Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
|
|
- Linda Gunilla Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
2 Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The study of the distribution and determinants of health-related states or events in specified populations and the application of this study to control of health problems." Vilka användningsområden ser ni inom medicin?.
3 Vad används dermatoepidemiologin till? Ger kunskap om förekomst ( prevalens och incidens ) av sjukdomar (SD). Ger kunskap om riskfaktorer och möjliga orsaker till sjukdomar Ger kunskap om behandlingseffekter
4 Vad behöver man veta om en studie Vilka är inkluderade Var är studien utförd När gjordes studien
5 Begrepp: Fall Hur identifierar vi ett fall Gränser Måttenheter Studiepopulation Ur vilken befolkningsgrupp rekryterar vi deltagarna Tänk gärna över dessa begrepp.
6 Prevalens Definition Andel personer med en viss sjukdom i en population. Beräknas: sjuka/alla i populationen Kan anges som punktprevalens, eller periodprevalens t. ex. livtidsprevalens eller ett års prevalens.
7 Incidens Definition Antalet personer som har tidigare varit friska från en viss sjukdom och som nyinsjuknat i en viss sjukdom under en viss period i en population. Beräknas: Incidens: antal personer som insjuknar under en viss tidsperiod/den tid som individerna tillsammans löper risk att insjukna. Anges som t. ex. 7/ personår. Kumulativ incidenstal: antal personer som insjuknar under en viss tidsperiod/antal personer som är friska i början av perioden. Anges som proportion, t. ex. 3% under sista året.
8 Exempel 1 Vi vill veta hur många barn som har atopiskt eksem vid inskolning. År 2015 gör vi en studie. Det finns en fråga som kan fånga AE hos barn och skolsköterskan ställer den.
9 Exempel 1 Skolsköterskan frågar alla föräldrar med barn som ska skolas in år 2015: Har eller har Ditt barn haft ett rodnat utslag/eksem som kan ha kommit och gått? Har detta rodnade utslag/eksem funnits under de senaste 12 månader?
10 Exempel 1 På frågan: Har eller har Ditt barn haft ett rodnat utslag/ eksem som kan ha kommit och gått? svarar barn utav total barn ja.
11 Exempel 1 Utav de deltagande barnen hade aldrig haft eksem före På frågan Har detta rodnade utslag/eksem funnits under de senaste 12 månaderna? svarar 500 utav totalt barn som aldrig haft eksem förut ja.
12 Exempel 1 Vad är prevalens? Prevalens (förekomst) av atopiskt eksem är..hos barn. Vad är ett års incidenstal (antal nya fall under ett år)? Ett års incidenstal (insjuknandet) av atopiskt eksem är..hos barn.
13 Svar: Exempel 1 Vad är prevalens? Ja: Prevalens (förekomst) av atopiskt eksem är 20% hos barn. Vad är ett års incidenstal (antal nya fall under ett år)? Ja: Incidenstal (insjuknandet) av atopiskt eksem är 3% hos barn.
14 Svar: Exempel 1 Vad är prevalens? Nej: Prevalens (förekomst) av atopiskt eksem är 0.2 eller 20% hos barn. 4000/20000=0.2 Vad är ett års incidenstal (antal nya fall under ett år)? Nej: Incidenstal (insjuknandet) av atopiskt eksem är 0.3 eller 3% hos barn. 500/16500=0.3
15 Exempel skillnad mellan prevalens och incidens Psoriasis Löss i håret Prevalens 2-4% 1% till 20% Är incidens ungefär samma, högre eller lägre för Psoriasis Löss i håret?
16 Exempel skillnad mellan prevalens och incidens Prevalens 2-4% Incidenstal Psoriasis Ja, den är lägre Löss i håret Ja, den är ungefär samma
17 Exempel skillnad mellan prevalens och incidens Psoriasis Prevalens 2-4% Incidenstal Nej, den är lägre samma Löss i håret Nej, den är ungefär
18 Exempel skillnad mellan prevalens och incidens Psoriasis Löss i håret Prevalens 2-4% 1% till 20% Ett års incidenstal % 1% till 20% (0.48% to 22.4%)
19 Exempel på prevalens av olika dermatologiska sjukdomar hos unga vuxna i Sverige Akne 40% Rosacea 0.09% till 22% Handeksem 10% Atopiskt eksem 5-10% Mjälleksem 5% Psoriasis 2-4% Lichen planus 0.3-1% Kronisk urtikaria 2%
20 Exempel på incidens av olika dermatologiska sjukdomar hos äldre vuxna (60 +) i Sverige Malignt melanom 3500 personer 0.03% per år Eller 30/ personår Skivepitelcarcinom 5000 fall per år 0.07% per år Eller 70/ personår Basaliom fall per år 0.8?? 1% per år Eller 80/ personår
21 Varför använda dermatoepidemiologi? Epidemiologer tittar på sjukdomar oftast på gruppnivå. De frågar oftast vad är nämnare vilket betyder ur vilken befolkning kommer fallen? Om vi räknar hur många hälso-relaterade händelser eller fall förekommer inom en specifisk tid inom olika befolkningar så kan vi skatta t. ex. mortalitet orsakad av malignt melanom och jämföra utfallet i olika länder.
22 Mortalitet pga malignt melanom UK Australien 2.5/ personår 60/10000 personår
23 Population: exempel Är mortalitet pga malignt melanom högre eller lägre hos äldre jämfört med ungdomar eller unga vuxna?
24 Population: ålder Mortalitet pga malignt melanom är högre hos äldre jämfört med ungomar eller unga vuxna.
25 Population: ålder Nej. Mortalitet pga malignt melanom är högre hos äldre jämfört med ungomar eller unga vuxna.
26 Mortalitet pga malignt melanom per åldersgrupp i UK
27 Studiepopulation Kunskap om studiepopulationen är viktig för att tolka resultatet. Val av lämplig studiepopulation är avgörande även när man vill jämföra populationer Med rätt urval kan man dra slutsatser om befolkningen man vill veta något om.
28 Varför använda dermatoepidemiologi? Ger kunskap om riskfaktorer Vem blir sjuk?
29 Varför använda dermatoepidemiologi? Att jämföra grupper är viktigt inom epidemiologin. Man kan även få kunskap om möjliga orsaker/faktorer till en viss sjukdom.
30 Varför använda dermatoepidemiologi? Exempel: I Wien under 1840-talet noterade Ignaz Semmelweis att många kvinnor dog pga feber efter förlossning. Det var stora skillnader i mortalitet mellan två sjukhus, i ett var det mest barnmorskor som tog hand om kvinnorna, i det andra mest läkarstudenter. Studenterna undersökte kvinnorna ofta i undervisningssyfte och tvättade inte händerna. Semmelweiss misstänkte pga sina iakttaganden att studenterna eventuellt överförde någonting via händerna som utlöste febern. Han testade denna hypotes och introducerade anstiseptiskt handtvätt på sjukhuset; mortaliteten sjönk avseevärt.
31 Exempel 2: Hur skulle prevalensen av AE ändras om definitionen av fall skulle bli: Har eller har Ditt barn haft ett rodnat utslag/eksem som kan ha kommit och gått? och IgE skulle vara förhöjd?
32 Exempel 2 Det skulle bli oförändrat antal fall Det skulle bli högre antal fall Det skulle bli mindre antal fall
33 Exempel 2 Det skulle bli oförändrat antal fall -nej, det är osannolikt att alla med AE har förhöjd IgE Det skulle bli högre antal fall -nej, det är osannolikt att alla med AE har förhöjd IgE Det skulle bli mindre antal fall -Ja, det är osannolikt att alla med AE har förhöjd IgE
34 Exempel 3 Ett fall med skivepitelcancer definieras som patient med skivepitelcancer. I USA får ungefär 2.2 million patienter diagnosen. Hur skulle denna siffra ändras om fall blir definierad som skivepitelcancer?
35 Exempel 3 Antal skulle öka eftersom samma patient kan ha flera tumörer. 3.5 millioner skivepitelcancer blir diagnostiserade varje år i USA.
36 Exempel 3 Nej. Antal skulle öka eftersom samma patient kan ha fler tumörer. 3.5 million skivepitelcancer blir diagnostiserad varje år I USA.
37 Vem blir sjuk? Atopiskt eksem förekommer oftare hos barn med förälder som har allergisjukdom än hos barn med föräldrar utan allergisjukdom. Kunskap om riskgrupper är bra när man möter patienter!
38 Vilka är riskfaktorerna? Kvinnor har större sannolikheten att ha handeksem. Rökare har större sannolikhet att ha handeksem. Montnemery et al. 2005
39 Om ni själva vill bidra
40 Imagination is more important than knowledge. -Albert Einstein Varför behövs då epidemiologisk forskning?
41 Den magiska effekten av siffror A finding is more likely to be accepted if quantified (expressed in numbers) than if not. Black. J Epidemiol Comm Health, 1994
42 Innan man börjar Forskning bör beakta etiska principer. Dessa hittar man i:
43 Etik International Ethical Guidelines for Biomedical Research Involving Human Subjects Council for International Organizations of Medical Sciences (CIOMS) 2002 World Medical Association Declaration of Helsinki (2000)
44 Hur kan man börja?
45 Frågeställning Klart definierad fråga som kan besvaras. Innehåller: Vilka är inkluderade, var är studien utförd, när gjordes studien, typ av studie, (exponering, outcome)
46 Vad finns redan undersökt? Är frågeställningen besvarad? Hur har andra gjort?
47 Översikt Olika studiedesigner & fel som kan uppstå Introduktion av begrepp
48 Validitet och reliabilitet
49 Validitet mäter man det som man vill mäta?
50 Reliabilitet är resultatet reproducerbart?
51 Studiepopulation Vilket urval har vi? Från: t. ex. sjukhuset Vårdcentral Skola Alla som bor i en viss område? Hur kan denna grupp beskrivas? Ålder Kön Etc?
52 Olika typer av studier En kort inledning:
53 Experimentella studier Interventionsstudier Randomiserad kontrollerad intervention Intervention Kontroll outcome ja/nej outcome ja/nej
54 Deskriptiva studier Kohort: Exponering Icke exponering Outcome ja/nej? Fall-kontroll: Outcome Icke outcome Tidigare exponerad ja/nej? Tvärsnitt: exponering och/eller outcome samtidigt
55 Fel som kan uppstå
56 Bias Fel i design eller utförandet av en studie som resulterar i slutsatser som är avvikande från sanningen De viktigaste typer av bias är:
57 Selektion (urval) bias Fel i urval av studiepopulation som leder till att: Deltagarna är icke representativa för referenspopulationen Grupperna är ej jämförbara
58 Informationsbias Fel i mätningarna av exponering eller outcome som resulterar i systematiska skillnader i exakthet av insamlad information mellan grupper Rapporteringsfel (t. ex. recall bias ) Observationsfel
59 Konfounder Samband mellan exponering och outcome beror helt eller partiellt på en annan exponering Konfounder (Exponering 0ll sol) Exponering av intresse (Solkkräm) U<all av intresse (Malignt melanom)
60 Konfounder Konfounding är en situation där en association mellan en exponering och ett utfall (outcome) helt eller delvis uppstår/eller försvinner pga en annan exponering. En konfounder kan förstärka eller förminska ett samband!! En konfounder MÅSTE: Vara associerad med exponeringen Vara associerad med utfall/outcome Avvika från kausala samband (causal pathway) mellan exponering och utfall
61 Studiedesign Detaljer Fördelar och nackdelar
62 Fallbeskrivning Ingen kontroll Sällsynta sjukdomar Första steg
63 Pragmatiska studier Kan vara värdefulla Real life
64 Tvärsnittsstudie Mäter frekvens av exposition och/eller outcome vid en tidpunkt Deskriptiv Analytisk
65 Exempel Prevalensen av atopiskt eksem är 3%.
66 Tvärsnitt *+*+**+*+**+*+*+*+*+***+*+*+*+**+ * +**+ *+**+ *+**+* *+**+**+* *+*+***+**+**+**+**+**+**+**+**+** +* *+*+* *+**+**+**+**+**+**+** +**+ *+**+**+**+**+**+**+** +**+* Prevalens bland exponerade = 57% Prevalens bland icke- exponerade = 30% Prevalens ra0o=1.9
67 Exempel Handeksem har samband med amningstiden
68 Pro/con tvärsnitt Pro Enkelt och ekonomisk Ge viktig information på förekomst/frekvens Första steg Con Prevalens Ingen tidsperspektiv Recall bias
69 Kohortstudie 1) Kohort initialt utan outcome 2) Klassificera kohort i exponerad/icke exponerad 3) Följ kohorten och jämför incidens (nya fall) av outcome mellan exponerade/icke exponerade
70 Kohort *+*+**+*+**+*+*+*+*+** *+*+*+*+**+ *+**+ *+**+ *+**+* *+**+**+* *+*+***+**+**+**+**+** +**+**+**+**+* *+**+**+**+** +**+**+**+**+ *+**+**+**+** +**+**+**+**+ * ***** ***** *+**+ Utfall Ej utfall ***** ***** Utfall Ej utfall
71 Exempel Barn med svårare eksem har lägre sannolikhet att tillfriskna från AE tills skolåldern (6-års ålder)
72 Pro/con kohort Pro Exponering mäts innan outcome uppstår (ej influerad av outcome) Tidssamband Flera outcome kan mätas Exponeringar som är sällsynta kan mätas Con Tar tid Oftast dyrt Ineffektiv för outcome som är sällsynta Exponering kan ändra sig Retrospektiv kohort beroende på datakvalitet av tidigare insamlade data Bortfall Diagnoskriterier kan ändras
73 Fall-kontroll studie 1) Identifiera fall med outcome 2) Identifiera representativ grupp av kontroll utan outcome 3) Jämför fall och kontroll avseende tidigare exponering avseende en eller flera riskfaktorer
74 Fall-kontroll Exponerad Ej exponerad Exponerad Ej exponerad ** *** *** *** * ** *** *** *** * Fall Fall ** *** *** *** * Kontroll ****** **** Kontroll
75 Fall-kontroll Population därifrån kontrollerna kommer ska vara samma som populationen därifrån fall kommer
76 Bullös hudsjukdom Exempel
77 Pro/con fall-kontroll Pro Snabb och ekonomisk Sällsynta sjukdomar Sjukdomar med lång tid mellan exponering och outcome Flera exponeringar Con Selektionsbias Informationsbias Reverse causation Ingen skattning av incidens/prevalens
78 Intervention 1) a) Randmiserar intervention (behandling) till en av studiegrupperna. b) De som inte får intervention utgör kontrollgrupp 2) Följer grupperna över tid 3) Jämför frekvens av outcome mellan interventions-och kontrollgrupp
79 Studiedeltagarnas urval Kriterier för inklusion & exklusion behövs En kontrollgrupp är viktig för att undvika tidseffekter och placeboeffekter
80 Randomisering
81 Intervention Intervention *********** *********** ******** Blinding No intervention *********** *********** ******** ****** ****** ****** ***** ****** ****** Outcome No outcome Outcome No outcome
82 Intention to treat vs. on treatment Ny behandling Standardbehandling ****** ** ***** ** ******** *** Mer allvarlig sjukdom ****** ** ***** ** ******** *** Mindre allvarlig sjukdom ************* ***** *** * ** ** *** ** ** * ** ** *** + + ******* ** ** ** * ** ** * ** ** Utfall Inget utfall Utfall Inget utfall
83 Intention to treat vs. on treatment Om vi skulle analysera data avseende vem som har verkligen fått behandling skulle vi se att "standardbehandling" har sämre utfall eftersom denna grupp innehåller patienter med svårare sjukdom.
84 Behandlingseffekt Utfallsmått bör vara valida och kliniskt meningsfulla DVS En patient med eksem som har lite mindre rodnad efter behandling, men som inte sover på natten pga klåda bör inte räknas som förbättrad.
85 Problem med RCT Sällsynta biverkningar upptäcks sällan Kan vara svårt att genomföra eller oetiskt
86 Pro/con RCT Pro En väl genomförd RCT randomiserar för obekanta och bekanta felkällor (bias & konfounder) Con Selektionsbias - Reporting bias & observer bias - Performance bias Systematiska skillnader i den givna behandlingen utöver intervention För kort Power problem
87 Tänk på Lång, stor, fullständig Meningsfulla jämförelser Representativt urval Randomisering Blinding Datainsamling: objektiv
88 Dermatoepidemiologi ger en struktur!
Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.
Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The
Läs merKlinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS
Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:
Läs merEpidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Läs merStudiedesign: Observationsstudier
Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie
Läs merEpidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)
Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning
Läs merEPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)
EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merEpidemiologi FoU-kurs för ST-läkare
Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och
Läs merVANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK
VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)
Läs merVad beror skillnaden på?
Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merAtt läsa en vetenskaplig artikel
Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga
Läs merEpidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp
Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde
Läs merAtt mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.
Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?
Läs mer2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden
Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merExempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13
Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs merStudiedesign och effektmått
Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst
Läs merGrunderna i epidemiologi.
Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merEpidemiologi 1. Ragnar Westerling
Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas
Läs merForskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna 2016-10-03 Forskningsdesign och begrepp Studiedesign Huvudgrupper Undergrupper
Läs merÅr 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.
Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också
Läs merVad är statistik? Kapitel 1 handlar om. Praktisk statistik kapitel 1. Vad är statistik? Grundbegrepp
Vad är statistik? Praktisk statistik kapitel 1 Lars Wahlgren 1 Kapitel 1 handlar om Vad är statistik? Grundbegrepp population, individ, stickprov variabel, datanivåer olika urvalsmetoder LWn 2 1 Vad är
Läs merBesvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:
Tentamen i vetenskaplig artikel 25 april 2013 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Belshe RB et al. Efficacy results of a trial of a herpes simplex vaccine. N Engl J Med
Läs merAtopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01
Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merEpidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi
Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merVad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel
Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska
Läs merStrukturera och avgränsa
Strukturera och avgränsa 3 översiktens frågor reviderad 2014 Den första delen av projektet består i att besluta dels vilka frågor som ska besvaras inom projektets ram, dels projektets avgränsningar. Projektgruppens
Läs merHur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar
Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk
Läs merFel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>
Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat
Läs merWhat is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merLärare 2. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum
Lärare 2 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag
Läs merKliniska läkemedelsprövningar: Kort sammanfattning. En introduktion. Vilka är inblandade i en klinisk prövning? Kort om forskningsprocessen
Kliniska läkemedelsprövningar: En introduktion Jessica Bah Rösman Avd för farmakologi jessica.bah-rosman@pharm.gu.se Kort sammanfattning Kort om forskningsprocessen Kliniska läkemedelsprövningar de olika
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset 2004-03-12 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-mail: D T+T S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den mest
Läs merMejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Läs merIntroduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar
F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier
Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier
Läs merOlle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm
En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171
Läs merPOPULATION OCH BORTFALL
RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers
Läs merEPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund
EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3
Läs mer8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.
8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merEpidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund
Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal
Läs merIntroduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016
Introduktion till Klinisk Epidemiologi Katja Fall Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 16-09-14 Katja Fall 2016 1 Epidemiologi Studier av sjukdomars förekomst och riskfaktorer (Rothman) Komponenter:
Läs merUtvärderingars roll när politik omsätts i praktik
Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap
Utbildningsplan för masterprogrammet i 4FH11 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2010-11-09 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2015-06-11 Sid 2 (7)
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset 2004-10-22 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-postadress: D S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den
Läs merPigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?
Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar
Läs merIntroduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
Läs merForskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg
Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Catharina Gustavsson & Daniel Sjöberg Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2016-10-03 Studiedesigner Huvudgrupper
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merIntro studiedesign med kvantitativ metodik
Intro studiedesign med kvantitativ metodik Catharina Gustavsson Centrum för Klinisk Forskning Landstinget Dalarna catharina.gustavsson@ltdalarna.se 2017-09-25 Kännetecken för kvantitativ forskningsmetodik
Läs merNyckeltal 2014. Rapport Hudsjukvård
Nyckeltal 2014 Rapport Hudsjukvård Maj 2015 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2 Befolkningsdata...4 3 Profilbeskrivning...5 4 Nyckeltalsgrafer...7 5 Länsprofilgrafer...33 6 Nyckeltal...37 Copyright
Läs merReal life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten
Real life och registerstudier Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier
Läs merStudietyper, inferens och konfidensintervall
Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär
Läs merHandläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie
Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,
Läs merEpidemiologi FoU-kurs för ST-läkare
Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merBilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie
Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merCancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10
Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merFolkhälsoatlas koloncancer
Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara
Läs merVÄGLEDNING för litteraturöversikt om
MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A
Läs merVIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning
Läs merVad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)
Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå
Läs mer2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
Läs merFordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merKausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:
Seminariets agenda Vad är kausal inferens? nna Ekman rbets- och miljömedicin Kausalitet Statistiska samband kontra kausalitet Konfounding DG ett grafiskt stöd Inverse propability weights Kausalitet ounterfactual
Läs mer2. Nämn 4 patogenetiska faktorer som bidrar till uppkomsten av acne (2p)
1 Tentamensnummer: TEORI- OCH TERAPIFRÅGOR (MAX 37 P) 1. En 30 årig nageltekniker med långvarigt handeksem söker dig på vårdcentralen. Eksemet vätskar och verkar vara sekundärinfekterat. Ge förslag på
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merPropensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014
Propensity Scores Bodil Svennblad UCR 16 september 2014 Jämföra två behandlingar Randomiserad studie A B Inte alltid etiskt försvarbart Dyrt Restriktioner på studiepopulationen (generaliserbart?) Real
Läs merHinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013
Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013 Epidemiologi: Ett gäng typiska alkoholister Epidemiologin: Alkohol problem i Sverige 5-7 beroendekriterier 1,2 % 3-4
Läs merDesign av kliniska studier Johan Sundström
Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*
Läs merUtvärdering av Lindgården.
1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merinterventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt
Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition
Läs merNBIB44: Vetenskaplig metod, analys och statistik. Per Milberg, IFM biologi
NBIB44: Vetenskaplig metod, analys och statistik Per Milberg, IFM biologi NBIB44: Varför detta kanske är den viktigaste kursen av alla Akademiker Kunskapshanteringsexperter Varför får vi betalt? Kunskapsteori
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merBörja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie
PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merKunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori
Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merungdomar i en västsvensk population med IBD
Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merUtvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merSkadeFri 2015-10- 18. Innehåll. Undvika skador och sjukdomar inom idron. Förebygga skador relaterade Ill idron
Innehåll SkadeFri Jenny Jacobsson, Sjukgymnast, PhD Athletics Research Center, Linköpings Universitet, Svensk Friidrott, Stockholm Bakgrund ü Hur förebyggs skador? Projekt SkadeFri 1.0 ü Design ü Resultat
Läs merNamn: Pers.nr: G: Minst 65 % Kod: T5V16 -
TENTAMEN TEORI - EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, VT 2016 2016-04-19 Kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Ma: 63 poäng G: Minst 65 % Kod: T5V16 - Poäng: VIKTIGT! Skriv ovannämnda kodkombination överst
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merEpidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning
Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs mer