(O)hälsoutmaning: Norrbotten
|
|
- Per Hansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom på psykisk ohälsa. Var tredje ung vuxen har riskabla alkoholvanor. Ca 14% av kvinnorna röker och 25% av männen snusar. Få Norrbottningar äter den mängd frukt och grönsaker som rekommenderas. Vi har mer långvariga sjukdomar och långvariga hälsoproblem än i övriga riket. Norrbotten har högre andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning (fd förtidspension) än övriga landet. Vi lever kortare än övriga riket Hälso- och sjukvårdsberedningarna /K Sandberg
2 Prognos: Åldersgruppernas fördelning av samtliga invånare i Norrbotten 60 Procent Källa: WSP via regionala enheten
3 De nio största patientgrupper som varit inlagd vid sjukhus, Norrbottens läns landsting, år Antal patienter, alla åldrar. Sortering ICD-kapitel Antal patienter 5000 Exklusive graviditet, förlossning Cirkulationsorganens sjukdomar 1000 Andningsorganens sjukdomar 0 Psykiska sjukdomar mm Tumörer Sjukdomar i urin och könsorgan Symtom, sjukdomar som inte klassats på annan plats Skador och förgiftningar Matsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Källa: Socialstyrelsen, patientregistret
4 Nya fall av akut hjärtinfarkt (vård eller dödsorsak), Norrbotten i jämförelse Norrbottens placering bland län/regioner i landet räknat från minst eller bäst (1) till flest eller sämst (21) fall : Män Kvinnor Mått: Åldersstandardiserad incidens i akut hjärtinfarkt per invånare och år. Källa: Socialstyrelsen, hjärtinfarktregistret
5 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Mått: dödlighet i antal per invånare. Norrbotten och riket Kvinnor Män Totalt Riket kvinnor Riket män Riket totalt Kan åtgärdas antingen via medicinska insatser (sjukvårdsrelativa åtgärder) eller via levnadsvanor och livsstil (hälsorelaterade åtgärder). Källa: SKL, Öppna jämförelser 2011
6 Undvikbar slutenvård - Norrbotten i öppna jämförelser Mått: Antal personer per invånare och år ÖJ år: Kvinnor Män Totalt Inga uppgifter Måttet används som indikator på hur kroniska eller mer långvariga åkommor sköts inom den öppna vården. Röd färg visar placering bland de sex län/regioner med sämsta värdena. Påverkan av organisation och länets särskilda förhållanden? (egen notering). Exempel på diagnoser: anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, kärlkramp, KOL, öron/näsa infektioner, njurbäckeninflammation, blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall. Källa: SKL Öppna jämförelser hälso- och sjukvård
7 Undvikbar slutenvård efter utbildningslängd riket kvinnor mellan 35 och 79 år. Mått: Antal personer per invånare och år Källa: SKL, Öppna jämförelser
8 Andel i grupper efter utbildningslängd som besökt läkare vid vårdcentral eller varit i kontakt med vården under tre månader, Norrbotten, urval år, våren Procent Kort: grundskola Lång: eftergymnasial utbildning Lång Kort Lång Kort Lång Kort Lång Kort Källa: Hälsa på lika villkor? Kvinnor Män Kvinnor Män Läkarbesök vid vårdcentral * Vårdkontakt *
9 Andel bland rökare/icke rökare som varit på besök hos läkare vid vårdcentral, år, Norrbotten Procent Rökare Icke rökare Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor?
10 Xxx kr Utgångsår 2001: Ungefär dödsfall per år kan relateras till rökning vårdtillfällen och vårddagar i sluten sjukvård Hälso- och sjukvårdskostnaderna till följd av rökning beräknades till ungefär 2,2 miljarder kronor (1,6 miljarder kronor för slutenvård; 0,4 miljarder kronor för öppenvård; 0,2 miljarder för läkemedel) Källa : FHI, Rökning produktionsbordfall och sjukvårdskostnader, 2004:3
11 Andel med fetma bland befolkningen i Norrbotten, i åldrarna mellan 25 och 64 år från BMI >=30 Män Kvinnor av 10 svåra besvär av övervikten av 10 svåra besvär av övervikten Procent Källa. Befolkningsundersökningar i Norrbotten
12 Utvecklingen av övervikt ser inte lika ut Andel som under en 10-årsperiod utvecklat fetma bland medelålders deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar. Olika utbildningsnivåer och grad av urbanisering. Män Kvinnor Grund-- skola Gymnasium Eftergymnasial utbildning Grundskola Gymnasium Eftergymnasial utbildning Umeå 9,4 9,6 5,6 11,5 9,2 5,7 Glesbygd 11,6 13,1 9,8 12,9 10,7 9,7 Källa: Finansdepartementet; Andersson, Fransson, Kalorier kostar - en ESO-rapport om vikten av vikt 2011:3
13 Samhällsekonomiska kostnader i 2009 års penningvärde (miljoner kronor) av övervikt BMI över 25 (2003) Indirekta kostnader För tidig död Sjukfrånvaro Slutenvård Öppenvård Direkta kostnader Läkemedel Inklude rat i vårdkostn. Övrigt Totala kostnader Källa: FHI, Ekonomiska beräkningar och bedömningar, 2011:20
14 Samhällsekonomiska kostnader i 2009 års penningvärde (miljoner kronor) alkohol, narkotika och tobak Indirekta kostnader För tidig död Sjukfrånvaro Slutenvård Öppenvård Direkta kostnader Läkemedel Övrigt Totala kostnader Alkohol Narkotika Tobak Totalt Källa; FHI, Ekonomiska beräkningar 2011:20
15 Andel med långvarig sjukdom med nedsatt funktion eller arbetsförmåga) bland vuxna i regionerna/länen, Norrbotten Procent Källa: FHI, kommunala basfakta
16 Beskrivning av gruppen äldre (65 år eller äldre), Norrbotten år av 10 tar medicin mot högt blodtryck 2 av 10 har diabetes 2-3 av 10 har svår värk i rörelseorganen 1 av tio män har svåra besvär med tinnitus 1 av 10 personer har astma 1 av 10 personer har nedsatt välbefinnande patienter har vårdats vid sjukhus (44 procent av samtliga) vårdtillfällen (hälften av samtliga) Gruppen står för hälften av samtliga vårddagar vid sjukhus 5240 patienter har opererats (knappt 1500 inom rörelseorganen) 1300 patienter varit inlagd vid sjukhus efter en fallolycka. Källa: Hälsa på lika villkor? Socialstyrelsen, registerdata
17 Vårdade vid sjukhus på grund av fallolycka, Norrbotten år 75 år - Övriga åldrar Antal patienter Tecken finns idag att landstingets och kommunernas förebyggande insatser börjar ge effekt. Källa: Socialstyrelsen, databas Yttre skador och förgiftningar
18 Samhällsekonomiska kostnader i 2009 års penningvärde (miljoner kronor) exempel fallolyckor, vägtrafik Indirekta Direkta kostnader Vägtrafikolyckor (2005) Fallolyckor äldre (2006) kostnader För tidig död Sjukfrånvaro Slutenvård Öppenvård Läkemedel Övrigt Totala kostnader Källa: FHI, Ekonomiska beräkningar och bedömningar, 2011:20
19 Nedsatt välbefinnande i åldersgrupper, Norrbotten åren 2006 och Procent Skalan upp till 30 % år år år år år år år år Män Kvinnor Källa: Hälsa på lika villkor?
20 Andel med gott välbefinnande i olika samhällsgrupper, Norrbotten, urval år, Norrbotten, år Procent Lång utb Kort utb Arbete Arbetslös Hetero HBT Lång utb Kort utb Arbete Arbetslös Hetero HBT Män Kvinnor Källa: Hälsa på lika villkor?
21 Under utveckling inom landstinget: Uppföljningssystem för undvikbar slutenvård efter diagnoser som klassas inom denna kategori i Öppna jämförelser de mest sjuka äldre (multisjuka; 65 år eller äldre). Här återfinns personer som är mest sjukvårdskrävande. Ekonomiska incitament från regeringen harmonisering av sjukvården till nationella riktlinjer ger stöd vid prioriteringar och vägledning om vilka behandlingar och metoder som vården bör satsa på.
22 Nationella riktlinjer Exempel på områden med nationella riktlinjer: - Hjärtsjukvård Stroke Diabetes Cancer Depression/ångest Schizofreni Demens Tandvård Rörelseorganen - Sjukdomsförebyggande från 2012 Riktlinjerna täcker sjukdomar som motsvarar cirka 80 procent av sjukvårdens slutna kostnader. Kvalitetsregister som hjälpmedel: Idag finns över 70 nationella kvalitetsregister som täcker över 25 procent av sjukvårdens totala kostnader och ungefär 41 procent av kostnaderna för den somatiska slutenvården. Källa: Socialstyrelsen, lägesrapport 2011
23 Uppföljning Landstingsövergripande lista med vilka sjukdomstillstånd (med diagnoser) som klassas in till varje prioriteringsgrupp saknas. Akuta sjukdomstillstånd går alltid i förtur. Landstingsövergripande uppföljning av vården sker inte med utgångspunkt från prioriteringsgrupperna. (Landstingsplan) Nationella ekonomiska incitament kan påverka prioriteringar inom verksamheterna. Landstingets interna arbete med nationella riktlinjerna och kvalitetsregistren har stor potential att bidra till uppföljning mot prioriteringsgrupperna.
24 Fördelning av landstingets resurser? Utfall 2010 Tandvård 3% Kultur och utbildning 2% Politik 1% Trafik o regional utv 2% Övrig hälsooch sjukvård 8% Primärvård 23% Specialiserad vård 61% Källa: NLL, ekonomienheten
25 Fördelning av primärvårdens nettokostnader i Norrbotten år 2010 Primärvårdsansluten hemsjukvård1 4% Sjukgymnastik/ arbetsterapi 13% Barnhälsovård 3% Sluten primärvård 5% Övrig primärvård 3% Allmänläkarvård inkl. jourverksamhet 54% Mödrahälsovård 2% Sjuksköterskevård inkl. jourverksamhet 16% Total nettokostnad 1107 miljoner kr Primärvård omfattar allmänläkarvård, sjuksköterskevård, mödra- och barnhälsovård, sjukgymnastik och arbetsterapi med mera enligt definition i VI Källa: SKL, Statistik om hälso- och sjukvård 2010
26 Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad, Norrbotten, kronor Totalt Riket totalt I jämförelse med län/regioner: Källa: SKL, Öppna jämförelser 2011
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merNORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Läs merÖppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merEn god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,
En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merDatakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt
Läs mer1 HÄLSO BOKSLUT 2007
1 HÄLSO BOKSLUT 27 1 Bakgrund God hälsa är ett av de fem övergripande målen i landstingsplanen för s läns landsting. Landstingets folkhälsoarbete bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt fokus
Läs merSveriges bästa självskattade hälsa år 2020?
Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merHälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning
Läs merIndikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar
Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden
Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Läs merSveriges bästa självskattade hälsa?
HÄLSO- BOKSLUT 28 Bakgrund God hälsa är ett av de tre övergripande målen i Norrbottens läns landstingsplan. Landstingets arbete med folkhälsa bygger på det nationella folkhälsomålet med särskilt inrikting
Läs merPresentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006
Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs merVårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi
Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merDEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008
Läs merHälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt
Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merLandsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.
Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet
Läs merIndikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader
Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs merVerksamhetsanalys 2008
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2008 Presentation Piteå 2010-02-10 Workshop Prioriteras de prioriterade grupperna Marianne Förars Gunbrith O Palo Mer information: marianne.forars@vgregion.se
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs merÅrsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier
2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merAktuellt perspektiv I kommunerna, i länet. Seminarium maj 2018
Aktuellt perspektiv 2018 I kommunerna, i länet Seminarium 13 3-4 maj 2018 Indikator Källa Övervikt/fetma, 6 år, %, mål 15% 2020 ELSA, 2016/2017. ISO BMI, enligt Tim J Cole, Mary C Bellizzi, Katherine M
Läs merLandstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.
Läs merEn god vård? SoS 2018
En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merLandstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merAktuellt perspektiv I kommunerna, i länet. Seminarium maj 2019
Aktuellt perspektiv 2019 I kommunerna, i länet Seminarium 14 9-10 maj 2019 Källa Övervikt/fetma, 6 år, %, mål 15% 2020 Elevhälsan Karlstads kommun 2019. ELSA, 2017/2018 Övervikt/fetma, 10 år, %, mål 20%
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merVårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merVad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet
Läs merUtvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård
Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För
Läs merFrån politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Läs merLandstingens ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merInnehållsförteckning:
Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4
Läs merLandstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården
Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2006 Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2006 Jämförelsetal för verksamhet
Läs merSammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006
Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk
Läs merINVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merHälsa på lika villkor? År 2006
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa
Läs merNationella indikatorer för f r God vårdv
Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r
Läs merÖvergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer
Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merMedborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer
Läs merFramtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt
Framtidens sjukvård Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt Samhällets utmaning 2 Demografins effekter Större behov av och kostnad för hälso- och sjukvård för äldre En minskad andel i arbetsför ålder:
Läs merHälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård
juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.
Läs merSjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008
inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från
Läs merBefolkningsinriktade hälsosamtal
Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merBILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län
BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merLandstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser
Bilaga 2 19 juni 2006 Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser I huvudrapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet jämförelser mellan landsting 2006
Läs merResultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009
HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...
Läs merUppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar
Läs merRedovisning av arbetet med öppna jämförelser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-08-28 p 14 ANMÄLAN 2012-07-04 HSN 1207-0820 Handläggare: Anne-Maj Berggren Redovisning av arbetet med öppna jämförelser Ärendebeskrivning
Läs merÖppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merLandstingsfullmäktiges mätplan 2018
Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även
Läs merTobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete
Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merÅterkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson
Läs merFolkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare Framtiden börjar nu! Nionde nationella nätverkskonferensen 2010 Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från kunskap
Läs merHSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski
HSN S 22 nov 2018 Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården Maria Telemo Taube Bo Palaszewski Koncernavdelning data och analys sept 2018 http://analys.vgregion.se Befolkningsutveckling
Läs merKOL och rökavvänjning
KOL och rökavvänjning Ann Ekberg-Jansson FoU chef Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Ordförande Luftvägsregistret Region Halland Somatisk sjukdom och psykisk ohälsa - helhetssyn
Läs mer