Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Transkript

1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige i juni April 2012 Kommunikationsavdelningen

2 2 (10) Innehållsförteckning Det här dokumentet innehåller... 3 Omfattande satsning på hälso- och sjukvård i Stockholms län... 3 Bakgrunden till förändringarna... 4 Föreslagna investeringar Nätverkssjukvård är framtidens inriktning... 5 Primärvården... 6 Akutsjukhusen... 6 Barnsjukvård... 7 Specialiserad vård utanför akutsjukhusen... 8 Palliativ vård och ASiH... 8 Psykiatrisk vård... 9 Nya former av stöd, kontaktytor och arbetssätt... 9 Forskning, utbildning och kompetensförsörjning... 9 Den fortsatta processen Läs mer... 10

3 3 (10) Det här dokumentet innehåller Det här dokumentet beskriver översiktligt innehållet i förslaget till Framtidsplan för hälso- och sjukvården första steget i genomförandet. Syftet med dokumentet är att underlätta förståelsen för vad som planeras inom hälso- och sjukvården i Stockholm. I dokumentet förklaras bärande tankar för hur hälso- och sjukvården behöver utvecklas för att möta framtida behov. Det innehåller även förslag till investeringar under de närmaste tio åren. I detta dokument finns inte alla inriktningar och förslag till investeringar för hälso- och sjukvården beskrivna. För den som vill ta del av det hela innehållet kan Framtidsplan för hälso- och sjukvården första steget i genomförandet hämtas på och Omfattande satsning på hälso- och sjukvård i Stockholms län Stockholm växer snabbt och den äldre befolkningen blir en allt större grupp. Därför behöver vården omformas, för att bättre möta behoven. Satsningen som nu genomförs omfattar hela vården. Nu tas första steget i genomförandet av den Framtidsplan som tagits fram för hälso- och sjukvården i Stockholms län. Enligt planen vars förslag nu konkretiseras på flera punkter ska fler patienter få sin vård utanför de stora akutsjukhusen, när allt mer specialistvård etableras utanför akutsjukhusen. Husläkaren tar hand om de allra flesta behoven hos patienterna och ska få större möjligheter att stödja patientens väg i vården och i mötet med andra specialister. De sju stora akutsjukhusen i Stockholms län renodlar sina verksamheter för att ge vård åt de patienter som behöver akutsjukhusens resurser. Vården för de allra svårast sjuka samlas på Nya Karolinska Solna (NKS). Hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över förslaget till investeringsplan för vården i framtiden. Investeringsplanen är en del av Framtidsplanens genomförande. Landstingsstyrelsen tar ställning till planen i maj och Landstingsfullmäktige fattar sedan beslut i juni.

4 4 (10) Investeringsplanen rymmer satsningar på 28 miljarder kronor under tio år, och är en omfattande satsning på hälso- och sjukvårdsstruktur i Stockholm. Investeringsplanen visar vilka satsningar och vilken upprustning som planeras för akutsjukhusen och andra vårdlokaler. Bakgrunden till förändringarna Stockholms län är en dynamisk region som förväntas växa med ungefär invånare till år Det motsvarar en medelstor svensk stad. En allt större andel av befolkningen blir äldre. Invånarna blir samtidigt alltmer kunniga om sina sjukdomar, väljer själva sin vårdgivare och är mer medvetna om sina rättigheter som patienter. Ny teknik förändrar både vården i stort och kommunikationen om vård, patientens rättigheter och möjligheter att kommunicera kring och delta i sin behandling. För att möta de förändrade behoven ska hälso- och sjukvården omformas. Förra året beslutade Landstingsfullmäktige om Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Ett år senare är det dags att ta ställning till det fortsatta arbetet och den tioåriga investeringsplan som är förutsättningen för att Framtidsplanen ska kunna genomföras. Föreslagna investeringar Investeringsplanen rymmer satsningar på 28 miljarder kronor de närmaste tio åren. Investeringar görs på flera sätt. Det finns förslag om strategiska investeringar som rör större om och nybyggnader. Det finns också förslag om ersättningsinvesteringar och utrustningsinvesteringar, som handlar om nödvändiga investeringar för att rusta upp befintliga lokaler och investera i medicinteknisk utrustning. Tabellen nedan innehåller en sammanfattning av föreslagna investeringar Norrtälje sjukhus - mkr Danderyds sjukhus * Karolinska Solna, exkl. NKS S:t Görans sjukhus 1 252

5 5 (10) S:t Erik sjukhus - Södersjukhuset Karolinska Huddinge * Södertälje sjukhus Sjukhus med specialistcentrum, geriatrik och psykiatri Övriga strategiska investeringar 120 Summa: Strategiska investeringar Ersättningsinvesteringar Rationaliseringsinvesteringar Utrustningsinvesteringar Summa: Investeringar * Fortsatta strategiska investeringar i sjukhusen även efter den tioåriga planperioden. Nätverkssjukvård är framtidens inriktning Framtidens vård ska fungera som ett nätverk kring patienten där primärvården i högre grad än idag ska stå i centrum och ha ett nära samarbete med specialistvården.

6 6 (10) Tillsammans arbetar olika vårdgivare och huvudmän i nätverket för att skapa fungerande vårdkedjor. Fler patienter än i dag kommer i framtiden att kunna få vård utan att behöva läggas in på akutsjukhus. Samtidigt renodlas akutsjukhusen för att ge vård åt de patienter som behöver särskilda resurser. Den mest avancerade sjukvården samlas på Nya Karolinska Solna (NKS) som successivt tas i bruk från år I framtidens hälso- och sjukvård får den specialiserade vården utanför akutsjukhusen en mer framträdande roll. Avsikten är att samla olika verksamheter och yrkeskategorier som gemensamt tar hand om patientens hela vårdbehov: från diagnostik till behandling och rehabilitering. Geriatrik, psykiatrisk öppen- och heldygnsvård och sluten palliativ vård är vård som kan komma att finnas på sjukhus med specialistcentrum, och där samarbeten med husläkare säkerställer att patienten får bästa omvårdnad. Rehabilitering sätts in tidigt för att patienten ska få tillbaka så mycket som möjligt av sin funktionsförmåga. Den mesta av rehabiliteringen kan ske inom primärvården, inom specialistvården utanför akutsjukhusen och inom den geriatriska vården. Hur rehabiliteringen ska utvecklas för att ingå i nätverkssjukvården ska ses över. Primärvården De allra flesta behoven av vård kan mötas hos primärvården. Där finns den snabbaste möjligheten till vård och där får patienten ett allsidigt omhändertagande - alltifrån de enklare åkommorna till de långvariga vårdkontakterna vid till exempel kroniska sjukdomar. Genom tätare samarbete med andra specialistläkare, och med stöd av ny teknik, ska husläkare lättare kunna följa sina patienters väg i vården. I inriktningsförslaget beskrivs också att primärvården utvecklas för att på bästa sätt fylla sin roll i det nya systemet. Akutsjukhusen Investeringsplanen rymmer stora satsningar på akutsjukhusen, för att möta ökade behov av hälso- och sjukvård. Föreslagna strategiska investeringar är:

7 7 (10) Södersjukhuset: Omfattande ombyggnationer och upprustning. Bland annat en ny akut- och behandlingsbyggnad, och en ny vårdbyggnad. Investeringsförslag: 3,2 miljarder kronor. Karolinska universitetssjukhuset Solna: Vårdverksamheter behålls i nuvarande Thoraxhuset och i Astrid Lindgrens barnsjukhus. Investeringsförslag: 1,3 miljarder kronor. Karolinska universitetssjukhuset Huddinge: Nya behandlingsbyggnader planeras och utvecklas. Om- och nybyggnad av akutmottagning. Investeringsförslag: 2,9 miljarder kronor. Södertälje sjukhus: Ny akut och behandlingsbyggnad. Investeringsförslag: 1,2 miljarder kronor. Danderyds sjukhus: Ombyggnad av befintliga lokaler och en ny akut- och behandlingsbyggnad. Målet är nya slutenvårdstillfällen Investeringsförslag: 1,9 miljarder kr. St Görans sjukhus: Nybyggnader och ombyggnader i flera etapper, bland annat pågår redan investeringar i en ny akutmottagning. Investeringsförslag: 1,2 miljarder kronor. Norrtälje sjukhus: Eventuella investeringar i en ny öppenvårdsbyggnad hanteras i kommande beslut. Nya Karolinska Solna (NKS) är i byggnadsskedet och ligger utanför den 10- åriga investeringsplanen. På Nya Karolinska Solna möter högspecialiserad sjukvård grundforskning, patientnära klinisk forskning och utbildning. Därmed kommer Stockholms län och Sverige att ha tillgång till sjukvård och forskning av högsta nationella och internationella klass. Barnsjukvård Antalet barn i åldern 0-18 väntas öka mycket kraftigt i framtiden. Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna ska även fortsättningsvis ta emot barn från hela länet tillsammans med Astrid Lindgrens i Huddinge och på Sachsska barnsjukhuset vid Södersjukhuset. De svårast sjuka barnen vårdas på NKS. Många vårdbesök ska också kunna ske på mottagningar utanför akutsjukhuset, och fler barn bedöms kunna få behandling i hemmet.

8 8 (10) Specialiserad vård utanför akutsjukhusen Många patienter kan få bättre anpassad vård utanför akutsjukhusen. Det gäller inte minst äldre, som behöver tillgång till öppen och sluten vård närmare hemmet. Inom äldrevården (geriatriken) kan uppdraget breddas vid tillgång till bättre diagnostik och andra specialistkompetenser. Fler platser inom geriatriken skapas i hela länet. Äldre patienter ska få mer av sin samlade vård utanför de stora akutsjukhusen. I ett första steg görs investeringar i tre landstingsägda sjukhus för så kallade specialistcentrum Dalen, Sollentuna och Sabbatsberg. De tre sjukhusen är valda utifrån flera parametrar, bland annat god tillgång till allmänna kommunikationer. Ett sjukhus med specialistcentrum tar hand om patienter som behöver specialistvård men inte akutsjukhusens resurser. Vissa kommer att ha mottagningar, dagkirurgi och dagvård inom specialistvården. Vissa kommer även att erbjuda slutenvård. Både barn och vuxna tas emot, men slutenvården är bara för vuxna. Vårdplatser ska även byggas ut på Löwenströmska, Jakobsberg, Bromma och Nacka och en förstudie ska göras för utvecklingen av Handens sjukhus. Vårdvalsreformen innebär att vårdgivare får rätt att etablera sig inom ett visst vårdområde, mot att de följer landstingets krav. På så sätt kan invånarna välja vård från en rad vårdgivare, genom att tillgången till vård ökar. Fler vårdvalsområden planeras för de kommande åren, som ett sätt att utöka den specialiserade vården utanför akutsjukhusen. Palliativ vård och ASiH Satsningar på palliativ vård, avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, och stödjande vård sker. Härigenom kan vissa patienter skrivas ut från akutsjukhuset för eftervård, och fler patientgrupper skulle kunna få vård hemma och slippa onödiga inläggningar på sjukhus. Under 2013 införs vårdval inom ASiH och palliativ vård.

9 9 (10) Psykiatrisk vård Patienter med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom ska i mesta möjliga mån tas om hand i öppenvård. Flera delar återstår att utveckla men tanken är att den psykiatriska heldygnsvården ska finnas kvar i anslutning till akutsjukhusen. Det är också viktigt att samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska vården stärks eftersom många patienter med psykisk sjukdom också har kroppsliga sjukdomar. Nya former av stöd, kontaktytor och arbetssätt Många patienter är redan idag väl pålästa när de kommer till doktorn. Genom e-hälsotjänster som Vårdguiden och Mina vårdkontakter skapas möjligheter för patienten att följa sin egen vård, boka läkarbesök och förnya recept. I framtiden ingår även andra, mer avancerade tjänster. Fler patienter än idag ska erbjudas så kallade vårdcoacher som stöttar patienten med rådgivning via telefon, ger patienten stöd i egenvård och hjälper till att koordinera kontakterna med vård och omsorg. Ett pilotprojekt har gett positivt resultat och nu utökas vårdcoachsatsningen till fler patienter och sjukdomsdiagnoser. Vården ska bli mer jämlik genom förebyggande vård och riktade insatser till grupper med stora behov eller sämre hälsa. Ett långsiktigt arbete med att förebygga ohälsa ska genomsyra all verksamhet. Forskning, utbildning och kompetensförsörjning För att utveckla vården krävs satsningar på forskning, utveckling och utbildning. Forskningen ska fokusera på frågor som är viktiga ur ett patient- och medborgarperspektiv med inriktning på de stora folksjukdomarna. Patientnära klinisk forskning ska bedrivas i hela sjukvården, oavsett vem som är vårdgivare. Resultaten från forskningen ska bidra till att förbättra vården för dagens och framtidens patienter. Framtidens sjukvård ställer även krav på att det finns personal med rätt kompetens, och att det är attraktivt att arbeta i sjukvården i Stockholms län. Fler grundutbildade sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor behövs, liksom fler läkare, omvårdnadspersonal och andra yrkeskategorier som ingenjörer.

10 10 (10) För att kunna utbilda fler ska fler utbildnings- eller praktikplatser skapas för att ta tillvara kompetensen hos personer med utländsk vårdutbildning, till exempel svenskar som läser utomlands. Antalet ST-tjänster utvidgas, liksom utbildningen av kliniska lärare. Olika driftsformer bland vårdgivarna gör att frågor som rör arbetsrätt och avtal, till exempel pensionsavtal, för medarbetarna ses över och anpassas. Den fortsatta processen Förändringsarbetet leds och hålls samman av ett programkontor. I det arbetet deltar bland annat Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Landstingsstyrelsens förvaltning, Locum samt Karolinska Institutet (KI). Den 24 april 2012 ska Hälso- och sjukvårdsnämnden ge ett yttrande till den tioåriga investeringsplanen. I maj ska Landstingsstyrelsen ta ställning till planen och den juni fattar Landstingsfullmäktige beslut om förslagen i framtidsplanen, dit investeringsplanen hör. Därefter fortsätter det intensiva arbetet med att konkretisera och genomföra förslagen i Framtidsplanen, ett arbete som kommer att involvera samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården. Läs mer Här kan du läsa mer om och följa arbetet med Framtidsplanen: På webbplatserna kan du också ladda ned dokumentet Framtidsplan för hälso- och sjukvården första steget i genomförandet.