Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
|
|
- Johannes Hans Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1
2 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning och läkemedel) har utvecklats mycket snabbt. Detta har i sin tur bidragit till Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 2
3 Förbättrade behandlingsmetoder som gör att fler liv kan räddas och allt fler kan få hjälp att återgå till ett normalt liv Allt fler som drabbas av svåra livshotande sjukdomstillstånd t ex cancer, hjärtinfarkt överlever. Allt fler barn med låg födelsevikt kan räddas. Allt fler med kroniska sjukdomar t ex diabetiker, astmatiker, reumatiker kan få stöd till att leva ett bra liv trots sin sjukdom Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 3
4 Förbättrade behandlingsmetoder gör att det behövs färre inläggningar på sjukhus och att vårdtiden i många fall blivit kortare Annan operationsteknik, s k titthålskirurgi har minskat behovet av sjukvårdsplatser. Åtgärderna har blivit mer skonsamma för patienterna och det är inte nödvändigt att vara inlagd på sjukhus lika länge som förr. Okomplicerad hjärtinfarkt vårdas idag ungefär fem dygn på sjukhus, vilket är hälften så lång tid som för tio år sedan. Allt fler ingrepp kan göras över dagen. Idag kan en gallopererad patient i många fall fall gå hem samma dag i jämförelse mot flera dagars vård vid sjukhus i början av 1990-talet. Samma mönster finner vi exempelvis när det gäller operationer vid - ljumsk- och åderbråck, - inkontinens och framfall - knä- och meniskskador samt starroperationer Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 4
5 Vårdplatserna nyttjas mer effektivt Under perioden minskade antalet vårdplatser i Sverige med 45 procent medan antalet vårddagar minskade med 30 procent Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 5
6 Mindre behov av att ligga inne vid sjukhus än förr Antal vårddagar vid sjukhus per invånare, män och kvinnor (åldersstandardiserat). Antal vårddagar per invånare Norrbottens läns landsting Sverige Källa Landstingsförbundet. Sjukvårdsdata i fokus Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 6
7 Genomsnittlig vårdtid (medelvårdtid) vid sjukhus i Sverige i antal dagar efter huvudgrupp Huvudgrupp * 2000 Medicinsk korttidsvård 7,2 5,5 5,2 Kirurgisk korttidsvård 5,8 4,6 4,5 Långtidssjukvård 223,6 21,7 * 19,4 Psykiatrisk vård 52,1 30,5 18,4 Totalt 27,5 7,6 6,4 Genom Ädel-reformen 1992 överfördes sjukhemsplatser för somatisk långtidssjukvård till kommunerna* Källa: Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsstatistísk årsrapport Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 7
8 Fler medicinska insatser kan idag göras i öppen vård Flera stora patientgrupper som tidigare behandlades vid specialistmottagningar sköts idag inom primärvården. Sådana grupper är patienter som har -astma - diabetes - demens - psykisk ohälsa - hjärtsvikt och eftervård av patienter med annan hjärt-/kärlsjukdom Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 8
9 Det finns bättre möjligheter att upptäcka sjukdom tidigare och därigenom ge behandling i ett tidigare skede av sjukdomen än förr Patienter med hjärtsvikt, bröstcancer Finare instrument för diagnos och behandling innebär att fler kan behandlas, samtidigt som också antalet personer som kan komma ifråga för behandling ökar Antalet gråstarroperationer som ökat kraftigt under 1990-talet. Trots ökningen av antal starroperationer har antalet som väntar på operation ökat med det dubbla under samma tidsperiod Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 9
10 Antal gråstarroperationer i Sverige År Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 10
11 Det finns skonsammare behandlingsmetoder som gjort det möjligt att behandla och vara till nytta för allt fler i högre åldrar Antalet höftledsoperationer bland äldre än 85 år har mer än fördubblats under tio år samtidigt har medelvårdtiden minskat från 12,7 till 9,7 dagar. Andra behandlingar som ökat bland de äldre är exempelvis kranskärlsoperationer och starroperationer Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 11
12 Nya och effektiva läkemedel utvecklas kontinuerligt Det finns allt fler läkemedel som kan motverka att svårare sjukdomstillstånd utvecklas t ex medicin mot högt blodtryck. Tack vare bättre magsårsmediciner har operationer av magsår blivit mer sällsynta. Läkemedel förbättras vilket gör det lättare att leva med sin sjukdom. Ex astmamedicin. Indikationsglidning förekommer, d v s då motiven för en viss medicinering successivt vidgas till att omfatta allt fler tillstånd. Läkemedelskostnaderna har ökat från 8,4 % av landstingens sjukvårdskostnader år 1990 till 15,4 % år Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 12
13 Patientens ställning stärks Styrningen av sjukvården har mer och mer fokuserats mot att öka patienternas inflytande och tillgänglighet till vården. Olika insatser har gjorts för att öka vårdens tillgänglighet - Vårdgarantin (från 1997 med justering 2002) som syftar till att garantera patienter snabb kontakt med vården. Denna har följts av fritt vårdval som t ex ger patienten möjlighet att själv välja vårdcentral. - Utvecklingsarbete görs för att öka telefontillgängligheten till mottagningar osv. - För att minska väntetider till behandling eller operation har det införts ett nationellt uppföljningssystem över väntetider men det har också gjorts en del riktade ekonomiska insatser till operationer med långa köer och väntetider Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 13
14 Patientens ställning stärks Hälso- och sjukvårdspolitiken har också riktats mot att värna om patientens ställning. - Regler har införts för att öka patienternas möjligheter att vara delaktiga i val av behandling. - Kraven om rapporteringssystem av avvikelser har ökat som ett led i att minimera risk för skada vid vård och behandling av patienter. - Många landsting följer upp vad deras besökare tycker om sina besök vid vården och hur de känner sig ha blivit bemötta Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 14
15 Bestämningsfaktorer för hälsa Kunskapen om folkhälsan och vad som bidrar till sjukdom eller ohälsa utvecklas ständigt. Flertalet av dagens sjukdomar beror på flera samverkande faktorer. Det som påverkar folkhälsan är livsvillkor, miljöer vi lever under men också våra levnadsvanor. Detta är utgångspunkten för nya nationella målet för folkhälsoarbete om att skapa goda förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det finns idag en ökad förväntan om att hälso- och sjukvården ska arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande än tidigare Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 15
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merIndikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader
Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård
Läs merBra sjukvård kan bli bättre
Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merUtvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård
Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För
Läs merLokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete
1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merDagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merDå nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting
Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merSAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader
SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln
Läs merLandstingsfullmäktiges mätplan 2018
Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merVad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004
Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg
Läs merEn tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3594 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merHälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls
Läs merVårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen 2014-11-18
Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård Privatvårdsdagen 2014-11-18 Vårdanalys har sedan myndigheten bildades 2011 studerat effekterna av vårdval 2 Dagens agenda 1. Några allmänna
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merHSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN V 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merSammanställning av klagomål till patientnämnderna 2017
Sammanställning av klagomål till patientnämnderna 2017 Sammanställning för 2017 När en patient eller närstående har någon form av missnöje med vården finns det flera sätt att framföra sitt klagomål. Varje
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merMÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN
MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården
Läs merPatienter i sluten vård 2006
Patienter i sluten vård 2006 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström 08-452 77 25 Rapporten finns endast att hämta som pdf-fil på www.skl.se
Läs merBilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018
2017-11-28 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merSOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?
SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merOmstruktureringen av vården störst konsekvenser för de äldre
Anders Anell, ekonomie doktor, projektledare (aa@ihe.se) Catharina Hjortsberg, filosofie magister, projektledare; båda vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), Lund Omstruktureringen av vården
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merBakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet
Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...
Läs merUtökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården
Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten
Läs merFolkhälsopolicy för Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning
Läs merEfter LS 19/10 - Fortsatt analys
1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merSNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott
Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende
Läs merJämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv
Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade
Läs merForskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven
Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret
Läs merÅrsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Läs merVårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merS j u k h u s v å r d. Norrbotten, Norrbotten, kvinnor kvinnor. Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i siffror. Sammanställt: Sekretariatet/2006-04-25
Skador bland äldre Denna redovisning bygger på de mer allvarliga skadorna. Det är olyckor som medför att personen ifråga blir inlagd vid sjukhus eller avlider. Detta innebär att den endast omfattar en
Läs merNär du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.
TEKNISKA INSTRUKTIONER De svar som matas in i enkäten sparas när du klickar på flikarna Föregående eller Nästa längst ner på varje sida i enkäten. Du kan avbryta besvarandet och återgå till enkäten igen
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merBilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merÖvergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer
Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6
Läs merVerksamhetsresultat årsrapport 2012
Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Vårdval Norrbotten Landstingsdirektörens stab BILD 1 Antal listade per vårdcentral 31/12 2012 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Harads Björknäs Sensia Landstingsdirektörens
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs merHSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier
2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merFramtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merMätning av väntetider i vården
1 Mätning av väntetider i vården 2010-11-23 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska
Läs merHSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN N 18 okt 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Länk till avsnitt
Läs merMätning av väntetider i vården
1 Mätning av väntetider i vården 2010-10-22 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska
Läs merEn mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande
En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merVem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys
Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och
Läs merSVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UNDER 1990-TALET
SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UNDER 199-TALET Utvecklingstendenser 1992 2 PROCENT 45 4 35 3 25 PROCENT 2 15 1 5 44 1992 1996 2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Landstingsförbundet av: Roger Molin,
Läs merRemissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)
Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merBilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018
2017-11-02 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merFortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merGöteborgs. hälso- och sjukvårdsnämnd. Mål och inriktning Fastställd av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 21 juni 2018
Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Mål och inriktning 2019 Fastställd av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 21 juni 2018 1 Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog 2005 Vision Västra Götaland
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs meräldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland
äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta
Läs mersá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1
sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg
Läs merA. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4
Enkätens disposition A. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4 2. Några frågor om hur du uppfattar tillgängligheten
Läs merOjämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /
Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merMål- och inriktning Norra hälso-och sjukvårdsnämnden Fastställd
Mål- och inriktning 2019-2021 Norra hälso-och sjukvårdsnämnden Fastställd 2018-06-28 2 Strategiskt mål: Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen
Läs merEn god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat
En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat Koncernavdelning data och analys Maria Telemo Taube januari 2018 Målområden God vård Säker.
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs mer