Redovisning av arbetet med öppna jämförelser

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) p 14 ANMÄLAN HSN Handläggare: Anne-Maj Berggren Redovisning av arbetet med öppna jämförelser Ärendebeskrivning Ärendet är en redovisning av arbetet med öppna jämförelser inom Hälsooch sjukvårdsförvaltningen (HSF) och samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I bilaga presenteras ett urval av resultat för Stockholms läns landsting. Beslutsunderlag Förvaltningens anmälan Öppna jämförelser åtgärdbar dödlighet, undvikbar slutenvård, självmord, vårdrelaterade infektioner Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för ehälsa och öppna jämförelser. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Förvaltningens motivering till förslaget Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden antog ett förslag till arbetsbeskrivning för projektet Publik jämförelse av vårdleverantör och rankning av sjukhus. Syftet var att patientens inflytande och makt över vården ska stärkas och den enskilde patienten ges god information om vårdalternativ och möjligheten att välja vårdgivare och behandlingsmetod (budget 2007). Inom ramen för Programberedningen för ehälsa och öppna jämförelser har en handlingsplan utarbetats och diskuterats.

2 2 (5) ANMÄLAN HSN Öppna jämförelser underlättar för patienterna att göra kunskapsbaserade vårdval, bidrar till kvalitetsförbättringar samt ökar den demokratiska insynen. I januari 2008 publicerades de första indikatorerna för husläkarverksamheten på Vårdguiden.se. Stockholms läns landsting var ett av de första landstingen att presentera resultat på vårdgivarnivå. Det var fyra frågor från patientenkäter samt telefontillgänglighet. Dessa fyra frågor har utökats till åtta från patientenkäter för att harmonisera med den nationella patientenkätsmätningen som numera finns. Även inom andra uppdragsområden har resultat från patientenkäter publicerats. Förvaltningen har också löpande publicerat väntetider, både i form av telefontillgänglighet och av väntetider till vården. Utveckling pågår för att presentera fler medicinska kvalitetsindikatorer på leverantörsnivå. I nuläget redovisas medicinska jämförelser för kataraktoperationer (gråstarr), som också är ett vårdvalsområde. Nuläge I den årliga handlingsplanen som har beslutats av Programberedningen för ehälsa och öppna jämförelser preciseras vad som ska publiceras den närmaste tiden. Varje år genomförs patientenkäter inom ett 20-tal vårdområden i förvaltningens regi eller nationellt via Sveriges kommuner och landsting (SKL). I handlingsplanen ingår att publicera indikatorer som avser helhet, bemötande och rekommendation på För varje undersökning kontrolleras kvaliteten främst utifrån svarsfrekvensen och det görs en bedömningen om resultatet kan publiceras. Förvaltningen har mätt telefontillgängligheten i flera år inom en rad olika områden; primärvården, psykiatri, beroendevård och hjälpmedelscentral. Telefontillgänglighetsmätningarna publiceras på Vårdguiden. Väntetider till specialistmottagningar och behandling publiceras löpande. Årligen görs också nationella mätningar på hur snabbt patienterna kommer till husläkarna. Miljöcertifiering publiceras på Vårdguiden, då uppgiften är en viktig information till medborgare och blivande patienter.

3 3 (5) ANMÄLAN HSN Medicinska jämförelser är viktiga uppgifter att publicera som underlag till patienter inför deras vårdval. Arbetet med att ta fram medicinska jämförelser inrymmer en lång förankringsprocess där de ingående vårdgivarna ges tillfälle att få information och lämna synpunkter vid ett flertal tillfällen. Resultaten hämtas från kvalitetsregister vilket kräver en dialog med kvalitetsregisterhållarna och en bedömning huruvida täckningsgraden (inrapporteringen) är tillräcklig för att publicera resultaten. Andra intressegrupper såsom brukarorganisationer ingår också i förankringsarbetet. Hittills är jämförelser av medicinsk kvalitet publicerade avseende gråstarr. Resultat för förlossningsvården är klara för publicering på sensommaren Nästkommande vårdområde att publicera medicinska jämförelser på vårdguiden är husläkarverksamhet. Exempel på resultatindikatorer är andel diabetespatienter som registrerats i Nationella diabetesregistret, andel diabetespatienter där man mätt HbA1c, fotstatus och ögonbotten, andel 75-åringar som erbjudits hälsosamtal. Detta kommer att ske under hösten Förutom på Vårdguiden.se har de första jämförande rapporterna publicerats på t.ex. sammanställningar av patientenkäter, Vårdbarometern, rapporten God Vård (som sammanfattar SLL:s medicinska resultat). Syftet är att ge befolkningen insyn i vårdens resultat via övergripande jämförelser som kan spänna över samtliga vårdområden. Dessa rapporter innehåller samma uppgifter som även finns på Vårdguiden.se men är inte nedbrutet per vårdgivare. Områden som kommer att publiceras under hösten 2012 är medicinska jämförelser avseende akutsjukvården. Årligen publicerar SKL en uppdatering/komplettering av öppna jämförelser där landstingen jämförs med varandra. Jämförelserna görs även på sjukhusnivå för flertalet vårdområden. Förvaltningen har deltagit i det arbetet sedan starten. SKL:s årliga rapport diskuteras alltid med Chefläkargruppen, Stockholms medicinska råd (SMR) m.fl. Inom ramen för SMR:s årsrapport kommenterar varje specialistsakkunnig SKL:s resultatmått inom respektive område och förbättringsåtgärder. Förvaltningen ställer krav på vårdens resultat i avtal där olika kvalitetsmått preciseras. Måtten ersätts utifrån det årliga resultatet i enlighet med ersättningsbilagan i avtalet. Dessa kvalitetsmått används i uppföljning och dialog med vårdgivarna förutom att några även publiceras.

4 4 (5) ANMÄLAN HSN Ett arbete pågår med att implementera en mjukvara/tjänst där data kan göras tillgängligt. Med hjälp av detta kan tjänsteutvecklare bygga applikationer för specifika ändamål. Informationen kan då bli mer tillgänglig för allmänhet och media kostnadsfritt. Inom projektet Företagande har de första datatabellerna publicerats på en nationell sajt, Resultat I nationella öppna jämförelser som SKL publicerar årligen har SLL resultat som både förbättrats och försämrats över tid. Antalet indikatorer i öppna jämförelser har ökat från år till år och uppgår 2012 till 173 stycken. Ambitionen med öppna jämförelsen är att ge en så god bild av kvaliteten i så stor del av hälso- och sjukvården som möjligt. För de indikatorer som varit med från första åren, 2006 och 2007, ses en förbättring inom flera områden. Dödligheten i stroke och hjärtinfarkt fortsätter att minska och andelen äldre patienter med risk för D-interaktioner av läkemedel minskar. För en rad processmått i hjärtinfarktvården har stora förbättringar skett. Gällande artroskopi i knäleden har en viss minskning skett i riket. I bilagan återfinns en presentation av några utvalda indikatorer ur öppna jämförelser 2011: åtgärdbar dödlighet, undvikbar slutenvård, självmord samt vårdrelaterade infektioner som särskilt har efterfrågats av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Generellt kan sägas att SLL har sämre resultat än riket vad gäller hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet och vårdrelaterade infektioner, bäst resultat har SLL vad gäller åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Utveckling En viktig datakälla till medicinska jämförelser är de nationella kvalitetsregistren. I alla relevanta vårdavtal har det sedan lång tid tillbaka funnits krav på deltagande i nationella kvalitetsregister. Det finns en precisering till vilket register och till vilken täckningsgrad det ska rapporteras för varje vårdavtal. Kravet på täckningsgrad ställs för att uppgifterna ska vara användbara för jämförelser och uppföljning med ett rättvisade resultat. Uppföljning av kravet och på täckningsgraden i kvalitetsregisten har successivt skärpts över åren, dessutom finns det vitesklausuler på täckningsgraden i flera av vårduppdragen. Stort arbete läggs på att öka rapporteringen till de nationella kvalitetsregistren. Men för att kunna använda den data som rapporteras måste

5 5 (5) ANMÄLAN HSN tillgången kvalitetsregistren förbättras. En generell lösning som ger tillgång till data elektroniskt ur de nationella kvalitetsregistren är därför önskvärd. Väntetid, både prognostiserad och faktisk, är viktig för uppföljningen av vårdgarantin både inom den somatiskt specialiserade vården och inom andra vårdområden. Dessa uppgifter publiceras redan i andra sammanhang. Ett utvecklingsarbete pågår för att förbättra väntetidsdatabasen. När det är klart finns underlag till att publicera jämförelser på Vårdguiden. Allt eftersom arbetet med öppna jämförelser framskridit har behovet av en webbsida som endast jämför vårdens resultat, identifierats. Under hösten 2012 kommer en särskild webbsida som underlättar den tekniska hanteringen. Detta möjliggör ett fritt presentationssätt med publicering i mobiltelefon och blir ett komplement till Vårdguiden och SLL.se. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Kitty Kook Wennberg t.f. avdelningschef

6 Utvecklingsavdelningen Öppna jämförelser 2011 Åtgärdbar dödlighet, undvikbar slutenvård, självmord och vårdrelaterade infektioner

7

8 Utvecklingsavdelningen SLL resultat jämfört med riket, ett urval Sju övergripande indikatorer 2011 SLL har sämre resultat än rikets genomsnitt för hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet och vårdrelaterade infektioner (VRI) Bäst resultat har SLL vad gäller åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Resultaten finns endast nedbrutet på sjukhus för VRI I diagrammen redovisas totalresultaten

9 Utvecklingsavdelningen SLL resultat: avvikelse i % jämfört med riket Avvikelse 12,7 4,4 4,2 7,6 5,9-6,5-18,8 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom Självmord i befolkningen Avsiktlig självdestruktiv handling självmordsförsök Undvikbar slutenvård Vårdrelaterade infektioner, mars 2011

10 Utvecklingsavdelningen Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Indikatorer avser diagnoser och dödsorsaker möjliga att påverka med bredare hälsopolitiska insatser. Exempel kampanjer för rökavvänjning och förbättrade alkoholvanor Ingående diagnoser och dödsorsaker är lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motorfordonsolyckor. Jämförelsen är åldersstandardiserad Korrigering för skillnader i befolkningens åldersstruktur mellan landstingen. Dödsfall på grund av lungcancer och motortrafikolyckor den absolut största andelen dödsfall. kvinnor har betydligt lägre dödlighet än män Jönköping lägst bland kvinnor (23,9), Västerbotten lägst för män (33,5), medan Skåne, Gävleborg, Örebro och Stockholm ligger högst.

11

12 Utvecklingsavdelningen Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Indikatorn avser död i diagnoser möjliga att påverka med medicinska insatser genom tidig upptäckt och behandling t ex diabetes, blindtarmsinflammation, stroke, gallstenssjukdom och livmoderhalscancer. Stroke och diabetes störst påverkan på sjukvårdsrelaterade dödligheten för kvinnor även cancer i livmoderhalsen skillnaden större än för hälsopolitiska åtgärdbara dödlighet dödligheten för män klart högre än för kvinnor Skillnaderna tolkas med en viss försiktighet bl a att sätta diagnoskoder kan variera mellan landstingen, särskilt diabetes

13

14 Utvecklingsavdelningen Åtgärdbar dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom Akut hjärtinfarkt är den dominerande dödsorsaken i denna kategori Dödligheten har minskat betydligt under de senaste tio åren nedgången gäller båda könen, men är något större bland män närmare 17 procent, av all mortalitet i Sverige kan hänföras till ischemisk hjärtsjukdom I definition av åtgärdbar dödlighet ingår inga hjärtdiagnoser nedgången i mortalitet visar att denna dödlighet kan åtgärdas med medicinska insatser (sjukvårdsrelaterat åtgärdbara) eller med förändringar av levnadsvanor och livsvillkor (hälsopolitiskt åtgärdbara). Förslag i internationell debatt att delar av den ischemiska hjärtdödligheten borde ingå som komponent i något av måtten för åtgärdbar dödlighet

15

16 Utvecklingsavdelningen Självmord i befolkningen 2006 anmälningsplikt enl Lex Maria självmord som begåtts inom fyra veckor efter senaste vårdkontakt brister t ex inte gjorts systematiska självmordsriskbedömningar i tillräckligt hög utsträckning, ofullständig dokumentation, verksamheten inte följt de egna regionala vårdprogrammen. Ett sätt att bedöma hälso- och sjukvårdens insatser är självmord efter vårdkontakter en tänkbar indikator I praktiken svårt att utforma på ett relevant sätt och med tillförlitliga data på nationell nivå primärvården inte finns representerad i hälsodataregistren endast läkarbesök rapporteras till dem Självmord är vanligare bland män än bland kvinnor.

17

18 Utvecklingsavdelningen Avsiktlig självdestruktiv handling självmordsförsök Vårdkontakter med diagnoser som innefattar avsiktlig självdestruktiv handling, benämns självmordsförsök. vårdkontakten både i sluten- och öppenvård begränsning i öppenvården, Patientregistret innehåller endast läkarbesök Praxis i diagnossättning varierar mellan landsting personer med skär/rispskador ingår inte alltid troligen generellt stort mörkertal, ej till sjukvårdens kännedom, vårdkontakt som inte ingår i Socialstyrelsens register. Stora skillnader mellan landstingen första gången som data från både sluten vård och öppen vård visas skillnaderna kan delvis vara orsakade av brister i diagnosregistrering Patientregistret Fler kvinnor än män vårdas för avsiktlig självdestruktiv handling.

19

20 Utvecklingsavdelningen Undvikbar slutenvård Utgångspunkt ett bra omhändertagande så onödiga inläggningar undviks därmed belyses omhändertagandet inom den öppna vården, som t ex förebyggande folkhälsoarbete och primärvård. Består av inläggningar på sjukhus med diagnoser anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtyck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp. Även akuta tillstånd, blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall, inflammatoriska sjukdomar i kvinnliga bäckenorganen, njurbäckeninflammation och öron-näsa-halsinfektioner Generellt ligger männen högre, sjukdomar vanligare hos män Diagnossättning och registrering varierar och vårdplatser Förutsättningar till förbättringar i omhändertagande i öppenvården

21

22 Utvecklingsavdelningen Vårdrelaterade infektioner, VRI Infektionstillstånd till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppenvård oavsett om sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården vanligaste VRI urinvägsinfektioner, lunginflammation och hud- och sårinfektioner Mätningar sker med punktprevalensmätning ger en ögonblicksbild hur stor andel av alla inskrivna patienter som är drabbade av VRI inom somatisk slutenvård vid tidpunkten för mätningen, varierar mellan 7 till 12 procent upprepade mätningar för ett säkrare tolkningsunderlag, idag två gånger per år mätmetoden ej tillämplig för jämförelse mellan sjukhus eftersom patientsammansättningen varierar mellan sjukhusen Vanligare i regionsjukvård, påverkar utfallen för landsting med regionsjukhus VRI förorsakar lidande hos patienter samt förlängd vårdtid ca 4 vårddygn

23