Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser
|
|
- Cecilia Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen om vårdens resultat och kvalitet Augusti
2 Bakgrund Region Skåne har under många år rapporterat om vårdkostnader för olika grupper i befolkningen. Såväl socioekonomiska som sociodemografiska uppdelningar har förekommit, bland annat i tidigare gällande system för fördelning av resurser till olika sjukvårdsdistrikt. I de flesta bearbetningar har ålder och kön varit självklara variabler. När sedan materialet analyserats och rapporterats har dock kön inte alltid haft en framträdande position, utan fokus har mer varit på ålder. Vårdsökande och vårdkostnader har tidigare inte studerats avseende skillnader mellan könen. Det finns därför behov av en sådan genomgång. Vi har valt att bearbeta uppgifter om vårdkontakter och vårdkostnader i Region Skåne Detta år var det första då diagnoser från primärvården fick stor täckning i de patientadministrativa systemen. Analysgrupp I analysgruppen ingår Thor Lithman, Dennis Noreen, Henrik Weibull och Juan Merlo, Hälsooch sjukvårdsledningen samt Hannie Lundgren, Forsknings- och utvecklingsenheten. Metod Samtliga vårdtillfällen och samtliga besök hos läkare (läkare = 01) i offentlig öppen vård togs fram för befolkning bosatt i Skåne under I sluten vård ingick alla utskrivningar under året samt inneliggande vid utgången av år Ålder definierades efter födelseår och grupperades efter ålder vid årets början. Endast åldrar över 45 år ingår. För varje kontakt togs fram uppgift om 1:a diagnos samt kostnad för vårdkontakten. Diagnoserna grupperades enligt kapitel i klassifikationen samt i specifika sjukdomsgrupper (se tabeller). För samtliga kapitel ingick den somatiska vården. För relevanta kapitel och diagnoser kompletterades med den psykiatriska vården. Materialet beräknades per kön för varje åldersgrupp, dels i figurer, dels i tabeller. Dessa bifogas via länkningar. Figurerna avser endast sluten vård, eftersom större delen av kostnaderna fanns inom detta vårdområde. Kostnader visas dels per kontakt, dels per person uppdelat för sluten och öppen vård. Det betyder att en persons kostnader för flera kontakter i samma diagnos summeras. Det ger möjlighet att ta hänsyn till eventuell sned fördelning av antal kontakter mellan könen. Detta kommenteras i de fall det är aktuellt. Resultat Kapitel 1 Infektionssjukdomar Män i alla åldrar hade i sluten vård högre kostnader per vårdtillfälle än kvinnor. Totalt var skillnaden i kostnad ca 10 procent. Eftersom män också hade något fler vårdtillfällen per person var skillnaden i kostnad per person 13 procent. Också i öppen vård fanns samma skillnad i kostnad per person.
3 Kapitel 2. Tumörer Män i alla åldrar hade i sluten vård högre kostnader per vårdtillfälle än kvinnor. Totalt var skillnaden i kostnad åtta procent. Eftersom män också hade något fler vårdtillfällen per person var skillnaden i kostnad per person 12 procent. Kvinnor hade i öppen vård 10 procent högre kostnad per person än män. Denna skillnad i sluten och öppen vård förklarades av olika vårdmönster mellan kvinnor och män i tumörformer som var specifika för ett kön. Övriga tumörformer kommenteras nedan. För malign tumör i tjocktarmen (C18) hade kvinnor i sluten vård ca fem procent högre kostnad än män, både per person och per kontakt. I öppen vård var kostnaden per kontakt samma för män och för kvinnor, men eftersom män hade betydligt fler kontakter var kostnaden per person ca 30 procent högre för män. Skillnaden var mer uttalad i yngre åldrar, medan kvinnor över 85 år hade högre kostnader än män. För malign tumör i ändtarmen (C20) hade kvinnor i sluten vård högre kostnad per kontakt under 75 år. Män hade högre kostnad över 75 år. Antal kontakter per person var fler för män än för kvinnor i alla åldrar, vilket medförde att kostnaden per person var ca 30 procent högre för män än för kvinnor. I öppen vård var skillnaden liten. För malign tumör i bronk och lunga (C34) fanns i sluten vård ingen skillnad i kostnad per kontakt. Dock hade män fler kontakter än kvinnor upp till 75 år medan kvinnor hade fler kontakter över 75 år. Det påverkade kostnaden per person. I öppen vård hade män högre kostnad per kontakt och fler kontakter per person, vilket gjorde att kostnaden per person var ca 10 procent högre för män. Kapitel 3. Blodsjukdomar Få observationer. Kapitel 4. Endokrina sjukdomar Män hade såväl i sluten som i öppen vård högre kostnader än kvinnor. I sluten vård berodde det på såväl fler kontakter per person som högre kostnader per kontakt. I öppen vård berodde det på fler kontakter per person, medan kostnaden per kontakt var något högre för kvinnor. Kostnad per person var i sluten vård ca 25 procent högre för män. I öppen vård var skillnaden ca 10 procent. För diabetes (E10-E14) fanns motsvarande mönster som för hela kapitel 4 men med något större skillnader. Kapitel 5. Psykiska sjukdomar Inom det somatiska vårdområdet visade antal kontakter per person ingen skillnad mellan könen varken i sluten eller öppen vård. Kostnaden per person var högre för kvinnor, med undantag för sluten vård i åldersgruppen år. Inom det psykiatriska vårdområdet hade kvinnor fler kontakter per person och högre kostnader per kontakt. Därmed hade kvinnor i sluten vård ca 20 procent högre kostnader per person. I öppen vård var skillnaden ca 10 procent. Inom det psykiatriska vårdområdet var bilden för de olika undergrupperna av diagnoser skiftande. Organiska psykiska störningar (F00-F09) visade högre kostnader för kvinnor under 65 år och i gruppen år medan kostnaderna per person var högre för män i de andra åldersgrupperna.
4 Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser (F10-F19) visade genomgående högre kostnader för kvinnor (psykiatriska vårdområdet). Eftersom antal kontakter per person var högre för män, berodde den högre kostnaden per person för kvinnor helt på högre kostnad per kontakt. Detta mönster fanns i både sluten och öppen vård. För schizofreni (F20-F29) (psykiatriska vårdområdet) fanns ingen systematisk skillnad i antal kontakter per person. Kostnaden per person i sluten vård var högre för män i åldern år och högre för kvinnor i åldern år. Förstämningssyndrom (F30-F39) (psykiatriska vårdområdet) visade i sluten vård marginellt högre kostnader för kvinnor beroende på fler kontakter per person. I öppen vård fanns ingen systematisk skillnad. Kapitel 6. Sjukdomar i nervsystemet Kapitel 7. Sjukdomar i ögat Kvinnor hade i sluten vård något högre kostnader per person. Det berodde på något fler kontakter per person. Antal personer var dock få. I öppen vård fanns inga stora skillnader. Kapitel 8. Sjukdomar i örat Kapitel 9. Cirkulationsorganens sjukdomar Män hade i sluten vård i samtliga åldersgrupper högre kostnader (17 %) per person än kvinnor. Det berodde både på fler kontakter per person och högre kostnader per kontakt. Den högre kostnaden per kontakt var ca 10 procent. I öppen vård fanns samma förhållande, men skillnaden i kostnad per person var något lägre (11 %). För hypertoni (I10-I15) hade män i sluten vård högre kostnader än kvinnor i åldern år. Denna skillnad berodde huvudsakligen på fler kontakter per person. I öppen vård syntes ingen skillnad. För ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25) hade män i sluten vård ca 20 procent högre kostnad per person än kvinnor. Skillnaden var högst i yngre åldrar. Den berodde på högre kostnad per kontakt och fler kontakter per person. I öppen vård hade män i högre ålder högre kostnad per person än kvinnor, vilket huvudsakligen berodde på högre kostnad per kontakt. Dessa skillnader återfanns i diagnosgruppen anginösa bröstsmärtor (I20), men var marginella i gruppen akut hjärtinfarkt (I21). För andra former av hjärtsjukdom (I30-I52) hade män ca 20 procent högre kostnad än kvinnor med en större skillnad i yngre åldrar. Skillnaden berodde både på högre kostnad per kontakt och fler kontakter per person. Detta mönster fanns i både sluten och öppen vård. För sjukdomar i hjärnans kärl (I60-I69) hade kvinnor i sluten vård i åldern år högre kostnad per person än män (18 %) beroende både på fler kontakter per person och högre kostnad per kontakt. I övriga åldrar var skillnaden lägre (i gruppen år hade män något högre kostnad, men i högre ålder hade återigen kvinnor högre kostnad). Kapitel 10. Andningsorganens sjukdomar Kapitel 11. Matsmältningsorganens sjukdomar
5 Kapitel 12. Hudsjukdomar: Det fanns inga systematiska skillnader i öppen vård och få patienter i sluten vård. Kapitel 13. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet Kvinnor hade något högre kostnader än män. I gruppen ryggsjukdomar hade kvinnor i sluten vård högre kostnad än män under 75 år medan män hade högre kostnad över 75 år. I öppen vård fanns ingen skillnad. Kapitel 14. Sjukdomar i urin- och könsorgan Män hade högre kostnad än kvinnor i öppen vård och i åldersgrupperna år och 85- år i sluten vård. Kapitel 18. Symtom Kapitel 19. Skador Det fanns inga systematiska skillnader i sluten vård. I öppen vård hade kvinnor något högre kostnad än män. Kapitel 20. Faktorer av betydelse för hälsotillståndet I öppen vård hade män nästan dubbla kostnaden per person jämfört med kvinnor. Skillnaden förklarades mest av fler kontakter per person. I sluten vård fanns inga systematiska skillnader. Sammanfattning Män hade högre kostnader än kvinnor i diagnosgrupperna infektionssjukdomar, endokrina sjukdomar, cirkulationsorganens sjukdomar, ischemiska hjärtsjukdomar samt sjukdomar i urin- och könsorganen. Denna skillnad fanns också i gruppen faktorer av betydelse för hälsotillståndet. Kvinnor hade högre kostnad per person än män i diagnosgrupperna psykiska sjukdomar och sjukdomar i muskuloskeletala systemet. Detta gällde också för sjukdomar i hjärnans kärl i åldersgruppen år samt i de högsta åldersgrupperna.
Vårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merTabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-
Läs merTabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön
Tabell l Nybeviljade sjukersättningar och aktivitetserssättningar med fördelning efter omfattning och kön År Kvinnor och män Kvinnor Män 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids- Tidsbe- 1/1 3/4 1/2 1/4 Summa Heltids-
Läs merCancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Läs merLäkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård
Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med
Läs merPrediktiv approach och visualisering med kartor RJL,
Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens
Läs merSjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008
inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från
Läs merBEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN
BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merDatakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2005...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning
Läs merDiagnosmönster i förändring
2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merPsykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala
Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2004...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning
Läs merLandsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.
Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare
Läs merDEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader
DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merArbetspensionstagare i Finland 2018
Arbetspensionstagare i Finland 2018 Finlands officiella statistik (FOS): Arbetspensionstagare i Finland [nätpublikation]. ISSN 2343-1342. Helsingfors: Pensionsskyddscentralen 2019 Arbetspensionstagare
Läs merArbetspensionstagare i Finland 2017
Arbetspensionstagare i Finland 201 Finlands officiella statistik (FOS): Arbetspensionstagare i Finland [nätpublikation]. ISSN 2343-1342. Helsingfors: Pensionsskyddscentralen 2018 Arbetspensionstagare Samtliga
Läs merLäkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:
Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: ola.leijon@inspsf.se www.inspsf.se Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren
Läs merPatienter i specialiserad vård 2007
Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning
Läs merSjukfallskartläggning
December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60
Läs merTabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa
Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell
Läs merCancer i kvinnliga könsorgan
Gyncancer.doc 1 Cancer i kvinnliga könsorgan Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Gyncancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Läs merEn jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser
1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion
Läs merMats Fernström CPK/EpC/SoS. VAD ÄR DRG? Fördjupning
MDC Major Diagnostic Category 1 Sjukdomar i nervsystemet 2 Sjukdomar i öga och närliggande organ 3 Sjukdomar i öra, näsa, mun och hals 4 Andningsorganens sjukdomar 5 Cirkulationsorganens sjukdomar 6 Matsmältningsorganens
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Defekt färgseende...10
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2003...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merINNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2
INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2002...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merSjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Läs merFPA:s handikappförmåner
Figurer Tilläggsuppgifter: tilastot@kela.fi FPA:s handikappförmåner 11.1 Utbetalda handikappförmåner 1990 2015 (23.2.2016) Figur Data 11.2 Mottagare av handikappförmåner 1990 2015 (23.2.2016) Figur Data
Läs merFPA:s handikappförmåner
Tilläggsuppgifter: tilastot@kela.fi FPA:s handikappförmåner 11.1 Utbetalda handikappförmåner 1990 2016 (24.3.2017) Figur Data 11.2 Mottagare av handikappförmåner 1990 2016 (24.3.2017) Figur Data 11.3 11.4
Läs merLångtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11
REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01
Läs merPatientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5
Läs merFörstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen
Referens Datum Diarienummer Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2008-09-22 RSK 345-2008 TU Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i Bakgrund och uppdrag Västra Götalandsregionen I motion från
Läs merKolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Cancer kolorektal.doc 1 Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Cancer kolorektal.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte
Läs mer4g19-erehotokraterita,
4g19-erehotokraterita, LANDSTINGET SÖRMLAND AnKden 2017-10-24 Interpellation gällande besöken till primärvården Dnr Till Landstingsstyrelsens ordförande Monica Johansson November 2016 beslutade Landstingsfullmäktige
Läs merUrinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Urinblåsecancer.doc 1 Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Urinblåsecancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Läs merINNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3
INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna
Läs merNybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa
REDOVISAR 2003:1 Nybeviljade förtidspensioner och psykisk ohälsa ålder, kön och diagnos Enheten för analys 2003-02-19 Upplysningar: Björn Andersson 08-786 96 54 bjorn.andersson@rfv.sfa.se Sammanfattning
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs mer1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6
INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till
Läs merTabell 1 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 2004 Kvinnor och män
Statistikinformation 2005:6 Bilaga Tabell 1 Nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar 2004 Kvinnor och män Diagnosgrupp Ålder vid inrapporteringen 16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54
Läs merINNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3
INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till
Läs merLungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Lungcancer.doc 1 Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Lungcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Läs merPsykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom
Läs merRedovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, villkor 1
Sida: Sjukskrivningsmiljarden 2012-08-24 1 (7) Margareta Lilja-Svensson, Beställarenheten Dnr 100615 Till Magnus Adolfsson Försäkringskassan Redovisning uppdaterad handlingsplan för jämställd sjukskrivning,
Läs merAlkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne
Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
26:3 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 23 25 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
Läs merProstatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material
Läs merUppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år
Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning
Läs merBröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv
Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod
Läs merA.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälso- och sjukvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2003 läkarbesök: 2004 HS0205 A. Allmänna uppgifter A.1
Läs merFramtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt
Framtidens sjukvård Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt Samhällets utmaning 2 Demografins effekter Större behov av och kostnad för hälso- och sjukvård för äldre En minskad andel i arbetsför ålder:
Läs merInnehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL
1 (9) 2017-02-13 Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL Allmänt Använd de dataset som har inlogg i namnet, inte de som heter publ. Notera att data är summerat. Antal celler motsvarar alltså inte antalet
Läs merÄndringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (KSH97-P) Kumulativ lista 1997-2015 Uppdaterad 2014-10-22
1 Avdelningen för regler och behörighet Enheten för klassifikationer och terminologi Ändringar i och tillägg till Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 primärvård (-P) Kumulativ lista 1997-2015
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSjukskrivningsmönster hos kvinnor och män. Tabellbilaga
Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män Tabellbilaga Innehåll Tabell 1. sjukperioder i genomsnitt, medelålder vid sista periodens början, antal sjukdagar i genomsnitt och antal individer fördelat på
Läs merKvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år
Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer
Läs merFörsäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,
Läs merSå använder du Socialstyrelsens statistikdatabas
Dnr 5.2.5-269/2013 2015-07-01 1(8) Statistik och jämförelser statistikdatabasen@socialstyrelsen.se Så använder du Socialstyrelsens statistikdatabas Här beskriver vi hur du går till väga för att göra ett
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merHemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus
Hemlösas fysiska och psykiska hälsa utifrån inläggningar på sjukhus - en jämförelse mellan hemlösa och befolkningen i övrigt och mellan hemlösa män och kvinnor Ulla Beijer Ulla Beijer Hemlösas fysiska
Läs merSjukfallskartläggning
December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola
Läs merInnehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL
1 (9) 2019-02-04 Innehåll filer KPP Psykiatri i SAS VA SKL Allmänt Använd de dataset som har inlogg i namnet, inte de som heter publ. Notera att data är summerat. Antal celler motsvarar alltså inte antalet
Läs merPsykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn
Välkommen till presentationen av Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn Anna Weigelt Therese Ljung Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom kommunal- och landstingssektorn.
Läs merAnvändarmanual Intygsstatistik. Nationell statistik
Användarmanual Intygsstatistik Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 1.2 Bortfall av läkarintyg... 4 1.3 Jämställd uppföljning... 4 2. Rapporter i nationell statistik... 5 2.1 Sjukfall...
Läs merPatienter i sluten vård 2005
Patienter i sluten vård 2005 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Patienter i sluten vård 2005 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Cajsa Anufrijeff Röhr 08-452 77 26 Ulf Engström 08-452
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs merAllvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2016 Farhijo Hashi Michel Normark Anna Weigelt Mats Åhlgren Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner
Läs merNybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004
25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och
Läs merBILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen
Läs merMedborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar
Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer
Läs merHälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer och läkarbesök Referensår: 2006 HS0205
Hälso- och sjukvårdsavdelningen 200-11-30 1(8) Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer och läkarbesök Referensår: 2006 HS0205 I denna beskrivning redovisas först
Läs merHur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?
Delrapport 3, augusti 2016 Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Rapport från ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland MATS EKERMO ROLAND SVENSSON Delrapport
Läs merSamhällets kostnader för sjukdomar år 2017
Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017 Frida Hjalte Katarina Gralén Ulf Persson IHE RAPPORT 2019:6 Frida Hjalte Katarina Gralén Ulf Persson IHE Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi Citera rapporten
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merVårdbidraget. utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon. SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2012-06-11 Dnr 005507-2012 1 (84) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Vårdbidraget utvecklingen fram till idag och försörjningssituationen i morgon Sammanfattning
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merStatistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015
Beskrivning av statistiken 2017-02-06 HS0110 1(7) Statistik och jämförelser Anders Jacobsson Statistik om sjukdomar behandlade i sluten vård 2015 HS0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merDRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin
DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem
Läs merForskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro
Läs merRegisterstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan
Läs merHälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök
Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2001 och 2002 läkarbesök: 2002 och 2003 HS0205 A. Allmänna
Läs merIngela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg)
Ingela Fröjdh, Skånevård Sund, Region Skåne Anna Egonsson, Landstinget, Kronoberg (Ralph Dahlgren, Landstinget, Kronoberg) Effekter av kodningsutbildning en jämförelse Arbete pågår att uppnå högre kvalitet
Läs merSkador bland äldre i Sverige 2014
Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda
Läs merAnalys av kostnader för cancervård
Redovisande dokument [rapport] Sida 1 (33) Analys av kostnader för cancervård 213-215 [Region Norrbotten] [1.] Sida 2 (33) Innehåll Analys av kostnader för cancervård 213-215... 1 Inledning... 4 Metod
Läs merAnvändarmanual Nationell statistik. Statistiktjänsten 3.0
Användarmanual Nationell statistik Statistiktjänsten 3.0 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Begreppet sjukfall... 3 1.3 Ordinerad sjukskrivning... 3 1.4 Bortfall av läkarintyg...
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs merEn god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,
En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-
Läs merSjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död
7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea
Läs merRegisterstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen
Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merSocialstyrelsens patientregister för f
Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
Läs merFortsatt sjukpenning. de bakomliggande skälen till ställningstagandet
1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stocksholm Fortsatt sjukpenning de bakomliggande skälen till ställningstagandet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786 90 00 E-post Internetadress
Läs merStöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer
Läs mer