Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting"

Britt-Marie Berg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare

2 Historik

3 Stockholms läns landsting började tidigt arbeta med prioriteringar 2002 prövades en modell för vertikal prioritering inom ett antal sjukdomsgrupper. Resultatet indikerade att genom samarbete mellan landsting och nationella aktörer skulle vertikal prioritering kunna användas för 75 % av vården. I Seminarieserien Vårdens Villkor - Vårdens framtid under åren diskuterade beslutsfattare (politiker och tjänstemän) och verksamhetsföreträdare prioriteringar, värderingar och effektivitet. Seminarierna utgick från Värdegrunden den hälso- och sjukvårdetiska plattformen för Stockholms läns landsting som bygger på prioriteringsutredningen. Den politiska ledningen ansåg att vertikala prioriteringar var vårdens uppdrag medan horisontella prioriteringar var politikens uppdrag.

I Seminarieserien Vårdens Villkor - Vårdens framtid under åren 2004 2006 diskuterade beslutsfattare (politiker och tjänstemän) och verksamhetsföreträdare prioriteringar, värderingar och

4 Den stora utmaningen Exempel på behovskartläggningar

5 Behovskartläggningar som stöd för vårdutbud Sedan 90-talet har omfattande behovskartläggningar genomförts med syfte att skapa underlag för planering av vårdutbud inom de olika sjukvårdsregionerna i Stockholms läns landsting. Efter sammanslagning av regionerna 2004 genomfördes behovskartläggningar omfattande hela landstinget som underlag för styrning av allt vårdutbud i landstinget. Långtidsutredningen 2008 År 2030 kommer befolkningen att vara 20 procent fler och med en ökad andel äldre. och med en med Med hänsyn tagen till förändrad ålderssammansättning allt annat lika kommer antalet vårddagar att öka med 16 procent och besöken i öppenvård och besöken i öppenvården med 15 procent, 2018 jämfört med Idag står gruppen 25 till 64 år för ca 45 procent av samtliga besök i öppenvården.

Långtidsutredningen 2008 År 2030 kommer befolkningen att vara 20 procent fler och med en ökad andel äldre.

6 Underlag till Framtidsplanen 2011 Befolkningen i länet ökar till 2020 med ytterligare invånare. Ökar årligen med en medelstor svensk stad eller två SL-bussar per dag. Vi lever längre och antalet äldre med stora vårdbehov blir fler och ökar mest. Invånarna tar till sig allt mer information och ställer högre krav. Patienters och medborgares syn på vården varierar mellan olika grupper bland annat beroende på ålder, kön, etnicitet och diagnos. Utlandsfödda och personer med sämre hälsa är mindre nöjda. Födda utanför norden har generellt sämre hälsa och upplever sämre tillgänglighet. Kvinnor uppger lägre självskattad hälsa.

Invånarna tar till sig allt mer information och ställer högre krav.

7 7 Analys inom utvecklingsarbetet med aktiv hälsostyrning En liten grupp av patienter inom landstinget har mycket omfattande behov av hälso- och sjukvård 1% av befolkningen står för ca 30% av den totala hälso- och sjukvårdskostnaden inom SLL. Dessa ca vårdtunga patienter har i snitt 8 olika diagnoser 65 vårdkontakter per år En inläggning var tredje månad, oftast akut Mycket låg självskattad livskvalitet Stora behov av rådgivning, coachning och vårdkoordinering 35% av dessa patienter är yngre än 65 år Gruppen vårdtunga är inte statisk endast ca 15% återfinns bland de vårdtunga även året efter Internationella erfarenheter visar att case och disease management, eller aktiv hälsostyrning (AHS), kan förbättra och effektivisera vården för denna patientgrupp Källa: HSF, Health Navigator analys

Dessa ca 20 000 vårdtunga patienter har i snitt 8 olika diagnoser 65 vårdkontakter per år En inläggning var tredje månad, oftast akut Mycket låg självskattad livskvalitet Stora behov av rådgivning,

8 Vårdutbudet måste öka genom prioriteringar? Exempel

9 Politiska mål för Stockholms läns landsting Långsiktiga mål: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården En ekonomi i balans Mål för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bidra till en god hälsa i befolkningen Hälso- och sjukvården ska ha god kvalitet, med säker vård till rätt patient Hälso- och sjukvården ska upplevas som tillgänglig för medborgaren Patienternas väntetid ska i möjligaste mån minimeras Stor grad av valfrihet och likvärdighet för medborgarna samt mångfald inom Hälso- och sjukvården Medarbetare och patienter ska vara nöjda Ekonomin för Hälso- och sjukvården ska vara i balans Hälso- och sjukvården bidrar till en hållbar miljö

sjukvården ska upplevas som tillgänglig för medborgaren Patienternas väntetid ska i möjligaste mån minimeras Stor grad av valfrihet och likvärdighet för medborgarna samt

10 Politiska prioriteringar - ökad tillgänglighet Med syfte att förbättra jämlikhet och bättre tillgodose vårdbehovet för patienter med nga långa väntetider infördes vårdval. Exempel Vårdguiden/1177 på telefon och internet ger råd råd och tid direkt till vissa vårdgivare Vårdval husläkarmottagning har ökat vårdutbudet och antalet läkarbesök i socialt utsatta områden Vårdval höft-/knäplastikoperation har eliminerat köer genom ökat antal operationer till lägre totalkostnad

Exempel Vårdguiden/1177 på telefon och internet ger råd råd och tid direkt till vissa vårdgivare Vårdval

11 11 Prioritera - hälsofrämjande och förebyggande insatser Aktiv hälsostyrning är en internationellt validerad metodik som syftar till att proaktivt stödja utvalda målgrupper inom hälso- och sjukvården Kort definition Aktiv hälsostyrning syftar till att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov i syfte att förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra resursanvändandet för dessa patienter Målgrupper Case management Disease management Population health management Patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Patienter med kroniska diagnoser Folkhälsa och primärprevention Källa: Care Contimuum Alliance; Cochrane Review; SLL

att förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra resursanvändandet för dessa patienter Målgrupper Case management Disease management Population health

12 Framtidsplanen andra steget Sidan 12 Prioritering i framtidens hälso- och sjukvård Vårdnätverket visionsbild

13 Framtidsplanen andra steget Sidan 13 Vårdutbudet behöver öka Ökat utbud av vård för att möta de nya behoven behöver vårdutbudet öka från dagens ca vårdtillfällen per år till ca en ökning med ca vårdtillfällen, vilket innebär 16 procent. Mer vård nära invånarna - ökningen kommer främst att ske utanför akutsjukhusen bland annat i sjukhus med specialistvård och geriatrik.

000 en ökning med ca 55 000 vårdtillfällen, vilket innebär 16 procent.

14 Framtidsplanen 10-årig investeringsplan Stort behov av investeringar i sjukvårdsbyggnader. Budgetarbetet visade att samtliga investeringar inte var genomförbara enligt ursprunglig plan utan att dessa måste prioriteras. samtliga Prioriteringen visade att det var mer resurseffektivt att investera i närsjukhusen där fanns lediga lokaler och kostnaden för investering var avsevärt lägre. Vårdnivå Investering Förutsättning Universitetssjukhus ca 30 mkr/vpl Investering i nytt NKS Akutsjukhus ca 15 mkr/vpl Investering i bef akutsjukhus Närsjukhus ca 3 mkr/vpl Investering i bef närsjukhus Totalt beräknas investeringar för m kr innebärande drygt 700 vårdplatser i en till två patientsrum vid närsjukhusen, enkelrum enbart när så är nödvändigt.

samtliga Prioriteringen visade att det var mer resurseffektivt att investera i närsjukhusen där fanns lediga lokaler och kostnaden för investering var avsevärt lägre.

15 Framtidsplanen andra steget Prioriteringar genom beslutsstöd Exempel

16 Projekt Innovis En effektiv och tydlig beslutsprocess införs kring introduktion och uppföljning av nya läkemedel i vården i SLL. Etablerade metoder för uppföljning av läkemedelsförskrivningen införs för prioriterade läkemedel. Implementeras i förvaltningen 2013

SLL. Etablerade metoder för uppföljning av

17 / RCC Stockholm-Gotland En process för alla scenarier. Nytt lm Ny indikation Nytt lm /särlm L ä k e m e d e l patienter Lågt pris Alla vårdgivare Budgetberedning Utbildningar Kommunikation Uppföljning Forskning L ä k e m e d e l 400 patienter Högt pris Sjukhus/privata specialister Uppföljning L ä k e m e d e l 6-7 patienter Extremt högt pris Sjukhus Uppföljning A B C

vårdgivare Budgetberedning Utbildningar Kommunikation Uppföljning Forskning L ä k e m e d e l

18 Prioriteringar genom beslutstöd Säkerställer en jämlik och efter givna resurser god vård Medicinsk programarbete MPA inom Vårdgivarstöd vårdprogram Utgår från den etiska plattformen och prioriteringsutredningen. Utformas inom områden Utformas inom områden där det saknas vägledning, kan i vissa fall komplettera nationella riktlinjer. I dagsläget finns ett fyrtiotal vårdprogram utarbetade Läkemedels Kommittén Kloka listan För säker och effektiv läkemedelsanvändning Metodrådet Stockholm Gotland Regional funktion för evidensbaserad utvärdering av nya och ifrågasatta metoder och processer i vården enligt SBU-modell Regionalt Cancercentrum RCC - vårdprogram Rekommendationer grundar sig på aktuella nationella riktlinjer utarbetade av Socialstyrelsen eller annan organisation på uppdrag av Socialstyrelsen. Nya forskningsresultat ska tas in och evidensgraderas. Uppföljning av vårdprogram sker i kvalitetsregister.

I dagsläget finns ett fyrtiotal vårdprogram utarbetade Läkemedels Kommittén Kloka listan För säker och effektiv läkemedelsanvändning Metodrådet Stockholm Gotland Regional funktion för evidensbaserad

19 Personliga reflektioner

20 Personliga reflektioner Varför prioriteringar? Nya sjukdomsbilder ex barnfetma Skapa resurser för nya medborgare Mer jämlik hälso- och sjukvård Ökad efterfrågan på akut vård Hur prioritera framöver? EU-direktiv och Patientmaktsutredningen Ansvarsfull hälso- och sjukvård Går det att genomföra landstingsvisa vertikala och horisontella prioriteringar - eller måste vi samverka nationellt? Hur möjliggöra öppenhet? enligt nationell modell för öppna prioriteringar, för befolkningen i ett landsting med hög inflyttning och där en tredjedel kommer från andra kulturer? Hur involvera politiken och engagera den medicinska professionen?

EU-direktiv och Patientmaktsutredningen Ansvarsfull hälso- och sjukvård Går det att genomföra landstingsvisa vertikala och horisontella prioriteringar -

Relevanta dokument

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för