INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Transkript

1 INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB.

2 INTRODUKTION Detta arbete har syftat till att belysa värdet av satsningar på folkhälsa utifrån ett hälsofrämjande perspektiv Projektet har genomförts av Sirona i samarbete med Landstinget Dalarna, Region Halland och Landstinget Västernorrland Analysen har varit inriktad på tre områden: rökning, fetma och psykisk ohälsa Målet har varit att uppskatta kostnader kopplade till ojämlikheter för kön och utbildningsnivå 1

3 VAD UTMÄRKER DETTA ARBETE? Fokus ligger på analys av kostnader kopplade till ojämlikhet Analysen fångar både direkta och indirekta kostnader Kostnader uppskattas och visualiseras över långa tidsperioder Kostnadernas fördelning på olika aktörer analyseras Effekter på livskvalitet uppskattas i tillägg till ekonomiska kostnader 2

4 METODIK FÖR ANALYSEN Specialistvård Ekonomiska kostnader Direkta kostnader Primärvård Läkemedel Sjukersättning Övriga kostnader Kronor Indirekta kostnader Produktionsbortfall vid dödsfall Produktionsbortfall vid sjukdom Kostnader för förlorade levnadsår Kostnader för nedsatt livskvalitet Livskvalitetskostnader Kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) 3

5 EXEMPEL PÅ RESULTAT FRÅN ARBETET Rökning Fetma Psykisk ohälsa 4

6 DET FINNS STORA SOCIOEKONOMISKA SKILLNADER I ANDELEN RÖKARE HALLAND Andel dagligrökare 13% 8% 5% Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Region Halland 5

7 KOSTNADERNA FÖR SOCIOEKONOMISK OJÄMLIKHET RELATERAD TILL RÖKNING I HALLAND UPPSKATTAS TILL CA 150 MILJONER KRONOR PER ÅR HALLAND Årlig kostnad för ojämlikheter i rökning mellan utbildningsnivåer Miljoner kronor Direkta kostnader Indirekta kostnader Kommun 9 Huvudsakliga kostnadskällor Skattebortfall p.g.a. sjukdom och dödsfall Landsting/ Region 73 Direkta sjukvårdskostnader (mestadels slutenvård) Staten 34 Sjukförsäkringskostnader och skattebortfall Övrigt 30 Produktionsbortfall för individ och arbetsgivare Totalt för Hallands befolkning 61% 39% 146 Not: Källa: Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden, och utgör en förenklad modell av verkligheten. Sirona analys, Region Halland 6

8 OM SKILLNADERNA ELIMINERAS KAN KOSTNADERNA REDUCERAS, MEN DET TAR TID OCH KRÄVER LÅNGSIKTIGHET HALLAND Andel dagligrökare (%) Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning Miljoner kronor per år Not: Källa: Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden, och utgör en förenklad modell av verkligheten. Sirona analys, Region Halland 7

9 EXEMPEL PÅ RESULTAT FRÅN ARBETET Rökning Fetma Psykisk ohälsa 8

10 SCENARIOANALYS AV UTVECKLINGEN AV FETMA PREVALENS AV FETMA I RIKET (%) Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Historisk utveckling Scenario A: Dagens ökningstakt fortsätter Not: Källa: Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden, och utgör en förenklad modell av verkligheten. Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 9

11 SCENARIOANALYS AV UTVECKLINGEN AV FETMA PREVALENS AV FETMA I RIKET (%) Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Historisk utveckling Scenario B: Halverad ojämlikhet på 10 år Not: Källa: Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden, och utgör en förenklad modell av verkligheten. Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 10

12 UTVECKLING AV MERKOSTNADER FÖR ANALYSERADE SCENARIER Scenario A: Dagens ökningstakt fortsätter Scenario B: Halverad ojämlikhet på 10 år Miljoner kronor A ,8 Mdr kr per år B Not: Källa: Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden, och utgör en förenklad modell av verkligheten. Sirona analys 11

13 UTVECKLING AV KVALITETSJUSTERADE LEVNADSÅR FÖR ANALYSERADE SCENARIER Scenario A: Dagens ökningstakt fortsätter Scenario B: Halverad ojämlikhet på 10 år QALYs B QALYs per år A Not: Källa: Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden, och utgör en förenklad modell av verkligheten. Sirona analys 12

14 EXEMPEL PÅ RESULTAT FRÅN ARBETET Rökning Fetma Psykisk ohälsa 13

15 ETT STORT ANTAL FAKTORER PÅVERKAR PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Ekonomisk stabilitet Trygghet Tillit Ha vänner Fysisk hälsa Mobbning Psykiskt välbefinnande Det finns många faktorer som påverkar psykiskt välbefinnande Dessa faktorer samspelar med varandra och med psykiskt välbefinnande på komplexa sätt, vilket gör att det är svårt att skatta enskilda faktorers påverkan Fokus för denna del av arbetet har varit att analysera hur avsaknad av tillit påverkar det psykiska välbefinnandet Stress 14

16 DET FINNS RELATIVT SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA DALARNA Andel med avsaknad av tillit 31% 24% Merkostnader relaterade till ojämlikheter Miljoner kronor 5,8 0,3 2,5 17% 1,9 1,1 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Not: Källa: Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden, och utgör en förenklad modell av verkligheten. Sirona analys, Landstinget Dalarna 15

17 EN UPPSKATTNING AV KOSTNADERNA FÖR NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE HAR GENOMFÖRTS Trygghet Tillit Fysisk hälsa Ekonomisk stabilitet Psykiskt välbefinnande Analysen tyder på att förändringar i tillit får relativt litet genomslag på psykiskt välbefinnande Detta är sannolikt kopplat till det stora antalet samspelande faktorer som bidrar till psykiskt välbefinnande, vilket gör att det är vanskligt att isolera en enskild faktor Ha vänner Mobbning Stress Genom att direkt uppskatta kostnaderna för nedsatt psykiskt välbefinnande, oavsett orsak, kan vi få en översiktlig bild av potentialen för insatser inom området 16

18 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE UPPSKATTAS KOSTA CA 25 MILJARDER KRONOR FÖR SAMHÄLLET ÅRLIGEN Kostnad per person och år (kr) Förekomst i riket Total kostnad per år Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 700 Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt X 1,7 miljoner individer (17%) = ca 25 miljarder Not: Källa: Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden, och utgör en förenklad modell av verkligheten. Sirona analys 17

19 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN INOM PSYKISKT VÄLBEFINNANDE VÄSTERNORRLAND Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Merkostnader relaterade till ojämlikheter Miljoner kronor 18% % Män Kvinnor Totalt Kommun Landsting/ Staten Övrigt Region Not: Källa: Resultaten och analyserna bör tolkas med viss försiktighet då de bygger på ett antal antaganden, och utgör en förenklad modell av verkligheten. Sirona analys, Nationella Folkhälsoenkäten 18

20 ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER FRÅN ARBETET Ojämlikheter i hälsa medför stora kostnader och förluster i livskvalitet Den ekonomiska bördan delas av ett flertal olika aktörer Det tar lång tid för folkhälsoåtgärder att få genomslag på sjukdomsbördan, vilket betonar vikten av långsiktighet Kostnadsberäkningar kan användas för att motivera investeringar i folkhälsoåtgärder på lång sikt, samt illustrera vikten av samverkan mellan aktörer 19

21 Tack för er uppmärksamhet! För mer information, kontakta: Sara Edberg Andreas Hörnell