Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Transkript

1 Epidemiologi 1 Ragnar Westerling

2 Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om

3 Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas av sjukdom? Är sjukdomen lika vanlig överallt? Har sjukdomen blivit vanligare eller minskat i förekomst? Man letar efter skillnader i sjukdomsförekomst

4 Epidemiologiska undersökningar, exempel Kraftig nedgång i hjärtinfarkt i norra Sverige Deskriptiv studie Lätt övervikt ökar risken för hjärtinfarkt Analytisk studie

5 Epidemiologins mål är att Komplettera klinisk bild från enskilda personer Studera sjukdomsmönstret i befolkningen Finna orsakssamband till sjukdom

6 Komplettera den kliniska bilden Enskilda läkaren ser ofta en orepresentativ bild Beskriva sjukdomars naturalförlopp Värdering av symtom i olika populationer Svårt dra slutsatser om samband i enskilda fall

7 Studera sjukdomsmönstret i befolkningen Epidemiologisk bevakning Beskriva sjukdomsutbredningen i olika befolkningsgrupper Studera sjukdomsutnyttjande och vårdbehov

8 Finna orsakssamband till sjukdom Ger statistiska samband Viktigt med mer kunskap om sjukdomsmekanismer Ofta flera orsaker till sjukdom

9 Sjukdomsmått Prevalens: Antalet sjuka vid en viss tidpunkt i en viss befolkningsgrupp Incidens: Antalet nyinsjuknade under en viss tidsperiod i en viss befolkningsgrupp

10 Var kan man få uppgifter om förekomst av sjukdomar - Hälsoregister - Sjukvårdens journaler - Enkätundersökningar - Hälsoundersökningar

11 Hälsoregister Patientregistret (fr.a slutenvård) Cancerregistret Andra obligatoriska register Medicinska födelseregistret Missbildningsregistret Dödsorsaksregistret

12 Förekomst av diabetes i ett sjukvårdsdistrikt Bakgrund Underlag för vårdprogram/planering Underlag för att följa diabetessjukdomen över tid Underlag för utvärdering av vården för diabetiker Syfte Att studera förekomsten av diabetes i en kommun

13 Förekomsten av diabetes forts:material och metod Register över diagnoser vid läkarbesök på vårdcentral Register över läkemedelsrecept Statistikuppgifter från långvård Slutenvårdsregister Klinikvisa register Enkäter till privatläkare Journalgenomgång för diabetiker utan läkemedel

14 Resultat antal personer med diabetes» Besöksformulär vårdcentral 480 personer» Receptformulär 441 personer»» Summa 921 pers.» Återfanns i båda materialen personer»» Summa 616 personer» Andra källor gav ytterligare 42 personer»» Summa 658 personer» Journalgenomgång - 48 personer»» Summa 610 personer» Döda under året - 30 personer»» Summa 580 personer

15 Resultat prevalensen för diabetes Antalet diabetiker vid årets slut 580 pers. Befolkningen vid årets slut pers. Prevalensen diabetiker vid årets slut: 580/20871= 2.8 procent

16 Incidenstal Under en femårsperiod inträffade 200 fall av magsår bland vuxna män i en kommun Antalet vuxna män var vid periodens början och vid periodens slut Beräkning:» Antalet nya fall 200» Poulationen: Medelfolkmängden ( )/2 = » Tidsperioden 5 år» Risktid för insjuknande: personer under 5 år = personår» Antalet nya fall/risktid för insjuknande: 200 fall/ personår = fall/personår Incidenstalet: Antalet nyinsjuknade under viss tid/ sammanlagda antalet personår

17 Kumulativ incidens Mätningen av antalet nyinsjuknade sker i en mer exakt definierad grupp av personer Exempel: 1980 arbetade 3000 personer i en plastindustri. Under åren insjuknade 15 personer i hjärntumör.beräkning:» Antalet nya fall: 15» Populationen vid periodens början: 3000 personer» Observationstidens längd: 5 år» Antalet nyinsjuknade under 5 år: 15/3000=0.005 Kumulativ incidens: Antalet personer som insjuknar under viss tid/antalet friska personer vid periodens början

18 Den kumulativa incidensen Besvarar frågan: Hur stor andel av en frisk befolkning insjuknar under viss tid? Påverkas av observationstidens längd denna ska därför anges Används ofta vid jämförelse mellan olika grupper

19 Mått på dödlighet Mortalitet: Andelen döda i en viss sjukdom i befolkningen under viss tid, oftast ett år Antalet personer i befolkningen Antalet döda i viss sjukdom

20 Mått på dödlighet Letalitet: Andelen döda i en viss sjukdom bland dem som har sjukdomen under viss tid, oftast ett år Antalet personer som har en viss sjukdom Antalet döda i viss sjukdom

21 Studier av förändringar i folkhälsan över tid Viktigt för att ge varningssignaler om folkhälsan Används också i utvärderingar Se upp med ändringar i befolkningens sammansättning ändringar i diagnosrutiner

22 Folkhälsan kartläggs ofta i olika befolkningsgrupper Geografiska skillnader Socioekonomiska skillnader Etniska skillnader Könsskillnader

23 Geografiska skillnader,exempel Mortaliteten i lungcancer i åldrar upp till 64 år är högre än riket i Stockholms län 130 Malmöhus län 130 Malmö kommun 178 Göteborg 120 SMR (Standardised Mortality Ratio)

24 Geografiska skillnader För varningssignaler För planering av förebyggande program För planering av vård För utvärdering För att få hypoteser om sjukdomsorsaker Se upp med Slumpen vid små områden och/eller ovanliga sjukdomar Skillnader i befolkningens sammansättning, ex. ålder,kön Skillnader i diagnosrutiner mellan olika områden

25 Egenskaper hos prevalens- och incidencemåtten Prevalens Tvärsnittstudie möjlig Bra vid kroniska sjukdomar Incidens Studeras för viss tidsperiod Bra vid akuta sjukdomar/komplikatio-ner Används då risker för insjuknande i sjukdom studeras Tiden mellan sjukdomens egentliga start och diagnos kan variera (lead time bias)