) kunskap om sjukdomens naturliga förlopp (t ex screening av tidiga stadier av sjukdom, för sekundär prevention) kunskap om effektiva behandlingsmetoder (för tertiär prevention)

22 Sjukdomars Naturalhistoria Source: Gerstman B.B. Epidemiology kept simple An introduction to Classic and Modern Epidemiology.Wiley-Liss Inc. USA, 1998.

23 Primär prevention: Förhindra uppkomst av sjukdom genom förebyggande åtgärder T ex antirökkampanjer, vaccinationsprogram, information om lämpliga solvanor Sekundär prevention: Fånga in tidiga sjukdomsfallförhindra allvarligare utveckling T ex screeningprogram, fosterdiagnostik, självundersökningsprogram Tertiär prevention: Förhindra komplikationer, återfall och förlänga livet T ex strålbehandling, cytostatika, medicinering, kirurgiska ingrepp, motionsprogram för hjärtinfarktpatienter

24 2. Orsakssammanhang = Kausalitet II.Analytisk (etiologisk) epidemiologi Ger svar på Hur, Varför Utvärdera orsakssamband Exponering >Utfall Kemikalie Cancer Bilavgaser Luftvägsbesvär Arbetslöshet Hjärtkärlbesvär Rökning Födelsevikt Medicin Tillfrisknande Rehabilitering Ökad livskvalitet Uppväxtvillkor Kriminalitet

25 Studiepopulation = exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början) R 1 = Raten för de exponerade R 0 = Raten för de oexponerade Ratdifferens = R 1 -R 0 Absolut mått Ratkvot = R 1 /R 0 Relativt mått

26 Ratkvot (Rate Ratio) Exempel: Ratkvot = 1.5 Sjukdomsraten för de exponerade är 1.5 gånger så hög som sjukdomsraten för de oexponerade Sjukdomsraten för de exponerade är 50% större än sjukdomsraten för de oexponerade Exempel: Ratkvoten = 0.7 Sjukdomsraten för de exponerade är 0.7 gånger så hög som sjukdomsraten för de oexponerade Sjukdomsraten för de exponerade är 30% lägre än för de oexponerade

27 3. Samhällseffekter III. Preventiv epidemiologi Ger svar på Vad göra kunskap om effektiva preventionsmöjligheter d v s vilka preventiva insatser mot sjukdomen har tidigare gjorts - vilka effekter hade de? erhålls från utvärderingar av preventiva insatser

28 Individuell högriskstrategi = riktad prevention mot identifierbar riskpopulation Populationsstrategi = allmän prevention i hela befolkningen

29 Studiepopulation = ind. utsatta för preventiv insats + ind. ej utsatt för preventiv insats friska eller med sjukdom vid studiens början R 1 = Raten för de utsatta för prevention R 0 = Raten för de ej utsatta för prevention Relativ risk reduktion (Preventiv fraktion/effekt) = 1-RR = R 0 -R 1 R 0 Absolut risk reduktion= R 0 -R 1 Numbers needed to treat= 1 R 0 -R 1

30 4. Bedömning av preventionens effektivitet samarbete med hälsoekonomer kostnad-effekt analyser = utgifter för den preventiva åtgärden i relation till hälsovinst (i form av minskad sjuklighet, vunna levnadsår etc) cost-benefit analyser = utgifter för den preventiva åtgärden i relation till ekonomisk vinst från sjukdomsreduktion

31 5. Praktiskt genomförande av interventionen definiera målsättningen ev samarbete med olika samhällsaktörer (övrig sjukvård, skola/dagispersonal, massmedia, ideella föreningar, myndigheter etc.)

32 6. Åtgärdskontroll återkommande kontroll av: - utrustning - får inblandad personal rätt utbildning? - fungerar informationsspridningen som planerat? - kommer folk till hälsoundersökningarna?

33